Jag har nyligen debuterat som utgiven poet, med diktsamlingen Segelmakaren p\u00e5 Hydra f\u00f6rlag. Enligt sociologen Pierre Bourdieu, som i sitt epokg\u00f6rande verk Konstens regler utvecklar teorier om kulturella f\u00e4lt och kulturellt kapital befinner jag mig som poet h\u00f6gt upp i den kulturella n\u00e4ringskedjan eftersom poesi rankas som den h\u00f6gsta litteraturformen enligt det kulturella f\u00e4ltets egna spelregler.<\/p>\n
Dessv\u00e4rre inneb\u00e4r detta \u00e4ven att jag befinner mig l\u00e4ngst ned p\u00e5 den kommersiella skalan eftersom den kulturella statusskalan och den kommersiella framg\u00e5ngen st\u00e5r i ett motsatsf\u00f6rh\u00e5llande till varandra.<\/p>\n
P\u00e5 det sena artonhundratalets franska litteraturscen, som huvuddelen av Bourdieus unders\u00f6kning handlar om, var teatern den mest kommersiellt g\u00e5ngbara litteraturformen, och s\u00e5ledes den med l\u00e4gst kulturell status. Poesin var desto mer sv\u00e5rs\u00e5ld med \u00e5tnj\u00f6t d\u00e4rf\u00f6r desto h\u00f6gre respekt. Tidens f\u00f6rfattare hade allts\u00e5 att v\u00e4lja mellan kommersiell framg\u00e5ng och tryggad ekonomi eller att hanka sig fram som poeter men \u00e5tnjuta kollegornas respekt och beundran. Idag ser vi en liknande situation d\u00e4r sk\u00f6nlitter\u00e4ra f\u00f6rfattare som makarna Ahndoril v\u00e4ljer att skriva kriminalromaner f\u00f6r att det \u00e4r d\u00e4r som den betalande publiken finns.<\/p>\n
N\u00e4r man talar om v\u00e4rdeskalor i kulturlivet finns det, minst, tre parallella s\u00e5dana: Dels de redan n\u00e4mnda som m\u00e4ter kommersiell framg\u00e5ng respektive status inom det kulturella f\u00e4ltet och dels den sv\u00e5rf\u00e5ngade som m\u00e4ter verksh\u00f6jd eller kvalitet. Denna sista bed\u00f6mningsgrund sattes ur spel f\u00f6r snart hundra \u00e5r sedan och m\u00e5nga av kulturlivets problem alltsedan dess emanerar fr\u00e5n detta.<\/p>\n
Den tydligaste symbolen f\u00f6r detta uppbrott \u00e4r Marcel Duchamps utmaning av den traditionella konstsynen och introducerandet av det institutionella konstbegreppet, som gjorde g\u00e4llande att konst definieras som det som konstlivet definierar som konst. Detta illustrerade Duchamp genom s\u00e5 kallade ready mades, det vill s\u00e4ga helt vardagliga f\u00f6rem\u00e5l som genom att de st\u00e4lldes ut i konstsammanhang kom att \u00e5tnjuta status som konst.<\/p>\n
Med ready mades int\u00e5g p\u00e5 konstscenen f\u00f6rsvann m\u00f6jligheten att bed\u00f6ma konst efter traditionella kvalitetskriterier. I dess st\u00e4lle fick vi en pandoras ask av subjektivt tyckande d\u00e4r din position \u00e4r viktigare \u00e4n dina f\u00f6rkunskaper. Konsekvensen ser vi i dagens konstmarknad d\u00e4r samlare har kunnat haussa ok\u00e4nda konstn\u00e4rskap genom att k\u00f6pa p\u00e5 sig stora delar av produktionen f\u00f6r att sedan s\u00e4lja av n\u00e4r v\u00e4rdet stigit.<\/p>\n
I och med att den postmoderna relativismen satt den konstn\u00e4rliga kvaliteten ur spel \u00e4r den kommersiella v\u00e4rdeskalan \u2013 som endast tar h\u00e4nsyn till ekonomisk framg\u00e5ng \u2013 och det kulturella f\u00e4ltets egen statushierarki (som \u00e4r en inverterad version av den kommersiella skalan) de enda kvalitetsbed\u00f6mningskriterier som vi kan anv\u00e4nda oss av, vilket har lett till ett skyttegravskrig mellan den politiska h\u00f6gern och den politiska v\u00e4nstern, d\u00e4r v\u00e4nstern till\u00e4gnat sig det kulturella f\u00e4ltets interna motvilja mot kommersiell framg\u00e5ng. Fr\u00e5nvaron av ett kvalitetsbegrepp har dock gjort detta motst\u00e5nd till en skrattspegel av sitt ursprungliga syfte d\u00e4r brist p\u00e5 kommersiell framg\u00e5ng blivit ett kvalitetskriterium i sig.<\/p>\n
