{"id":3112,"date":"2012-08-19T12:45:01","date_gmt":"2012-08-19T10:45:01","guid":{"rendered":"http:\/\/www.larsandersjohansson.se\/?p=3112"},"modified":"2012-08-19T20:15:21","modified_gmt":"2012-08-19T18:15:21","slug":"i-en-kallare-i-soho","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/?p=3112","title":{"rendered":"I en k\u00e4llare i Soho"},"content":{"rendered":"<p><strong>Martyn Jacques &#8211; The Cabinet of dr Caligari<\/strong><br \/><a title=\"Soho Theatre\" href=\"http:\/\/sohotheatre.com\/\" target=\"_blank\">Soho Theatre<\/a><\/p>\n<p>Vem kommer p\u00e5 att skriva ny filmmusik till en gammal stumfilm fr\u00e5n 1920? Vem lyckas locka publik till en dylik f\u00f6rest\u00e4llning? Svaret \u00e4r: Martyn Jacques fr\u00e5n <a title=\"Soho Theatre\" href=\"http:\/\/sohotheatre.com\/\" target=\"_blank\">The Tiger Lillies<\/a>. Under f\u00f6rra helgens vistelse i London passade jag p\u00e5 att smyga ned i k\u00e4llaren p\u00e5 The Soho Theatre f\u00f6r att se en enmansf\u00f6rest\u00e4llning med denne neokabar\u00e9musikens frontman och enfant terrible.<\/p>\n<p><!--more--><\/p>\n<p>The Tiger Lillies har under n\u00e4rmare tio \u00e5rs tid varit husgudar hos undertecknad, och \u00e4ven om deras omfattande produktion varit kvalitetsm\u00e4ssigt oj\u00e4mn s\u00e5 \u00e4r det f\u00e5 undergroundakter som sl\u00e5r The Tiger Lillies n\u00e4r de \u00e4r som b\u00e4st. Med undantag f\u00f6r n\u00e5gra av mellanskivorna s\u00e5 lyckas de med att erbjuda nya perspektiv och infallsvinklar b\u00e5de med sina \u201dvanliga album\u201d (till exempel senaste Urine Palace som spelades in tillsammans med svenska Norrlandsoperan i Ume\u00e5) och med sina temaskivor. \u201dSkr\u00e4poperan\u201d Shockheaded Peter fr\u00e5n 1998, som bygger p\u00e5 den tyske l\u00e4karen Heinrich Hoffmans rimmade barnsagor fr\u00e5n 1800-talet, tillh\u00f6r h\u00f6jdpunkterna i produktionen.<\/p>\n<p>2005 tog man sig an HC Anderssens Flickan med svevelstickorna, vilken fick fina recensioner och bland annat uppf\u00f6rdes p\u00e5 HC Andersenfestivalen i Odense i samband med jubileums\u00e5ret. The Tiger Lillies \u00e4r numera ett undergroundband som sl\u00e4pps in i de fina salongerna. Finkulturfolket st\u00e5r p\u00e5 k\u00f6 f\u00f6r att h\u00f6ra Martyn Jacques nasala falsett f\u00f6rmedla ber\u00e4ttelser om prostitution, droger och sj\u00e4lvbefl\u00e4ckelse.<\/p>\n<p>Tiger Lillies verkar i ett m\u00f6rkt universum. Det finns f\u00e5 sympatiska karakt\u00e4rer i deras s\u00e5ngtexter, f\u00e5 f\u00f6rsonande drag. De f\u00f6rs\u00f6ker inte romantisera sina skurkar, \u00e4n mindre r\u00e4ttf\u00e4rdiga dem. Ber\u00e4ttaren i \u00f6ppningsl\u00e5ten \u201dBad\u201d fr\u00e5n skivan Bad blood and blasphemy ber\u00e4ttar om hur han s\u00e4ljer sina d\u00f6ttrar till pedofilringar i London. En annan av s\u00e5ngerna handlar om en pyroman som vill br\u00e4nna ned hela civilisationen.<\/p>\n<p>The Cabinet of dr caligari passar in i detta m\u00f6rka universum. Det var den f\u00f6rsta expressionistiska stumfilmen, en skr\u00e4ckber\u00e4ttelse om en s\u00f6mng\u00e5ngare som utnyttjas av en galen l\u00e4kare f\u00f6r att beg\u00e5 mord. S\u00e5v\u00e4l scenerierna som sk\u00e5despeleriet \u00e4r kraftfullt stiliserat, med stora teatraliska gester, kraftigt sminkade ansikten och groteskt f\u00f6rvridna kulisser.<\/p>\n<p>Martyn Jacques nyskrivna musik, f\u00f6r piano och dragspel, men \u00e4ven s\u00e5ng, \u00e4r egentligen sv\u00e5r att skilja fr\u00e5n Tiger Lillies \u00f6vriga produktion. Soundet \u00e4r detsamma. Som \u00e5sk\u00e5dare imponeras man f\u00f6rvisso av hur Jacques, som \u00e4r ensam p\u00e5 scenen bredvid projektorduken, lyckas spela b\u00e5de piano och dragspel samt sjunga samtidigt. Karln l\u00e5ter som en liten orkester.<\/p>\n<p>Men som helhet g\u00f6r f\u00f6rest\u00e4llningen ett splittrat intryck. Man vet inte om man ska titta p\u00e5 filmen eller om man ska titta p\u00e5 artisten. Till och fr\u00e5n k\u00e4nns ocks\u00e5 musiken v\u00e4ldigt l\u00f6st sammankopplad med vad som h\u00e4nder p\u00e5 filmduken. Filmen och musiken \u00e4r bra var f\u00f6r sig, men helheten skavar n\u00e5got. Det \u00e4r f\u00f6rvisso stort att f\u00e5 se Martyn Jacques i den undergroundmilj\u00f6 d\u00e4r han h\u00f6r hemma, i en k\u00e4llare i Soho med blott ett hundratal entusiaster, snarare \u00e4n de operahusscener d\u00e4r Tiger Lillies numera \u00e4r v\u00e4lkomna.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2012\/08\/20120819-130002.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"alignnone size-full\" src=\"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2012\/08\/20120819-130002.jpg\" alt=\"20120819-130002.jpg\" \/><\/a> <br \/>Efter tre veckors segling var undertecknad n\u00e5got mindre blek \u00e4n den alltid oklanderligt sminkade Martyn Jacques!<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Martyn Jacques &#8211; The Cabinet of dr CaligariSoho Theatre Vem kommer p\u00e5 att skriva ny filmmusik till en gammal stumfilm fr\u00e5n 1920? Vem lyckas locka publik till en dylik f\u00f6rest\u00e4llning?[&#8230;]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"ngg_post_thumbnail":0,"jetpack_publicize_message":"","jetpack_is_tweetstorm":false,"jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":false,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","enabled":false}}},"categories":[11],"tags":[],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/3112"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=3112"}],"version-history":[{"count":10,"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/3112\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3123,"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/3112\/revisions\/3123"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=3112"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=3112"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=3112"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}