Den kl\u00e4dstil som utvecklades under 20- 30-talen och som i stora drag alltj\u00e4mt betraktas som vad vi kallar \u201dklassiskt herrmode\u201d best\u00e5r i grunden av en tv\u00e5- eller tredelad kostym – best\u00e5ende av l\u00e5ngbyxor, kavaj och eventuellt v\u00e4st – l\u00e4derskor, n\u00e5gon form av \u00f6verrock samt – hatt. Hatten var, under st\u00f6rre delen av 1900-talet, en sj\u00e4lvklar del av den vuxne mannens kl\u00e4dedr\u00e4kt. Den symboliserade manlighet, mognad och elegans och bars s\u00e5v\u00e4l till vardags som till h\u00f6gtidskl\u00e4dsel.<\/p>\n
Medan \u00f6vriga delar av det manliga modet, med vissa variationer \u00f6ver tid, kommit att best\u00e5 s\u00e5 har hatten kommit i vanrykte. V\u00e4ldigt f\u00e5 av de som till vardags g\u00e5r kl\u00e4dda i kostym ses numera b\u00e4ra hatt. Ist\u00e4llet f\u00f6r ett tecken p\u00e5 stils\u00e4kerhet och elegans har hatten kommit att bli ett alternativt plagg f\u00f6r pajasar och spexare. Hatten har d\u00e4rmed underkastats samma oblida \u00f6de som mustaschen och b\u00e4rs numera alltf\u00f6r ofta ironiskt, av os\u00e4kra individer med sv\u00e5righeter att ta b\u00e5de sig sj\u00e4lva och sin omgivning p\u00e5 allvar.<\/p>\n
Denna utveckling har snarast understrukit hattens st\u00e4llning som pajasplagg och fj\u00e4rmat den ytterligare fr\u00e5n de v\u00e4lkl\u00e4dda kretsar d\u00e4r dess skamfilade rykte skulle kunna tv\u00e4ttas bort. Det finns onekligen en inte obetydlig tr\u00f6skel att stiga \u00f6ver f\u00f6r den som vill b\u00e4ra hatt utan ironi idag. Risken att uppfattas som en spexare \u00e4r \u00f6verh\u00e4ngande. Lyckas man undg\u00e5 denna f\u00e4lla riskerar man ist\u00e4llet att drabbas jantelagens tj\u00e4nstvilliga dr\u00e4ngar.<\/p>\n
En av orsakerna till hattens vanrykte \u00e4r f\u00f6rmodligen det paradoxala faktumet att nivelleringen och jantet\u00e4nkandet \u00e4r st\u00f6rre \u00e4n n\u00e5gonsin i dessa statsindividualismens och sj\u00e4lvf\u00f6rverkligandets dagar.\u00a0 Hatten provocerar d\u00e4rmed fr\u00e5n b\u00e5da h\u00e5llen: genom sin otvetydiga tillh\u00f6righet till ett \u00e4ldre, skenbart uniformt herrmode avviker den fr\u00e5n ytindividualistiska popkultur; samtidigt som den genom sin aristokratiska framtoning och allvarstyngda uppenbarelse ocks\u00e5 st\u00f6ter sig med det likriktnings- och nedkl\u00e4dnadsideal som \u00e4r f\u00f6rh\u00e4rskande.<\/p>\n
Genom att b\u00e4ra hatt visar man att man st\u00e4ller krav, b\u00e5de p\u00e5 sig sj\u00e4lv och p\u00e5 sin omgivning. P\u00e5 samma s\u00e4tt som en mustasch inte kompromissar g\u00f6r inte heller hatten det. Ironin har d\u00e4rf\u00f6r varit postmodernisternas mest effektiva vapen f\u00f6r att marginalisera s\u00e5v\u00e4l mustaschen som hatten.<\/p>\n
Det \u00e4r emellertid inte f\u00f6r sent. Det g\u00e5r att b\u00e4ra hatt idag utan ironi, och utan att uppfattas som en spexare och en pajas. Du kommer dock visserligen fortfarande att l\u00f6pa risken att betraktas som en excentriker, men det \u00e4r knappast n\u00e5got negativt i den sj\u00e4lsd\u00f6da \u00f6ken som utg\u00f6r v\u00e5rt tidevarv. En icke ironiskt buren hatt \u00e4r inte bara den naturliga f\u00f6rl\u00e4ngningen av din redan etablerade kl\u00e4dstil, den \u00e4r ocks\u00e5 ditt vapen i kampen mot nivellering, postmodern ironi och andlig f\u00f6rflackning i st\u00f6rsta allm\u00e4nhet.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Den kl\u00e4dstil som utvecklades under 20- 30-talen och som i stora drag alltj\u00e4mt betraktas som vad vi kallar \u201dklassiskt herrmode\u201d best\u00e5r i grunden av en tv\u00e5- eller tredelad kostym –[…]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"ngg_post_thumbnail":0,"jetpack_publicize_message":"","jetpack_is_tweetstorm":false,"jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":false,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","enabled":false}}},"categories":[12],"tags":[],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1728"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1728"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1728\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1731,"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1728\/revisions\/1731"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1728"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=1728"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=1728"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}