Till exempel h\u00f6r man ibland samtidskonstn\u00e4rer f\u00f6ra cirkelresonemanget att det offentliga b\u00f6r st\u00f6dja s\u00e5dan kultur som inte kan b\u00e4ra sig p\u00e5 marknaden och eftersom den egna konsten inte b\u00e4r sig p\u00e5 marknaden (eftersom ingen \u00e4r intresserad av den) f\u00f6rtj\u00e4nar jag att f\u00f6rs\u00f6rjas av det offentliga. Inte s\u00e4llan f\u00f6rs\u00f6ker dessa konstn\u00e4rer fylla tomrummet som kvalitetskriteriet l\u00e4mnat efter sig med ett politiskt budskap.<\/p>\n
P\u00e5 h\u00f6gersidan l\u00e5ter man ist\u00e4llet alltf\u00f6r ofta den kommersiella framg\u00e5ngen agera kvalitetsm\u00e5tt, vilket leder till ett upph\u00f6jande av det breda, folkliga och banala som f\u00f6raktas av den kulturella eliten. Den traditionella kulturens str\u00e4van efter objektiva kvalitetskriterier (som f\u00f6rvisso skiftade med tiden och var under st\u00e4ndig omv\u00e4rdering) upplevde sin sista storhetstid under det modernistiska genombrottet. I detta avseende \u00e4r modernisterna snarare att betrakta som de sista eftersl\u00e4ntrarna efter den traditionella, dialektiskt framvuxna och kumulativt uppbyggda kulturen\u00a0 \u00e4n som portalfigurer f\u00f6r den nya v\u00e4rld som skulle \u00f6ppna sig efter dem. Modernisterna var f\u00f6rtrogna med den tradition som de protesterade emot men samtidigt ville r\u00e4dda fr\u00e5n massproduktionens och maskulturens utsl\u00e4tning, till skillnad fr\u00e5n sina sentida epigoner vars historiska horisont str\u00e4cker sig till 1900-talets b\u00f6rjan.<\/p>\n
\u00c4r det d\u00e5 m\u00f6jligt att \u00e5teruppr\u00e4tta kvalitetst\u00e4nkandet i en postmodern v\u00e4rld? Kanske finns l\u00f6sningen hos popul\u00e4rkulturen. F\u00f6rdelen med kultur som skall konsumeras \u00e4r att den m\u00e5ste tilltala n\u00e5gon. Modernisternas f\u00f6rs\u00f6k att r\u00e4dda h\u00f6gkulturen undan massproduktion och kommersialisering gjorde att konstn\u00e4rerna v\u00e4nde sig bort fr\u00e5n publiken. Att vara sv\u00e5rtillg\u00e4nglig blev ett sj\u00e4lv\u00e4ndam\u00e5l. Med den institutionella konstteorin frigjordes konsten helt fr\u00e5n konstverket \u2013 det blev den bakomliggande teorin som blev det v\u00e4sentliga. Samma sak g\u00e4llde poesin som blev mer och mer introvert. Idag har h\u00f6gkulturen blivit en subkultur bland andra, en livsstils- och statusmark\u00f6r som f\u00f6rvisso har betydelse men som f\u00f6rlorat den normerande position som den hade fram till mitten av f\u00f6rra \u00e5rhundradet.<\/p>\n
Samtidigt har popul\u00e4rkulturen g\u00e5tt i motsatt riktning. Den uppdelning i fin- och fulkultur som tidigare gjordes (och som manifesteras i m\u00e5nga tidningars uppdelning mellan kultur- och n\u00f6jesbevakning) \u00e4r inte l\u00e4ngre m\u00f6jlig, \u00e5tminstone inte p\u00e5 genrebasis. Inom det som kallas popul\u00e4rkultur ryms n\u00e5gra av samtidens mest avancerade kulturyttringar \u2013 episka tv-serier, symfonisk metal och m\u00e5nga fler, som fyller den funktion h\u00f6gkulturen gjorde tidigare. Det finns utomordentligt smala subgenrer och subsubgenrer med h\u00e4pnadsv\u00e4ckande initierad publik. N\u00e5gra av samtidens skickligaste m\u00e5lare \u00e4gnar sig \u00e5t att illustrera bokomslag och datorspel medan de som g\u00e5r ut prestigutbildningar som Konstfack eller st\u00e4ller ut p\u00e5 Liljevalchs ofta \u00e4r rena kl\u00e5pare vad hantverket anbelangar.<\/p>\n
Popul\u00e4rkulturens uttolkare besitter dessutom s\u00e5 mycket kulturellt kapital att de tillfr\u00e5gas i alla m\u00f6jliga samh\u00e4llsfr\u00e5gor, \u00e4ven s\u00e5dana som uppenbart ligger l\u00e5ngt utanf\u00f6r deras kompetensomr\u00e5den. D\u00e4rf\u00f6r v\u00e4nder man sig till popskribenten Andres Lokko f\u00f6r att f\u00e5 analyser av det politiska l\u00e4get i Storbritannien.<\/p>\n
