{"id":2397,"date":"2011-10-10T18:00:22","date_gmt":"2011-10-10T16:00:22","guid":{"rendered":"http:\/\/www.larsandersjohansson.se\/?p=2397"},"modified":"2011-10-10T12:45:14","modified_gmt":"2011-10-10T10:45:14","slug":"med-maleriet-mot-makten","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/?p=2397","title":{"rendered":"Med m\u00e5leriet mot makten"},"content":{"rendered":"

Det p\u00e5g\u00e5r en storslagen utst\u00e4llning p\u00e5 Nationalmuseum. Den ryska konstn\u00e4rsgruppen Peredvizjniki, grundad 1870, uppstod som en protestr\u00f6relse mot d\u00e5tidens akademiska stilideal. Den ryska konstakademien stod n\u00e4ra makten och pl\u00e4derade okontroversiella motivval f\u00f6r sin salongsf\u00e4higa konst. Banbrytarna inom Peredvizjniki ville annorlunda, de ville skildra det Ryssland som de flesta ryssar levde i. Ett Ryssland \u00e4nnu efter livegenskapens avskaffande pr\u00e4glat av sociala or\u00e4ttvisor och m\u00e4nsklig mis\u00e4r.<\/p>\n

Ilja Repins storslagna Pr\u00e5mdragare vid Volga<\/em>, skildrande en samling luggslitna b\u00f6nder som selade likt kreatur drar en tung pr\u00e5m, \u00e4r ett av utst\u00e4llningens paradnummer. Men d\u00e4r finns ocks\u00e5 m\u00e5nga andra. S\u00e5v\u00e4l storslaget landskapsm\u00e5leri som sk\u00e4nker associationer till romantikens m\u00e5lare med caspar david Friedrich och Markus Larsson, som portr\u00e4tt och skildringar av sociala f\u00f6rh\u00e5llanden och politisk kamp.<\/p>\n

Utst\u00e4llningen erinrar p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt om skandinaviskt m\u00e5leri. Ut\u00f6ver romantikens landskapsm\u00e5leri finns ber\u00f6ringspunkter med det sena 1800-talets svenska historiem\u00e5leri. Under slutet av f\u00f6rrf\u00f6rra \u00e5rhundradet hade m\u00e5leriet n\u00e5t en teknisk skicklighetsniv\u00e5 som saknat motstycke sedan barocken. Tillsammans med de nya teman och motivval som f\u00f6\u00e4ljde p\u00e5 den industriella revolutionen (som ju knappt hade kommit till Ryssland under konstn\u00e4rsgruppens verksamhet) uppstod en sjudande gryta av gammalt och ungt.<\/p>\n

Peredvizjnikis m\u00e5leri har h\u00f6g status och \u00e4r allm\u00e4nt omtyckt i Ryssland – tack vare det sociala temat uppskattades det ocks\u00e5 av kommunisterna – men har s\u00e4llan visats utanf\u00f6r Ryssland. F\u00f6r den som vill se tekniskt drivet m\u00e5leri laddat med t\u00e4t symbolism och en social nerv rekommenderas verkligen utst\u00e4llningen som p\u00e5g\u00e5r till och med den 22 januari.<\/p>\n

En intressant bisak i sammanhanget \u00e4r att den svenska recensentk\u00e5ren, som annars inte brukar vara n\u00e5dig n\u00e4r det kommer till den h\u00e4r typen av tekniskt drivet och romantiskt\/symbolistiskt m\u00e5leri h\u00f6jt den till skyarna.<\/p>\n

Allra mest komiskt \u00e4r det att DN:s Jessica Kempe<\/a>, som i avnliga fall driver ett personligt korst\u00e5g mot den h\u00e4r typen av m\u00e5leri, lovprisar utst\u00e4llningen.<\/p>\n

”Rustade med klassisk skolning gav de sig i kast med sitt konstpolitiska uppdrag \u2013 att i lager p\u00e5 lager modellera fram m\u00e4nniskans villkor och vardag under tsarens totalit\u00e4ra regim, gods\u00e4garklassens \u00f6vergrepp och kyrkans maktmissbruk.”<\/em><\/p>\n

\u00c4nnu mer bisarrt blir det eftersom hon i bre\u00f6mmande ordalag kopplar samman m\u00e5leriet med ryska revolutionen – vilken i Kempes \u00f6gon framst\u00e4lls som n\u00e5gonting positivt:<\/p>\n

”H\u00e4r ger hundratalet m\u00e5lningar bilden av det ekonomiska och politiska f\u00f6rtryck, den \u00e5tertagna v\u00e4rdighet och st\u00e4rkta klass- och kulturidentitet som drev det ryska folket att ta makten \u00e5r 1917.”<\/em><\/p>\n