I l\u00f6rdags deltog jag i ett panelsamtal p\u00e5 stora scenen under kulturkalaset i G\u00f6teborg, arrangerat av Gerlesborgsskolan. Syftet var om jag f\u00f6rstod saken r\u00e4tt att skapa ett avstamp f\u00f6r en fortsatt diskussion om hur skolan forts\u00e4ttningsvis skall hantera mots\u00e4ttningen mellan bredd och spets. Eftersom det var fr\u00e5gan om ett avstamp var fr\u00e5gest\u00e4llningarna vida och resonemangen svepande.<\/p>\n
Efter att jag kom hem har jag emellertid funderat en del kring den \u00f6vergripande fr\u00e5gest\u00e4llningen f\u00f6r panelsamtalet: Vem \u00e4r konsten till f\u00f6r? Jag tolkade, och s\u00e5 ror jag ocks\u00e5 att arrang\u00f6ren hade t\u00e4nkt, begreppet konst i vid bem\u00e4rkelse, det vill s\u00e4ga inkluderande alla konstarter s\u00e5som musik, teater och litteratur, och inte bara de verksamheter som bedrivs vid Gerlesborgsskolan och liknande institutioner.<\/p>\n
Vem \u00e4r d\u00e5 konsten till f\u00f6r? Det \u00e4r en sjuka inom konstdebatten att man alltid talar om konsten i best\u00e4md form, som om det bara fanns en enda konst och att vi alla m\u00e5ste uppn\u00e5 n\u00e5got slags konsensus kring hurdan den \u00e4r och hurdan den b\u00f6r vara. Det \u00e4r en sjuka jag k\u00e4nner igen fr\u00e5n den visgenre d\u00e4r jag sj\u00e4lv \u00e4r verksam: v\u00f6rdnadsfullt talas det om den svenska Visan, alltid i best\u00e4md form, som om alla viss\u00e5ngare och s\u00e5ngerskor vore ansvariga f\u00f6r alla andras verksamheter.<\/p>\n
Det finns naturligtvis en anledning till att man b\u00f6rjade tala om konsten i best\u00e4md form. Det h\u00e4nger samman med de senaste hundra \u00e5rens tr\u00f6ttsamt navelsk\u00e5dande debatt om konstbegreppet, initierad av Marcel Duchamps och fortfarande stampande p\u00e5 samma fl\u00f6ck som f\u00f6r ett sekel sedan.<\/p>\n
F\u00f6re moderniteten handlade konstdebatter om konstens inneh\u00e5ll och dess utf\u00f6rande: var en tavla f\u00f6r h\u00e4disk, en skulptur f\u00f6r pornografisk eller en dikt f\u00f6r fri fr\u00e5n vedertagna former? Den sk\u00f6na konsten skiljde sig fr\u00e5n konsthantverket genom att den inte fyllde n\u00e5gon praktisk funktion, den fanns bara f\u00f6r sin egen skull. Dess avgr\u00e4nsningar var inte f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r n\u00e5gra debatter om vad som \u00e4r konst eller inte. Ist\u00e4llet diskuterades vad som\u00a0 var god och d\u00e5lig konst. I mina \u00f6gon en betydligt intressantare fr\u00e5gest\u00e4llning, oavsett vilken slutsats man landar i.<\/p>\n
I och med industrialiseringen kom massproduktionen och med massproduktionen underminerades inte bara hantverkets st\u00e4llning utan ocks\u00e5 konstens. Genom hela m\u00e4nsklighetens historia hade det kr\u00e4vts hantverksskicklighet f\u00f6r att skapa de bruksf\u00f6rem\u00e5l man beh\u00f6vde. I och med maskinernas int\u00e5g i tillverkningen upph\u00f6rde denna universella sanning att g\u00e4lla. P\u00e5 samma s\u00e4tt gjorde fotografiet det avbildande m\u00e5leriet \u00f6verfl\u00f6digt. Modernisterna tog sig ur denna tekniskt framtvingade marginalisering genom att \u00e4gna sig \u00e5t alltmer abstrakt m\u00e5leri.<\/p>\n
Men ocks\u00e5 abstrakta former kunde massproduceras. Massproduktionen kunde inte ers\u00e4ttas av ett innovativt formspr\u00e5k. Konsten riskerade att reduceras till design. Det var f\u00f6r att r\u00e4dda sig undan detta oblida \u00f6de som Duchamp och hans efterf\u00f6ljare genom s\u00e5 kallade ready mades introducerade den institutionella konstteorin. Denna idag helt dominerande id\u00e9str\u00f6mning inom den internationella konstv\u00e4rlden g\u00f6r g\u00e4llande att efetrsom allt kan vara konst, fr\u00e5n och med Duchamps pissoar, s\u00e5 m\u00e5ste definitionen vara avh\u00e4ngigt n\u00e5gonting utanf\u00f6r sj\u00e4lva konstverket, n\u00e4mligen sammanhanget som det presenteras i. Ett f\u00f6rem\u00e5l blir konst n\u00e4r r\u00e4tt personer s\u00e4ger att det \u00e4r konst.<\/p>\n
Detta \u00e4r naturligtvis en bekv\u00e4m ordning f\u00f6r de institutioner och auktoriteter som besitter makten att f\u00e4lla avg\u00f6randet. Syns\u00e4ttet \u00e4r extremt elitistiskt men grundar sig inte som \u00e4ldre tiders elitism i hantverksskicklighet eller originalitet utan enbart i att man lyckas presenteras i r\u00e4tt sammanhang.<\/p>\n
