{"id":2162,"date":"2011-08-24T13:48:13","date_gmt":"2011-08-24T11:48:13","guid":{"rendered":"http:\/\/www.larsandersjohansson.se\/?p=2162"},"modified":"2011-08-24T13:48:13","modified_gmt":"2011-08-24T11:48:13","slug":"conan-fortjanar-battre","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/?p=2162","title":{"rendered":"Conan f\u00f6rtj\u00e4nar b\u00e4ttre"},"content":{"rendered":"

Conan the barbarian<\/strong><\/p>\n

F\u00e5 b\u00f6cker k\u00e4nns lika l\u00e4mpade till att utg\u00f6ra underlag f\u00f6r actionfilmer som Robert E Howards fantasyromaner fr\u00e5n 40-talet. Att l\u00e4sa denna h\u00e5rdkokta, avskalade men f\u00e4rgstarka prosa \u00e4r i sj\u00e4lva verket som att l\u00e4sa manuset till en actionfilm. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det frapperande hur sv\u00e5rt det tycks vara att g\u00f6ra b\u00f6ckerna r\u00e4ttvisa p\u00e5 vita duken.<\/p>\n

N\u00e4stan tre decennier efter att de f\u00f6rsta Conanfilmerna som gjorde Arnold Schwarzenegger till v\u00e4rldsstj\u00e4rna har det svenska produktionsbolaget Paradox gjort en remake p\u00e5 den f\u00f6rsta filmen. Eller snarare, man har gjort en ny filmatisering av den f\u00f6rsta boken om den muskul\u00f6se barbarkrigaren. Den nya filmen skall, enligt utsago f\u00f6lja b\u00f6ckernas handling n\u00e4rmare \u00e4n 80-talsfilmerna gjorde.<\/p>\n

Huruvida man uppn\u00e5tt detta \u00e4r emellertid tveksamt. Samtidigt som man tagit med vissa scener som saknas i de gamla har man valt bort nyckelepisoder i ber\u00e4ttelsen, som till exempel den om hur den unge Conan tillf\u00e5ngatas och lever som slav och sedermera tr\u00e4nas till Gladiator. Denna ber\u00e4ttelse, som ger bakgrunden till Conans n\u00e4rmast \u00f6verm\u00e4nskoliga utel\u00e4mnas helt i filmen.<\/p>\n

Den stora beh\u00e5llningen med de gamla filmerna \u00e4r helt klart Arnold Schwarzeneggers apparition och sammanbitna sk\u00e5despeleri. Att detta f\u00f6rmodligen till stor del beror p\u00e5 bristande sk\u00e5despelartalang spelar mindre roll eftersom den stela dialogen och den \u00f6sterrikiska accenten passar barbarkrigaren som hand i handske. Schwarzenegger hade dessutom en utstr\u00e5lning som Jason Momoa dessv\u00e4rre saknar. De gamla filmerna hade d\u00e4rut\u00f6ver en dialog som skrivits med glimten i \u00f6gat och som l\u00e4mnat ett antal av sword and sorcerygenrens mest obetalbara filmrepliker efter sig: \u201dYou killed my mother, you killed my people, you took my fathers sword!\u201d<\/p>\n

Till den nya filmens f\u00f6rsvar kan s\u00e4gas att den \u00e4r n\u00e5got mindre kalkonbetonad \u00e4n de gamla, d\u00e4r vissa scener var rent skrattretande d\u00e5liga. St\u00e4mningen och milj\u00f6erna ligger ocks\u00e5 n\u00e4rmare den i Howards b\u00f6cker \u00e4n vad den gjorde i de gamla filmerna. Den nya filmens st\u00f6rsta problem \u00e4r ett helt annat, n\u00e4mligen en sjuka som pr\u00e4glar m\u00e5nga av samtidens \u00e4ventyrs- och actionfilmer. Det handlar om att den nya teknikens m\u00f6jligheter har en tendens att g\u00f6ra manusf\u00f6rfattare och producenter \u00f6verentusiastiska. Man fl\u00e4skar helt enkelt p\u00e5 med allt man har. Vi har sett det i s\u00e5v\u00e4l de nya Terminatorfilmerna som i Pirates of the Carribbean.<\/p>\n

