{"id":3757,"date":"2013-09-23T14:35:51","date_gmt":"2013-09-23T12:35:51","guid":{"rendered":"http:\/\/www.larsandersjohansson.se\/?p=3757"},"modified":"2013-09-23T15:08:14","modified_gmt":"2013-09-23T13:08:14","slug":"ett-platt-portratt-av-mozart","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/?p=3757","title":{"rendered":"Ett platt portr\u00e4tt av Mozart"},"content":{"rendered":"

Amadeus
Kungliga Dramatiska Teatern
Regi: Peter Langdal
I huvudrollerna: Johan Rabaeus, Adam P\u00e5lsson<\/b><\/p>\n

Det g\u00e5r ofta bra att filmatisera dramatik, mer s\u00e4llan blir det lyckat att g\u00e5 \u00e5t andra h\u00e5llet, det vill s\u00e4ga n\u00e4r man s\u00e4tter upp pj\u00e4ser som baseras p\u00e5 film. Nu baseras visserligen Amadeus p\u00e5 romanen av Peter Shaffer fr\u00e5n 1979, men det \u00e4r uppenbart att Peter Langdals upps\u00e4ttning p\u00e5 Dramaten har g\u00e5tt omv\u00e4gen via Milos Formans filmatisering fr\u00e5n 1984. Det \u00e4r kanske inte s\u00e5 konstigt med tanke p\u00e5 vilken ikonisk status denna fantastiska film har uppn\u00e5tt, men \u00e4r s\u00e4kerligen f\u00f6rklaring till m\u00e5nga av pj\u00e4sens fallgropar.<\/p>\n

Detta g\u00e4ller inte minst det platta portr\u00e4ttet av Mozart, vilken framst\u00e5r som \u00e4nnu mer infantil \u00e4n i filmversionen. Adam P\u00e5lsson g\u00f6r knappt n\u00e5got annat \u00e4n pratar k\u00f6nsumg\u00e4nge och avf\u00f6ring. Denna sida hos Mozart som lyfts fram i Formans filmatisering finns det vissa bel\u00e4gg f\u00f6r i Mozarts korrespondens, inte minst med familjen, men att den skulle vara en s\u00e5 totalt dominerande del av hans personlighet k\u00e4nns f\u00f6ga troligt. Snarare k\u00e4nns det som ett effekts\u00f6kande publikfrieri som tyv\u00e4rr g\u00e5r ut \u00f6ver rollens trov\u00e4rdighet. Om det \u00e4r manus, regi eller P\u00e5lssons rollprestation som \u00e4r det st\u00f6rsta problemet \u00e4r os\u00e4kert, men k\u00e4nslan av \u00f6verspel \u00e4r st\u00e4ndigt n\u00e4rvarande hos P\u00e5lsson.<\/p>\n

Det \u00e4r emellertid inte Mozart som \u00e4r pj\u00e4sens huvudroll utan dennes nemesis, hovkomposit\u00f6ren Antonio Salieri, gestaltad av Johan Rabaeus. Rollen tycks specialskriven f\u00f6r att Rabaeus skall f\u00e5 briljera med hur m\u00e5nga spr\u00e5k han kan tala. Portr\u00e4ttet av Salieri, som liksom i fallet med f\u00f6rlagan \u00e4r h\u00f6gst tveksamt ur historisk synvinkel \u00e4r mer full\u00f6digt \u00e4n det av Mozart, men till slut blir de m\u00e5nga monologerna tr\u00f6ttsamma.<\/p>\n

Till skillnad fr\u00e5n filmen lyckas pj\u00e4sen inte f\u00e5nga atmosf\u00e4ren i det sena 1700-talets Wien, den kulturella och politiska huvudstaden i det Habsburgska imperiet, den lyckas inte heller med att gestalta den konstn\u00e4rliga drivkraftens vederm\u00f6dor eller Salieris sj\u00e4lskval p\u00e5 ett s\u00e4tt som \u00e4r \u00f6vertygande, f\u00f6rmodligen d\u00e4rf\u00f6r att portr\u00e4ttet av Mozart \u00e4r s\u00e5 platt.<\/p>\n

