{"id":3836,"date":"2013-11-14T11:01:01","date_gmt":"2013-11-14T10:01:01","guid":{"rendered":"http:\/\/www.larsandersjohansson.se\/?p=3836"},"modified":"2013-11-14T11:01:01","modified_gmt":"2013-11-14T10:01:01","slug":"stolta-stad","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/?p=3836","title":{"rendered":"Stolta stad!"},"content":{"rendered":"

Tankar om urbanisering<\/strong><\/p>\n

Ig\u00e5r skrev jag p\u00e5 SVT Debatt<\/a> om urbanisering och avfolkning av landsorten, en artikel som av debattredakt\u00f6rerna f\u00f6rs\u00e5gs med en minst sagt tillspetsad rubrik vilket f\u00f6ranledde att en hel del av diskussionen som v\u00e4cktes sk\u00f6t bredvid m\u00e5let. Grundansatsen i artikeln var att urbaniseringen, och inte avfolkningen, \u00e4r n\u00e5gonting att gl\u00e4djas \u00f6ver. Urbaniseringen \u00e4r en konsekvens av de historiska processer som p\u00e5 det hela taget gett och fortfarande ger oss \u00f6kat v\u00e4lst\u00e5nd.<\/p>\n

Fram till och med den industriella revolutionen f\u00f6r snart tv\u00e5 hundra \u00e5r sedan var Sverige ett mycket statiskt land. F\u00f6r den som brukade jorden var skillnaden i levnadsstandard i princip likartad fr\u00e5n medeltiden och in till den moderna tidens b\u00f6rjan. Det tog flera generationer innan levnadsstandarden f\u00f6rdubblades, vilket gjorde att v\u00e4lst\u00e5nds\u00f6kningen knappt var sk\u00f6njbar under en livstid. Majoriteten av landets befolkning levde p\u00e5 landsbygden och f\u00f6rs\u00f6rjde sig p\u00e5 jordbruk. St\u00e4derna var extrema undantag i denna lantliga milj\u00f6.<\/p>\n

I och med industrialiseringen kom allt detta att st\u00e4llas p\u00e5 \u00e4nda. En f\u00f6raning hade man f\u00e5tt i form av bruken under stormaktstiden, kring vilka s\u00e5 kallade bruksorter v\u00e4xte fram. I och med industrialiseringen inleddes den omfattande demografiska omst\u00e4llning fr\u00e5n stad till land som alltj\u00e4mt p\u00e5g\u00e5r. Det var en process som kritiserades av bland andra Karl Marx och Friedrich Engels som menade att landsbydens befolkning rycktes ur sitt naturliga sammanhang i lantbruket och reducerades till ett proletariat vars enda tillg\u00e5ng var den arbetskraft som de kunde s\u00e4lja p\u00e5 k\u00f6parens marknad. Flytten till staden medf\u00f6rde ett f\u00f6rfr\u00e4mligande, alienation, inf\u00f6r b\u00e5de medm\u00e4nniskorna och inf\u00f6r produktionsf\u00f6rh\u00e5llandena.<\/p>\n

Erik Axel Karlfeldt har skildrat denna k\u00e4nsla av fr\u00e4mlingsskap i sin dikt F\u00e4derna ur samlingen Vildmarks- och k\u00e4rleksvisor:<\/p>\n

Mina f\u00e4der, jag ser er i dr\u00f6mmarnas stund, <\/em>
och min sj\u00e4l blir bekl\u00e4md och vek. <\/em>
Jag \u00e4r ryckt som en \u00f6rt ur sin groningsgrund, <\/em>
halvt n\u00f6dd, halvt villig er sak jag svek.\u00a0<\/em><\/p>\n

Men flytten till staden innebar ocks\u00e5 m\u00f6jligheter och framf\u00f6rallt f\u00f6rb\u00e4ttrade levnadsvillkor. De tidiga arbetarbost\u00e4derna i industrialiseringens st\u00e4der var smutsiga och tr\u00e5nga, men p\u00e5 bara n\u00e5gon generation hade standarden f\u00f6rb\u00e4ttrats avsev\u00e4rt. F\u00f6rfattaren Per-Anders Fogelstr\u00f6m har kanske b\u00e4ttre \u00e4n n\u00e5gon annan f\u00e5ngat denna utveckling i sin romansvit om Stockholm. De l\u00e4nder i tredje v\u00e4rlden som f\u00f6rst de senaste decennierna inlett sin industrialiseringsprocess, ofta efter \u00e5rtionden av planekonomiska experiment, ser denna h\u00f6jning av levnadsstandard ske inom en och samma generation. En fantastisk v\u00e4lst\u00e5nds\u00f6kning som saknar motstycke i m\u00e4nsklighetens historia!<\/p>\n