Konsekvensen blir emellertid avtrubbdning. N\u00e4r varje enskild milj\u00f6 ska vara storslagen, varje bergslandskap dramatiskt, varje grotta enorm (och givetvis bottna i en lavaflod), varje stad ett myller av tinnar och torn, och varje skurk en superskurk, tr\u00f6ttnar man.<\/p>\n

Visserligen bygger inte sword & sorcerygenren p\u00e5 subtiliteter, det ska vara pomp\u00f6st, testosteronstinnt och actionsp\u00e4ckat, men en film d\u00e4r merparten av tiden utg\u00f6rs av hugg, slag och explosioner blir l\u00e4tt enahanda. Actionscenerna och de dramatiska scenerierna s\u00e5 att s\u00e4ga inflaterar bort sig sj\u00e4lva och f\u00f6rlorar sitt v\u00e4rde.<\/p>\n

Conan the barbarian hade vunnit p\u00e5 att korta ned actionscenerna och f\u00f6r att ist\u00e4llet ge scenerna d\u00e4remellan mer utrymme, de scener som b\u00e4r ber\u00e4ttelsen fram\u00e5t och som g\u00f6r v\u00e5ldet och dramatiken begriplig. En central del i fantasygenrens inneboende logik handlar om att den fiktiva v\u00e4rld d\u00e4r ber\u00e4ttelsen utspelar sig m\u00e5ste vara trov\u00e4rdig enligt sina egna f\u00f6ruts\u00e4ttningar. Man m\u00e5ste kunna tro p\u00e5 att den skulle kunna<\/em> finnas. Finns det magi i fantasiv\u00e4rlden s\u00e5 m\u00e5ste den h\u00e4nga ihop p\u00e5 ett s\u00e5dant s\u00e4tt att den skulle kunna fungera om f\u00f6ruts\u00e4ttningarna var andra. Robert E Howards fiktiva v\u00e4rld \u00e4r en s\u00e5dan, med en uppsj\u00f6 av l\u00e4nder, folk och kulturer som redog\u00f6rs f\u00f6ri b\u00f6cjkerna. I filmerna, b\u00e5de de gamla och den nya, reduceras denna v\u00e4rld till en plattkuliss som inramar actionscenerna, vilket f\u00e5r alltsammans att mer likna ett fightingspel till en tevespelskonsol \u00e4n en dramatisk ber\u00e4ttelse.<\/p>\n

Robert E Howards b\u00f6cker \u00e4r f\u00f6rvisso inte n\u00e5gon stor litteratur f\u00f6r kulturella finsmakare, men v\u00e4l portalromaner f\u00f6r hela fantasygenren och av avg\u00f6rande betydelse f\u00f6r stora delar av popul\u00e4rkulturen. De f\u00f6rtj\u00e4nar en uppr\u00e4ttelse och det \u00e4r synd att man fortfarande inte f\u00f6rm\u00e5r g\u00f6ra dem r\u00e4ttvisa p\u00e5 film, trots att f\u00f6ruts\u00e4ttningarna kunde tyckas vara utm\u00e4rkta.<\/p>\n

SvD<\/a>, SvD<\/a>, DN<\/a>, DN<\/a>, AB<\/a>, AB<\/a>, SydSv<\/a>, Barometern<\/a>, SMP<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Conan the barbarian F\u00e5 b\u00f6cker k\u00e4nns lika l\u00e4mpade till att utg\u00f6ra underlag f\u00f6r actionfilmer som Robert E Howards fantasyromaner fr\u00e5n 40-talet. Att l\u00e4sa denna h\u00e5rdkokta, avskalade men f\u00e4rgstarka prosa \u00e4r[…]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"ngg_post_thumbnail":0,"jetpack_publicize_message":"","jetpack_is_tweetstorm":false,"jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":false,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","enabled":false}}},"categories":[11],"tags":[],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/2162"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=2162"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/2162\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2165,"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/2162\/revisions\/2165"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=2162"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=2162"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=2162"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}