Begr\u00e4nsningen med dagens popul\u00e4rkultur best\u00e5r i att den delar, eller \u00e5tminstone delade, modernismens brist p\u00e5 historiemedvetenhet. I de popskribenternas v\u00e4rld b\u00f6rjade historien efter andra v\u00e4rldskrigets slut, d\u00e5 masskulturen slog igenom tack vare massmedia och artister kunde n\u00e5 en aldrig tidigare sk\u00e5dad stj\u00e4rnstatus genom att n\u00e5 ut till en st\u00f6rre publik \u00e4n n\u00e5gonsin. I \u00a0popul\u00e4rkulturens interna logik ligger liksom id et moderna projektet behovet av st\u00e4ndig f\u00f6rnyelse, detta behov \u00e4r lika avg\u00f6rande som det teknologiska paradigmskiftet f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 popul\u00e4rkulturens historiel\u00f6shet.<\/p>\n
Behovet av en \u00f6vergripande ber\u00e4ttelse, som f\u00f6rut fylldes av h\u00f6gkulturen, \u00e4r emellertid universellt, varf\u00f6r popul\u00e4rkulturen har skapat sin egen historia och mytologi med egna hj\u00e4ltar, skurkar och helgon. Det \u00e4r emellertid en kulturhistoria som endast str\u00e4cker sig ca 70 \u00e5r tillbaka i tiden och som d\u00e4rf\u00f6r blir begr\u00e4nsad som inspirationsk\u00e4lla f\u00f6r den nyskapande kultur som tenderar att upprpea sig sj\u00e4lv.<\/p>\n
P\u00e5 sistone har det emellertid dykt upp allt fler tecken p\u00e5 att popul\u00e4rkulturen h\u00e5ller p\u00e5 att spr\u00e4nga den tv\u00e5ngstr\u00f6ja som modernitetstanken lagt p\u00e5 den, och b\u00f6rjat \u00e5terknyta banden till den \u00e4ldre kulturhistorien. Medan h\u00f6gkulturen marginaliserat sig sj\u00e4lv och reducerats till en subkultur kommer r\u00e4ddningen fr\u00e5n popul\u00e4rkulturen. Men inte i den sn\u00e4va bem\u00e4rkelse som de gr\u00e5nade popskribenterna \u2013 de som alltj\u00e4mt klamrar sig fast vid sitt avst\u00e5ndstagande fr\u00e5n allt som \u00e4r \u00e4ldre \u00e4n 1963 – anv\u00e4nder utan i bem\u00e4rkelsen den kultur som m\u00e4nniskor konsumerar idag och d\u00e4r hantverksskicklighet, traditionsmedvetenhet och kunskap spelar st\u00f6rre roll \u00e4n vid de konstinstitutioner d\u00e4r Duchamps \u201difr\u00e5gas\u00e4ttande av konstbegreppet\u201d idisslats i ett sekel.<\/p>\n
En framstegstanke som inte bygger p\u00e5 ett kategoriskt avst\u00e5ndstagande fr\u00e5n allt som varit tidigare \u00e4r en f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r ett anv\u00e4ndbart kvalitetsbegrepp. Den som st\u00e4ndigt tvingas att uppfinna hjulet p\u00e5 nytt har ingenting att j\u00e4mf\u00f6ra sig med. Kanske har den moderna popul\u00e4rkulturen blivit tillr\u00e4ckligt gammal f\u00f6r att kunna skaka av sig den naiva f\u00f6rest\u00e4llningen att nyskapande och kvalitet \u00e4r synonymer. Genom att s\u00f6ka sig bak\u00e5t till den traditionella h\u00f6gkulturen kan dagens popul\u00e4rkultur runda det moderna experimentet och f\u00e5 en outsinlig k\u00e4lla av m\u00e4nskliga landvinningar att \u00f6sa ur. F\u00f6ruts\u00e4ttningarna har aldrig varit b\u00e4ttre.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Jag har nyligen debuterat som utgiven poet, med diktsamlingen Segelmakaren p\u00e5 Hydra f\u00f6rlag. Enligt sociologen Pierre Bourdieu, som i sitt epokg\u00f6rande verk Konstens regler utvecklar teorier om kulturella f\u00e4lt och[…]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"ngg_post_thumbnail":0,"jetpack_publicize_message":"","jetpack_is_tweetstorm":false,"jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":true,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","enabled":false}}},"categories":[20,11,7,4],"tags":[],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/3843"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=3843"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/3843\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3846,"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/3843\/revisions\/3846"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=3843"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=3843"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=3843"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}