Att den svenska urbaniseringen varit s\u00e4rskilt p\u00e5fallande under 1900-talets andra h\u00e4lft beror emellertid inte bara p\u00e5 industrialisering och v\u00e4lst\u00e5nds\u00f6kning utan \u00e4r ocks\u00e5 konsekvens av en medveten politik. \u201dSolidarisk l\u00f6nepolitik\u201d kallades det socialdemokratiska program som gick ut p\u00e5 att sl\u00e5 ut sm\u00e5 och \u201dol\u00f6nsamma\u201d f\u00f6retag, framf\u00f6rallt p\u00e5 landsorten f\u00f6r att gynna de stora industrierna i storst\u00e4derna. Det vare tt experiment som framf\u00f6rallt gynnade ett f\u00e5tal \u00e4garfamiljer samtidigt som lansorten fick allt sv\u00e5rare att konkurrera och m\u00e5nga lev tvungna att mot sin vilja l\u00e4mna g\u00e5rd och grund f\u00f6r att s\u00f6ka lyckan i G\u00f6teborg och Stockholm. Den Norrl\u00e4ndska proggv\u00e4nstern formulerade \u00e5tskilliga slagkraftiga s\u00e5ngtexter under 70-talet mot denna socialdemokratiska politik som Norrland \u00e4n idag lider sviterna av. Orter som idag \u00e4r beroende av subventioner och konstgjord andning hade f\u00f6rmodligen klarat sig betydligt b\u00e4ttre om inte deras n\u00e4ringsliv slagits s\u00f6nder av felt\u00e4nkt politik f\u00f6r fyrtio \u00e5r sedan.<\/p>\n

Men urbaniseringen \u00e4r inte n\u00e5got unikt f\u00f6r Sverige. Det \u00e4r en internationell utveckling som kommer att vara sv\u00e5r eller om\u00f6jlig at hejda med politiska styrmedel. Arbetstillf\u00e4llena finns i st\u00e4derna och det \u00e4r ocks\u00e5 d\u00e4r som de flesta vill bo. Det finns ocks\u00e5 m\u00e5nga f\u00f6rdelar med stadsboende, inte minst i milj\u00f6h\u00e4nseende men ocks\u00e5 vad g\u00e4ller samh\u00e4llsservice. De utmaningar som en allt \u00e4ldre befolkning f\u00f6r med sig kan l\u00e4ttare m\u00f6tas i st\u00e4derna \u00e4n p\u00e5 landsbygden. Det ekologiska avtrycket hos en stadsbo \u00e4r ocks\u00e5 en br\u00e5kdel av det fr\u00e5n en landsbygdsbo. Det \u00e4r denna utveckling vi kan gl\u00e4djas \u00e5t, inte avfolkningen som s\u00e5dan.<\/p>\n

Det finns olika typer av landsbygdspolitik. Det finns den som grundar sig i en nostalgisk \u00f6nskan att allt skall vara som det alltid har varit. Den utmynnar oftast i konserverande subventioner och st\u00f6d som i det l\u00e5nga loppet \u00e4r kontraproduktiva. EU:s jordbrukspolitik \u00e4r kanske det mest flagranta exemplet p\u00e5 denna destruktiva landsbygdspolitik som i f\u00f6rl\u00e4ngningen h\u00e4mmar omst\u00e4llning till ett l\u00f6nsamt jordbruk och \u00e4ven st\u00e4nger ute b\u00f6nder i utvecklingsl\u00e4nder fr\u00e5n den europeiska marknaden.<\/p>\n

Men det finns ocks\u00e5 en annan typ av landsbygdspolitik som syftar till att f\u00f6rb\u00e4ttra m\u00f6jligheterna f\u00f6r lands- och glesbygd att ta vara p\u00e5 sina egna konkurrensf\u00f6rdelar. En fungerande infrastruktur \u00e4r naturligtvis helt avg\u00f6rande, inte minst p\u00e5 det elektroniska omr\u00e5det. Allt fler jobb kan idag utf\u00f6ras var som helst tack vare bredbandet. Den skriande bostadsbristen i storstadsomr\u00e5dena torde g\u00f6ra att fler f\u00e5r upp \u00f6gonen f\u00f6r m\u00f6jligheterna som \u00f6ppnar sig d\u00e4r bortom. Men det handlar ocks\u00e5 om att l\u00e4tta p\u00e5 de skatter och regleringar som g\u00f6r f\u00f6rsv\u00e5rar och f\u00f6rdyrar boende p\u00e5 landsbygden. Skatten p\u00e5 drivmedel \u00e4r en helt avg\u00f6rande fr\u00e5ga f\u00f6r den som bor l\u00e5ngt fr\u00e5n samh\u00e4llsservice och kollektivtrafik. Den s\u00e5 kallade pumplagen slog h\u00e5rt mot landets bensinmackar och ber\u00f6vade m\u00e5nga trakter sitt enda servicest\u00e4lle.<\/p>\n