M\u00f6jligen skulle pj\u00e4sen ha varit b\u00e4ttre om den kondenserats ned till tv\u00e5 och en halv ist\u00e4llet f\u00f6r de fyra timmar som den nu tar i anspr\u00e5k.<\/p>\n

I f\u00f6rbig\u00e5ende kan jag passa p\u00e5 att ondg\u00f6ra mig \u00f6ver hur uselt Dramaten valde att hantera oss som i god tid k\u00f6p biljetter till premi\u00e4rf\u00f6rest\u00e4llningen men som kort inp\u00e5 denna fick veta att premi\u00e4ren skjutits upp och att vi hade att v\u00e4lja p\u00e5 att antingen g\u00e5 p\u00e5 genrepet eller att byta biljetterna till n\u00e5gon annan f\u00f6rest\u00e4llning. Biljetter till den nya premi\u00e4ren hade vi emellertid ingen m\u00f6jlighet att f\u00e5 eftersom man inte satte in n\u00e5gon extra premi\u00e4rf\u00f6rest\u00e4llning utan helt sonika l\u00e4t en ordinarie, sedan l\u00e4nge sluts\u00e5ld, f\u00f6rest\u00e4llning utg\u00f6ra den nya premi\u00e4ren. F\u00f6r undertecknads del innebar det att jag och mitt s\u00e4llskap blev h\u00e4nvisade till en s\u00f6ndagsmatin\u00e9f\u00f6rest\u00e4llning vilket inte var vad vi hade \u00f6nskat oss. Vid kontakter med Dramaten i \u00e4rendet uppvisades f\u00f6ga eller ingen f\u00f6rst\u00e5else. Det \u00e4r uselt av en kulturinstitution att behandla sina mest h\u00e4ngivna bes\u00f6kare p\u00e5 det viset.<\/p>\n

Slutligen en reflektion \u00f6ver det utbredda bruket att ge st\u00e5ende ovationer i tid och otid p\u00e5 teatrarna. I min v\u00e4rld \u00e4r st\u00e5ende ovationer n\u00e5gonting som man reserverar f\u00f6r de allra allra b\u00e4sta teaterupplevelserna, n\u00e4r man verkligen vill visa att de har \u00e5stadkommit n\u00e5gonting ut\u00f6ver det vanliga. Till den niv\u00e5n n\u00e5dde som framg\u00e5tt inte Dramatens upps\u00e4ttning av Amadeus. Trots detta st\u00e4llde sig stora delar av publiken upp under appl\u00e5derna. Min hypotes \u00e4r att det antingen handlar om en allm\u00e4n inflation: att folk som g\u00e5r s\u00e4llan p\u00e5 teater f\u00e5tt f\u00f6r sig att det \u00e4r s\u00e5 det skall g\u00e5 till, alternativt att de som g\u00e5r p\u00e5 teater f\u00f6rs\u00f6ker \u00f6vertyga sig sj\u00e4lva om att f\u00f6rest\u00e4llningen var b\u00e4ttre \u00e4n vad den var f\u00f6r att p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt k\u00e4nna att de verkligen f\u00e5tt valuta f\u00f6r biljettpengarna. Fr\u00e5gan \u00e4r bara vad man d\u00e5 ska ta till n\u00e4r man vill visa att en f\u00f6rest\u00e4llning har varit n\u00e5gonting ut\u00f6ver det vanliga?<\/p>\n

 <\/p>\n

\"20130923-143509.jpg\"<\/a>
Foto: Sofie Violett Pehrsson<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Amadeus Kungliga Dramatiska Teatern Regi: Peter Langdal I huvudrollerna: Johan Rabaeus, Adam P\u00e5lsson Det g\u00e5r ofta bra att filmatisera dramatik, mer s\u00e4llan blir det lyckat att g\u00e5 \u00e5t andra h\u00e5llet,[…]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"ngg_post_thumbnail":0,"jetpack_publicize_message":"","jetpack_is_tweetstorm":false,"jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":true,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","enabled":false}}},"categories":[11],"tags":[],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/3757"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=3757"}],"version-history":[{"count":7,"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/3757\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3763,"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/3757\/revisions\/3763"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=3757"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=3757"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=3757"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}