{"id":3368,"date":"2012-11-23T12:13:56","date_gmt":"2012-11-23T11:13:56","guid":{"rendered":"http:\/\/www.larsandersjohansson.se\/?p=3368"},"modified":"2012-11-23T12:13:56","modified_gmt":"2012-11-23T11:13:56","slug":"farval-till-en-arena","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/?p=3368","title":{"rendered":"Farv\u00e4l till en arena"},"content":{"rendered":"

Det var en m\u00e4rklig k\u00e4nsla att l\u00e4mna R\u00e5sunda ig\u00e5r kv\u00e4ll f\u00f6r sista g\u00e5ngen n\u00e5gonsin. F\u00f6rlusten hemma mot Napoli k\u00e4ndes m\u00e4rkligt avl\u00e4gsen. Matchen var, som Erik Niva f\u00f6rtj\u00e4nstfullt formulerat det i Aftonbladet<\/a>, n\u00e5gonting som p\u00e5gick i bakgrunden. Ig\u00e5r var det ett betydligt st\u00f6rre sk\u00e5despel som utspelade sig. Det var AIK-publiken som tog farv\u00e4l av sin hemmaarena sedan 75 \u00e5r tillbaka. Det kunde ingen f\u00f6rlust i v\u00e4rlden f\u00f6rta. Dessutom gjorde AIK en k\u00e4mpainsats p\u00e5 planen. Resultatet kunde lika g\u00e4rna ha pekat \u00e5t andra h\u00e5llet.<\/p>\n

\"Begravningsljus<\/a>Det var med l\u00e5ngsamma steg jag tog mig ned f\u00f6r de slitna betongtrapporna fr\u00e5n Norra mellan. Handen ville inte riktigt sl\u00e4ppa den med klisterm\u00e4rken \u00f6vers\u00e5llade ledst\u00e5ngen i fl\u00e4ckig metall. Ovanf\u00f6r och bakom mig h\u00f6rdes fortfarande l\u00e4ktars\u00e5ngen, fr\u00e5n tusentals gnagare som inte heller ville g\u00e5 hem. De gamla vanliga s\u00e5ngerna, men med en nerv av vemod som inte brukar finnas d\u00e4r. Och nog var det s\u00e5, att denna m\u00e5ngh\u00f6vdade AIK-publik sj\u00f6ng lite vackrare, lite tons\u00e4krare \u00e4n vanligt ig\u00e5r kv\u00e4ll. Det var som att man str\u00e4ckte p\u00e5 sig n\u00e5gra centimeter. Som om det var psalmer och inte l\u00e4ktars\u00e5nger som framf\u00f6rdes.<\/p>\n

Det k\u00e4nns fortfarande overkligt. F\u00f6r de flesta av oss har R\u00e5sunda fotbollsstadion varit en sj\u00e4lvklar del av tillvaron under flera decennier. F\u00f6r andra l\u00e4ngre \u00e4n s\u00e5. Lennart Johansson var till exempel med p\u00e5 invigningen 1937. Det \u00e4r respekt. Att denna klenod, denna helgedom, nu ska skatta \u00e5t f\u00f6rg\u00e4ngligheten och att n\u00e4sta g\u00e5ng vi ser gnaget lira kommer att bli i den artificiella milj\u00f6n p\u00e5 Friends arena.<\/p>\n

Det \u00e4r inte bara en fotbollsarena som g\u00e5r i graven med rivningen av R\u00e5sunda. Det \u00e4r en hel kultur. Till skillnad fr\u00e5n arenor som Friends, Tele 2, Globen, Hovet, Ullevi, Guldf\u00e5geln etcetera ligger R\u00e5sunda integrerad i stadsmilj\u00f6n, omgiven av riktiga gator, med riktiga bost\u00e4der, arbetsplatser, butiker och restauranger. \u00c4ven om det med s\u00e4kerhet finns en del Solnabor som tycker att det \u00e4r jobbigt med matchdagarna \u00e4r jag \u00f6vertygad om att de flesta uppskattar den speciella pr\u00e4gel som nationalarenan har sk\u00e4nkt grannskapet.<\/p>\n

St\u00e4mningen p\u00e5 Dick Turpin, East och de andra pubarna runt R\u00e5sunda kommer att bli sv\u00e5r att \u00e5terskapa i en konstgjord stadsmilj\u00f6 som Arenastaden, hur m\u00e5nga O\u00b4Learysrestauranger man \u00e4n inreder d\u00e4r. Globen City borde utg\u00f6ra ett varnande exempel p\u00e5 hur illa det g\u00e5r n\u00e4r man f\u00f6rs\u00f6ker bygga upp en konstgjord stad med shoppinggallerior i anslutning till stora evenemangsarenor. \u00c4nnu 23 \u00e5r efter invigningen har varken hemtrevnad eller sj\u00e4l infunnit sig.<\/p>\n

Det enda som har skett med Globen city \u00e4r att det b\u00f6rjat k\u00e4nnas nedg\u00e5nget och slitet. R\u00e5sunda blev f\u00f6rvisso ocks\u00e5 nedg\u00e5nget och slitet med \u00e5ren, men det beror p\u00e5 att den inte h\u00e5llits efter, och det kompenserades vida av det f\u00f6rn\u00e4mliga l\u00e4get i centrala Solna. R\u00e5sunda hade en sj\u00e4l. Det \u00e5terst\u00e5r \u00e4nnu att se om n\u00e5gon s\u00e5dan kommer att kunna uppbringas p\u00e5 Friends.<\/p>\n

Tack R\u00e5sunda fotbollsstadion. D\u00e4r formades mitt supporterskap. D\u00e4r har jag \u00e4lskat och hatat, jublat, bl\u00f6dit och gr\u00e5tit. D\u00e4r har jag hyllat hj\u00e4ltar som Krister Nordin, Nebosja Novakovic, Andreas Andersson, Johan Mj\u00e4llby och Ivan Obolo. D\u00e4r har jag skrikit ut min avsky mot Anders Frisk och Peter Fr\u00f6jdfeldt. D\u00e4r har jag stampat och frusit i vinterkyla, d\u00e4r har jag st\u00e5tt i h\u00e4llande regn p\u00e5 norra nedre eller i gassande solsken. D\u00e4r har jag sett hundratals varianter p\u00e5 f\u00e5nig pausunderh\u00e5llning, inklusive AIK-riddarna.<\/p>\n

D\u00e4r har jag hundratals g\u00e5nger, liksom ig\u00e5r, str\u00e4ckt den svartgula halsduken mot v\u00e4dret och st\u00e4mt in i \u201d\u00c5 vi \u00e4r AIK\u201d. Tack f\u00f6r allt.<\/p>\n