Att \u00e5ka utomlands \u00e4r ett bra s\u00e4tt att skaffa sig perspektiv p\u00e5 v\u00e5ra inhemska traditioner, normer, bruk och seder. En s\u00e5dan sak som sl\u00e5r en n\u00e4r man f\u00e5r en liten distans till det k\u00e4ra fosterlandet \u00e4r den oskrivna svenska regeln att varje m\u00f6te med en fr\u00e4mling p\u00e5 gatan utg\u00f6r en liten styrkedemonstration. Hur gammalt detta bruk \u00e4r vet jag inte, ej heller ur vilken dunkel n\u00f6dv\u00e4ndighet det en g\u00e5ng sprang. Kanske f\u00f6rlorar sig ursprunget i hednatidens bistra verklighet d\u00e5 endast de styvaste k\u00e4mparna hade r\u00e4tt att h\u00e4vda sig p\u00e5 allm\u00e4nningen.<\/p>\n
Oavsett ursprung s\u00e5 \u00e4r det ett s\u00e4reget bruk som praktiseras dagligen p\u00e5 v\u00e5ra gator och torg. Du har upplevt det sj\u00e4lv. Dra dig bara till minnes senast du m\u00f6tte en fr\u00e4mling p\u00e5 en trottoar, som \u00e4r precis s\u00e5 bred att b\u00e4gge kan passera, men precis s\u00e5 smal att det tarvas en anpassning fr\u00e5n n\u00e5gon av er \u2013 eller b\u00e4gge \u2013 f\u00f6r att m\u00f6tet ska ske friktionsfritt. I takt med att ni n\u00e4rmar er varandra blir det alltmer uppenbart at fr\u00e4mlingen inte t\u00e4nker vika fr\u00e5n sin inslagna kurs, trots att det skulle kr\u00e4vas en ytterst liten vinkelf\u00f6r\u00e4ndring f\u00f6r er vardera f\u00f6r att kollisionen ska kunna undvikas. Men denna lilla vinkel inneb\u00e4r en prestigef\u00f6rlust.<\/p>\n
Svensken \u00e4r s\u00e4llan stolt av sig. Redan 1889 skrev beskrev Verner von Heidenstam sj\u00e4lvf\u00f6rnekelsen som ett svenskt nationaldrag i den lilla stridsskriften \u201dOm svenskarnas lynne\u201d. Det sj\u00e4lvutpl\u00e5nande draget har knappast blivit mindre p\u00e5tagligt sedan dess. M\u00f6jligen kan man s\u00e4ga att en inverterad stolthet infunnit sig, ett slags h\u00f6gf\u00e4rd \u00f6ver hur sj\u00e4lvutpl\u00e5nande man \u00e4r. Den senaste tidens upprepade markeringar mot Sverigedemokraterna sedan dessa tagit plats i riksdagen kan ses som illustrationer: i sin str\u00e4van att ta avst\u00e5nd fr\u00e5n fr\u00e4mlingsfientlighet och rasism har man b\u00f6rjat springa benen av sig f\u00f6r att bevisa att det inte skulle finnas n\u00e5gon svensk kultur, eller f\u00f6r den delen n\u00e5got som \u00e4r svenskt \u00f6verhuvudtaget. M\u00f6jligen ligger det en stolthet i detta: se p\u00e5 oss, vi \u00e4r s\u00e5 toleranta och g\u00e4stfria och sj\u00e4lvutpl\u00e5nande att vi f\u00f6rnekar till och med v\u00e5r egenart, blott sj\u00e4lvf\u00f6rnekandet \u00e4r v\u00e5r egenart.<\/p>\n
Den stolthet som det slumpm\u00e4ssiga m\u00f6tet p\u00e5 gatan v\u00e4cker upp \u00e4r emellertid av en mer ursprunglig natur. H\u00e4r \u00e4r det den starkes r\u00e4tt som r\u00e5der. Den som p\u00e5 annat h\u00e5ll i v\u00e4rlden skulle uppfattas som gentlemannen emedan han underl\u00e4ttar samvaron p\u00e5 gator och torg genom att bereda v\u00e4g \u00e5t sina medm\u00e4nniskor, blir h\u00e4r betraktad som en f\u00f6rlorare, en ynkrygg som inte v\u00e5gade h\u00e4vda sin r\u00e4tt till hela trottoaren.<\/p>\n
Fr\u00e4mlingen n\u00e4rmar sig och du se hur hans axel s\u00f6ker sig mot din. Ett tag t\u00e4nker du vika undan, t\u00e4nker att det \u00e4r l\u00f6jligt att vuxna m\u00e4n (eller kvinnor) \u00e4gnar sig \u00e5t den h\u00e4r typen av barnsligheter, att det enda rimliga \u00e4r att g\u00f6ra plats, bereda v\u00e4g, att det inte ligger n\u00e5gon prestige i ett m\u00f6te som detta. Men s\u00e5 vaknar den inom dig: den heliga indignationen \u00f6ver hur n\u00e5gon kan ha mage att inkr\u00e4kta p\u00e5 din integritet genom att kr\u00e4va r\u00e4tten till hela trottoaren. Du best\u00e4mmer dig. Du t\u00e4nker inte vika undan.<\/p>\n
Fr\u00e4mlingen kommer n\u00e4rmare och n\u00e4rmare. Nu \u00e4r han s\u00e5 n\u00e4ra att du kan se blod\u00e5drorna i \u00f6gonvitorna, och mj\u00e4llflagorna p\u00e5 kavajslaget. Sekunderna segar sig fram som i sirap. Snart kommer den. Kollisionen.<\/p>\n
Men den kommer aldrig. I sista stunden har fr\u00e4mlingen med en akrobatisk, kringg\u00e5ende r\u00f6relse undvikit att era axlar vidr\u00f6r varandra. F\u00f6rst blir du f\u00f6rbluffad, men efterhand som insikten om vad som skett b\u00f6rjat sjunka in sprider sig en behaglig v\u00e4rme i kroppen. Du vann. Du \u00e4r segraren. Du \u00e4r vikingen som ensam st\u00e5r kvar efter holmg\u00e5ngen med dina fallna antagonister i drivor kring vadorna.<\/p>\n
Men ocks\u00e5 denna eufori \u00e4r \u00f6verg\u00e5ende. Flugsvampsruset g\u00e5r ur blodet och ers\u00e4tts av eftertankens kranka blekhet. En v\u00e4lf\u00f6rtj\u00e4nt rodnad uppstiger p\u00e5 dina kinder. Det var du som var idioten, det var du som betedde dig som en t\u00f6lp som inte vek undan. I en civiliserad tids\u00e5lder \u00e4r det du som \u00e4r f\u00f6rloraren.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Att \u00e5ka utomlands \u00e4r ett bra s\u00e4tt att skaffa sig perspektiv p\u00e5 v\u00e5ra inhemska traditioner, normer, bruk och seder. En s\u00e5dan sak som sl\u00e5r en n\u00e4r man f\u00e5r en liten[…]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"ngg_post_thumbnail":0,"jetpack_publicize_message":"","jetpack_is_tweetstorm":false,"jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":false,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","enabled":false}}},"categories":[15],"tags":[],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1090"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1090"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1090\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1090"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=1090"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=1090"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}