{"id":1006,"date":"2008-09-22T15:53:02","date_gmt":"2008-09-22T15:53:02","guid":{"rendered":"http:\/\/www.larsandersjohansson.se\/wordpress\/?p=1006"},"modified":"2008-09-22T15:53:02","modified_gmt":"2008-09-22T15:53:02","slug":"rise-of-the-footsoldier","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/?p=1006","title":{"rendered":"Rise of the footsoldier"},"content":{"rendered":"

Rise of the footsoldier (2007)
Regi: Julian Gilbey<\/strong><\/p>\n

I Sverige liknar b\u00e5de mainstreamkulturen och alternativkulturen, popul\u00e4rkulturen och finkulturen oftast mest ett enda stort l\u00e4mmelt\u00e5g. S\u00e5 snafrt n\u00e5gon f\u00e5tt vittring p\u00e5 en utl\u00e4ndsk trend rusar alla \u00e5t samma h\u00e5ll.<\/p>\n

Att filmer om engelska v\u00e5ldsverkare fallit den svenska prettoeliten p\u00e5 l\u00e4ppen de senaste \u00e5ren st\u00e5r utom allt tvivel. Lovord har regnat i spalterna \u00f6ver filmer som The Football factory<\/em>, Hooligans<\/em>, 16 years of alcohol<\/em>\u00a0och This is England<\/a>. <\/p>\n

Fotbollshuliganer och brittiska skinheads fyller uppenbarligen de svenska kulturjournalisternas v\u00e5ta dr\u00f6mmar, samtidigt som de inte drar sig f\u00f6r att f\u00e4lla kategoriska f\u00f6rd\u00f6manden \u00f6ver skinnskallar och fotbollsligister h\u00e4r hemma. Inte f\u00f6r att det hindrar dem fr\u00e5n att l\u00e4gga sig till med skinheadsattribut som k\u00e4ngor och h\u00e4ngslen eller casualm\u00e4rken som stone Island och Burberry – allt beroende p\u00e5 vilken film som just haft premi\u00e4r p\u00e5 de svenska biodukarna.<\/p>\n

Med allt detta\u00a0ovan vill jag bara konstatera att den svenska manegen borde varit krattad f\u00f6r en film som The rise of the footsoldier<\/a> som kom f\u00f6rra \u00e5ret. \u00c4nd\u00e5 gick den aldrig upp p\u00e5 biodukarna. Man kan undra varf\u00f6r – hur ser egentligen urvalskriterierna ut n\u00e4r de svenska filmbolagen v\u00e4ljer ut vilka filmer de vill importera?<\/p>\n

Rise of the footsoldier<\/em> kanske inte passar in i den v\u00e5g av engelska g\u00e4ngfilmer som sk\u00f6ljt \u00f6ver oss de senaste \u00e5ren trots allt. Vad som som vid f\u00f6rsta anblicken kan tyckas vara \u00e4nnu en film i raden av rullar om fotbollshuliganer och kriminella visar sig sakna en del av de attribut som g\u00e5r hem hos den svenska publiken. <\/p>\n

F\u00f6r det f\u00f6rsta \u00e4r den inte s\u00e4rskilt rolig. Den saknar de putslustigheter som kryllar i Snatch<\/em> och Lock stock and two smoking barrels<\/em> och som \u00e4ven stuvats in i Football factory<\/em> (undrar vad John\u00a0 King tycker om det egentligen? fast i och f\u00f6r sig s\u00e5 skrattar han nog hela v\u00e4gen till banken…). Den \u00e4r heller ingen tillr\u00e4ttalagd solskenshistoria som This is England<\/em> och anknyter inte heller till ska- och reggaenostalgin som den gjorde, p\u00e5 ett s\u00e4tt som fick ett antal kulturpretton att vandra ut ur biosalongen med f\u00f6rnumstig uppsyn f\u00f6r att deklarera att de nu visste hur det verkligen f\u00f6rh\u00e5ller sig med skinheadskulturen.<\/p>\n

F\u00f6r det tredje \u00e4r sk\u00e5despelarna i rise of the footsoldier inga sk\u00f6nheter. De \u00e4r fula, rej\u00e4lt fula dessutom. Inget romantiskt skimmer vilar \u00f6ver dessa antihj\u00e4ltar. Vidare \u00e4r de sjukt osympatiska, v\u00e5ldsk\u00e5ta, s\u00f6nderknarkade anabolamonster. Det finns liksom inget f\u00f6rsonande drag hos dem. I den amerikanskt producerade Hooligans<\/em> (med Frodo i huvudrollen…) ser flera av sk\u00e5despelarna ut som typiskt hollywoodska fotomodeller, vilket k\u00e4nns aningen absurt om man tr\u00e4ffat p\u00e5 riktiga engelska fotbollshuliganer.<\/p>\n

F\u00f6r det fj\u00e4rde \u00e4r filmen r\u00e5. Visst kan man s\u00e4ga att de \u00f6vriga filmerna listade ovan ocks\u00e5 \u00e4r r\u00e5a, men i dem \u00e4r brutaliteten s\u00e5 att s\u00e4ga inb\u00e4ddad i antingen h\u00e4ftig musik eller i avv\u00e4pnande lustigheter. H\u00e4r \u00e4r v\u00e5ldet bara smutsigt.<\/p>\n

F\u00f6r den som trots beskrivningarna ovan inte blivit avskr\u00e4ckt kan jag s\u00e4ga att The rise of the footsoldier<\/em> \u00e4r en sev\u00e4rd film. Den tar avstamp i London runt 1980 d\u00e4r huvudpersonen som \u00e4r en h\u00e4ngiven West hamsupporter \u00e4r med och grundar den \u00f6k\u00e4nda huligangrupperingen Inter City Firm. Fr\u00e5n fotbollsbr\u00e5ken tar han sig vidare via d\u00f6rrvaktsuppdrag in i allt tyngre kriminalitet allteftersom 80- och 90-talen framskrider. <\/p>\n

Filmen \u00e4r en obehagligt r\u00e4ttfram skildring av g\u00e4ngkulturens England och hur denna p\u00e5verkades n\u00e4r raver\u00f6relsen och d\u00e4rmed drogerna gjorde sitt stora int\u00e5g i b\u00f6rjan av 90-talet. Den kan beh\u00f6vas som en svalkande kalldusch n\u00e4r de g\u00e4ngse skildringarna b\u00f6rjat st\u00e5 en upp i halsen.<\/p>\n

\"\"
Ricci Harnett<\/em><\/a>\u00a0som icke s\u00e4rskilt bildsk\u00f6n d\u00f6rrvakt visar var sk\u00e5pet skall st\u00e5 i<\/em> Rise of the footsoldier (2007)<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Rise of the footsoldier (2007)Regi: Julian Gilbey I Sverige liknar b\u00e5de mainstreamkulturen och alternativkulturen, popul\u00e4rkulturen och finkulturen oftast mest ett enda stort l\u00e4mmelt\u00e5g. S\u00e5 snafrt n\u00e5gon f\u00e5tt vittring p\u00e5 en[…]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"ngg_post_thumbnail":0,"jetpack_publicize_message":"","jetpack_is_tweetstorm":false,"jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":false,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","enabled":false}}},"categories":[11],"tags":[],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1006"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1006"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1006\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1006"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=1006"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=1006"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}