{"id":3890,"date":"2013-12-15T19:08:17","date_gmt":"2013-12-15T18:08:17","guid":{"rendered":"http:\/\/www.larsandersjohansson.se\/?p=3890"},"modified":"2014-06-01T18:11:10","modified_gmt":"2014-06-01T16:11:10","slug":"svenska-spraket-kan-bara-bli-storre","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/?p=3890","title":{"rendered":"Svenska spr\u00e5ket kan bara bli st\u00f6rre!"},"content":{"rendered":"

En god v\u00e4n uppm\u00e4rksammade mig nyligen p\u00e5 att ordet pantalongficka nu fallit offer f\u00f6r den Svenska Akademiens<\/strong> barbariska utrensningsiver avseende sin ordlista. Denna institution, som p\u00e5 Gustav III<\/strong>:s uppdrag \u00e4r satta att v\u00e4rna \u201dsnille och smak\u201d har gjort det till sin uppgift att inte bara vaka \u00f6ver det svenska spr\u00e5ket och samla det i sin ordlista. utan att \u00e4ven rensa detsamma genom att stryka ord som inte \u00e4r tillr\u00e4ckligt popul\u00e4ra.<\/p>\n

F\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sedan rann sinnet p\u00e5 undertecknad n\u00e4r jag l\u00e4sta ett ordet budoarst\u00e4mning hade rensats ut (tillsammans med andra anv\u00e4ndbara konstruktioner som \u201dherdinnedr\u00e4kt\u201d och \u201dkuskpojke\u201d). Eftersom jag visste att Akademien till\u00e4mpade den besynnerliga bed\u00f6mningsgrunden att utg\u00e5 ifr\u00e5n vilka ord som figurerade flitigast i medierna (och d\u00e4rf\u00f6r samma \u00e5r som \u201dbudoarst\u00e4mning\u201d f\u00f6ll bort inkluderade ord som \u201dnakenchock\u201d och \u201dkotlettfrisyr\u201d) besl\u00f6t jag mig f\u00f6r att dra mitt str\u00e5 till stacken i kampen f\u00f6r ett \u00e5terinf\u00f6rande.<\/p>\n

Jag t\u00e4nkte att om jag skrev en s\u00e5ng med titeln Budoarst\u00e4mning, och sedan d\u00f6pte hela min kommande skiva till detta, skulle namnet f\u00f6rhoppningsvis anv\u00e4ndas i recensioner och andra mediala sammanhang, vilket i f\u00f6rl\u00e4ngningen skulle leda till en ren\u00e4ssans f\u00f6r ordet ifr\u00e5ga. Jag tog varje tillf\u00e4lle i akt: n\u00e4r jag efter skivsl\u00e4ppet intervjuades i Sveriges Radios program Karlavagnen lyckades jag n\u00e4mna ordet budoarst\u00e4mning hela 17 g\u00e5nger p\u00e5 tre minuter! Ordet lyser emellertid alltj\u00e4mt med sin fr\u00e5nvaro i SAOL.<\/p>\n

Vi kan dock tr\u00f6sta oss med att ett ord som fallit bort ur listan inte har raderats ut ur svenska spr\u00e5ket, s\u00e5 l\u00e4nge det finns kvar i litteraturen och i talspr\u00e5ket. Till saken h\u00f6r ocks\u00e5 att det framf\u00f6rallt \u00e4r sammansatta ord som fallit bort, medan deras best\u00e5ndsdelar alltj\u00e4mt finns kvar i listan. Det \u00e4r allts\u00e5 fortfarande m\u00f6jligt att hitta orden budoar och st\u00e4mning, respektive pantalong och ficka – med vars hj\u00e4lp man kan konstruera de aktuella sammans\u00e4ttningarna.<\/p>\n

Med detta sagt tycker jag \u00e4nd\u00e5 att det \u00e4r beklagligt att Svenska Akademien k\u00e4nner s\u00e5dan iver att h\u00e5lla nere antalet ord i sin ordlista – som om det fanns ett begr\u00e4nsat utrymme i det svenska spr\u00e5ket som konstant m\u00e5ste h\u00e5llas runt de 125 000 ord som ing\u00e5r i den senaste upplagan (SAOL13). I samband med denna upplaga utm\u00f6nstrades hela 5000 ord medan 10 000 nya ord tillf\u00f6rdes.<\/p>\n

Som kontrast kan st\u00e4llas den engelska motsvarigheten, The Oxford English Dictionary<\/strong>, som rymmer hela 600 000 ord och som utvecklas enligt samma princip som de gamla medeltida balladerna:<\/p>\n

Sjung nu den visan vemhelst som vill,<\/em>
tag intet ifr\u00e5n och l\u00e4gg hellre till.<\/em><\/p>\n

Det \u00e4r ett betydligt mer fruktbart och organiskt s\u00e4tt att f\u00f6rh\u00e5lla sig till spr\u00e5ket \u00e4n den f\u00f6rnyelseiver som man uppvisar i Sverige. Svenska Akademiens ordlista \u00e4r inte ett definitivt bokslut \u00f6ver vilka ord som f\u00e5r anv\u00e4ndas, men den har en normativ funktion som inte skall underskattas. Den g\u00f6r ocks\u00e5 anspr\u00e5k p\u00e5 att vara en f\u00f6rteckning \u00f6ver det svenska ordf\u00f6rr\u00e5det.<\/p>\n

En av anledningarna till att det \u00e4r s\u00e5 mycket l\u00e4ttare att skriva dikter och s\u00e5ngtexter p\u00e5 engelska \u00e4n p\u00e5 svenska beror p\u00e5 att det finns s\u00e5 m\u00e5nga synonymer att tillg\u00e5, vilket g\u00f6r att det blir enklare att finna rimord f\u00f6r den h\u00e4ndelse det \u00e4r s\u00e5dana ,an letar efter. Ordrikedomen medf\u00f6r ocks\u00e5 att det finns fler m\u00f6jligheter att precisera sig, uttrycka nyanser och st\u00e4mningsl\u00e4gen som saknas i det ordfattigare svenska spr\u00e5ket. Detta beror dels p\u00e5 att engelskan har f\u00e5tt utvecklas genom influenser fr\u00e5n alla m\u00f6jliga h\u00e5ll, dels p\u00e5 att man tagit vara p\u00e5 sitt historiska arv och l\u00e5tit \u00e5lderdomliga ord leva vidare sida vid sida med nya tillskott.<\/p>\n

Kanske \u00e4r det f\u00f6r att Erik Axel Karlfeldt<\/strong> i sin diktning brukade anv\u00e4nda bortgl\u00f6mda ord som han likt en arkeolog letat fram ur texter fr\u00e5n stormaktstiden som g\u00f6r att han \u00e4r en av de poeter jag h\u00e5ller allra h\u00f6gst. Genom att g\u00f6ra historien till sin ocks\u00e5 i spr\u00e5ket fick han en tyngd och ett djup som gjorde honom tidl\u00f6s.<\/p>\n