Strandskyddet \u00e4r en annan reglering som h\u00e4mmar potentiell utveckling i m\u00e5nga regioner. Det \u00e4r en stor skillnad p\u00e5 \u00f6verexploaterade omr\u00e5den i Stockholms sk\u00e4rg\u00e5rd och avfolkningskuster i Sm\u00e5land och H\u00e4lsingland. Strandn\u00e4ra boende \u00e4r definitivt en s\u00e5dan sak som skulle kunna locka stadsbor till \u00e5tminstone s\u00e4songsboende. En utveckling som inte k\u00e4nns helt osannolik \u00e4r att m\u00e4nniskor i framtiden kommer att vilja bo p\u00e5 olika platser under olika skeden i livet. Kanske \u00e4r det pension\u00e4rerna som \u00e4r framtiden f\u00f6r m\u00e5nga av dagens avfolkningsbygder, platser att dra sig tillbaka och njuta sitt otium efter ett l\u00e5ngt arbetsliv. Lite som Florida i USA.<\/p>\n

Vad jag v\u00e4nder mig emot i min debattartikel \u00e4r den sentimentala h\u00e5llning som vill g\u00f6ra g\u00e4llande att urbaniseringen \u00e4r n\u00e5gonting negativt och att storst\u00e4derna \u00e4r parasiter p\u00e5 det \u00f6vriga landet, snarare \u00e4n de tillv\u00e4xtmotorer de i sj\u00e4lva verket \u00e4r.\u00a0 Att m\u00e4nniskor l\u00e4mnar gamla bruksorter sedan produktionen effektiviserats eller flyttat utomlands \u00e4r i sig ingenting negativt \u00e4ven om det naturligtvis \u00e4r sm\u00e4rtsamt f\u00f6r de som blivit av med jobbet. Att f\u00f6rs\u00f6ka bromsa utvecklingen genom subventioner har emellertid g\u00e5ng p\u00e5 g\u00e5ng visat sig vara f\u00e5f\u00e4ngt.<\/p>\n

Hela Sverige m\u00e5ste inte leva. M\u00e5nga av de orter som uppstod kring j\u00e4rnv\u00e4gsknutar och industrier under b\u00f6rjan av 1900-talet saknar idag andra arbetsgivare \u00e4n den offentliga sektorn. Det \u00e4r inget sj\u00e4lv\u00e4ndam\u00e5l att bevara dessa orter som n\u00e5got slags museer \u00f6ver industrialiseringen. D\u00e4remot kan vi str\u00e4v efter att m\u00f6jligg\u00f6ra f\u00f6r fler delar av Sverige att dra nytta av sina egna konkurrensf\u00f6rdelar och st\u00e4lla om produktion och arbetsmarknad till det nya teknologiska och demografiska paradigmet.<\/p>\n

P\u00e5 samma s\u00e4tt som borgarna i Skara till sin best\u00f6rtning fick se sig omsprunga av grannorten Sk\u00f6vde sedan man v\u00e4grat l\u00e5ta j\u00e4rnv\u00e4gen g\u00e5 in i staden kommer en del orter att f\u00f6rlora sin betydelse och andra att bli desto viktigare. Det \u00e4r inte n\u00e5gonting negativt i sig.<\/p>\n

Att nedl\u00e4ggningen av f\u00f6rsvaret drabbat m\u00e5nga gamla regementsorter \u00e4r otvetydigt, men det \u00e4r inte s\u00e4kert att det \u00e4r en konstruktiv l\u00f6sning att f\u00f6rs\u00f6ka kompensera dessa genom att flytta ut statliga jobb fr\u00e5n Stockholm. Flytten av Riksantikvarie\u00e4mbetet till Gotland avskr\u00e4cker. Inom n\u00e4ringslivet har man uppm\u00e4rksammat problemen med kompetensf\u00f6rs\u00f6rjning till h\u00f6gkvalificerade jobb utanf\u00f6r storstadsregionerna, varf\u00f6r m\u00e5nga f\u00f6retag valt att flytta sina huvudkontor till huvudstaden. Vemodigt? Javisst. Men knappast obegripligt.<\/p>\n

Sverige \u00e4r ett litet land och precis som att Stockholm inte skulle klara sig utan den basindustri som det svenska v\u00e4lst\u00e5ndet vilar p\u00e5 (som ligger p\u00e5 landsorten) skulle inte landsorten vara n\u00e5gonting utan den tillv\u00e4xt som skapas i storstadsregionerna. En l\u00e5ngsiktig landsbygdspolitik bejakar urbaniseringen och tar vara p\u00e5 landsortens konkurrensf\u00f6rdelar.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Tankar om urbanisering Ig\u00e5r skrev jag p\u00e5 SVT Debatt om urbanisering och avfolkning av landsorten, en artikel som av debattredakt\u00f6rerna f\u00f6rs\u00e5gs med en minst sagt tillspetsad rubrik vilket f\u00f6ranledde att[…]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"ngg_post_thumbnail":0,"jetpack_publicize_message":"","jetpack_is_tweetstorm":false,"jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":true,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","enabled":false}}},"categories":[1],"tags":[],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/3836"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=3836"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/3836\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3838,"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/3836\/revisions\/3838"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=3836"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=3836"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=3836"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}