F\u00f6r en institution som Gerlesborgsskolan, som f\u00f6rs\u00f6ker f\u00f6rh\u00e5lla sig till b\u00e5da konstbegreppen genom att dels l\u00e4ra ut m\u00e5lerihantverket (utifr\u00e5n det traditionella konstbegreppet), dels l\u00e4ra ut trendigare konstinriktningar som performance och videokonst d\u00e4r det traditionella kvalitetsbegreppet \u00e4r irrelevant, blir situationen problematisk. Helt enkelt eftersom de tv\u00e5 olika syns\u00e4tten utesluter varandra.<\/p>\n
F\u00f6r en anh\u00e4ngare av den institutionella konstteorin \u00e4r det irrelevant om ett verk best\u00e5r av en helt fantastiskt skickligt utf\u00f6rd oljem\u00e5lning eller en bajskorv. Det viktiga \u00e4r vem som s\u00e4ger att det \u00e4r bra. Det enda en konstskola kan g\u00f6ra f\u00f6r att hj\u00e4lpa en student in i den v\u00e4rlden \u00e4r att f\u00f6rse vederb\u00f6rande med ett brett kontaktn\u00e4t, en uppseendev\u00e4ckande kl\u00e4dstil kombinerad med mingelvana och god f\u00f6rm\u00e5ga att s\u00f6ka offentliga bidrag och stipendier.<\/p>\n
Det g\u00e5r s\u00e4kert att l\u00e4gga upp en utbildningsplan p\u00e5 det s\u00e4ttet, men jag skulle tro att det f\u00f6r en konstskola idag skulle vara fruktbarare att ansluta sig till en mer traditionell konstsyn d\u00e4r de olika konstriktningarna kan bed\u00f6mas utifr\u00e5n interna kvalitetskriterier s\u00e5som hantverksskicklighet, originalitet etcetera.<\/p>\n
En s\u00e5dan skola kan naturligtvis ocks\u00e5 beskyllas f\u00f6r elitism, men eftersom det \u00e4r en elitism som baserar sig p\u00e5 objektiva kriterier till skillnad fr\u00e5n den som utg\u00e5r fr\u00e5n den institutionella konstsynen s\u00e5 \u00e4r dess exkluderande inte ett diskriminerande.<\/p>\n
Fr\u00e5gan vem konsten \u00e4r till f\u00f6r \u00e4r n\u00e5got som borde besvaras av konstn\u00e4rerna sj\u00e4lva och deras publik. Formodligen finns det lika m\u00e5nga svar som det finns konstn\u00e4rer. Drivkrafterna till att vilja uttrycka sig estetiskt \u00e4r or\u00e4kneliga. N\u00e5gon kanske m\u00e5lar tavlor f\u00f6r att l\u00e4ra k\u00e4nna sig sj\u00e4lv, en annan f\u00f6r att starta revolution och en tredje f\u00f6r att de \u00e4r vackra.<\/p>\n
Att st\u00e4lla fr\u00e5gan vem konsten, i best\u00e4md form, \u00e4r till f\u00f6r, visar att man \u00e4nnu inte lyckats frig\u00f6ra oss fr\u00e5n den tv\u00e5ngstr\u00f6ja som Duchamp och hans hejdukar tvingade p\u00e5 konstlivet f\u00f6r hundra \u00e5r sedan. Helt i on\u00f6dan dessutom som det visade sig. Massproduktionen blev inte konstens och hantverkets d\u00f6d. Tv\u00e4rtom. I skuggan av den industriella produktionen frodas varjehanda konst och hantverk. V\u00e5r l\u00e4ngtan efter det genuina och det estetiska tycks o\u00e4ndlig.<\/p>\n
F\u00f6rhoppningsvis har konstv\u00e4rlden l\u00e4rt sig sin l\u00e4xa och st\u00e5r redo med b\u00e4ttre sj\u00e4lvf\u00f6rtroende nu n\u00e4r 3D-skrivarna inleder en ny industriell revolution.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
I l\u00f6rdags deltog jag i ett panelsamtal p\u00e5 stora scenen under kulturkalaset i G\u00f6teborg, arrangerat av Gerlesborgsskolan. Syftet var om jag f\u00f6rstod saken r\u00e4tt att skapa ett avstamp f\u00f6r en[…]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"ngg_post_thumbnail":0,"jetpack_publicize_message":"","jetpack_is_tweetstorm":false,"jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":true,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","enabled":false}}},"categories":[20,11],"tags":[],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/3736"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=3736"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/3736\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3738,"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/3736\/revisions\/3738"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=3736"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=3736"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=3736"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}