Jag t\u00e4nker p\u00e5 detta n\u00e4r jag l\u00e4ser om antologin Bildningsresan<\/em>, utgiven av Bertil Ohlins f\u00f6rlag i samarbete med Studief\u00f6rbundet Vuxenskolan, d\u00e4r en rad olika skribenter med skiftande bakgrunder och erfarenheter ger sitt perspektiv p\u00e5 bildning. S\u00e4rskilt f\u00f6rfattaren och journalisten Dilsa Demirbag-Sten ifr\u00e5gas\u00e4tter bildningens v\u00e4lsignelsebringande egenskaper:<\/p>\n \u201dOm det \u00e4r graden av bildning som best\u00e4mmer hur god en m\u00e4nniska \u00e4r, vad ska vi d\u00e5 s\u00e4ga om de miljoner m\u00e4nniskor som inte kan l\u00e4sa och skriva, \u00e4n mindre peka ut Sverige p\u00e5 v\u00e4rldskartan? Att h\u00e4vda att den bildade m\u00e4nniskan \u00e4r av en \u00e4dlare sort skulle f\u00f6r mig vara som att f\u00f6rneka min familj och framf\u00f6rallt min mormors godhet och v\u00e4rme. Hon som inte kunde l\u00e4sa och skriva. Jag \u00e4r den f\u00f6rsta kvinnan i min sl\u00e4kts 800-\u00e5riga historia som har f\u00e5tt studera vid ett universitet. Ser jag mig sj\u00e4lv som en b\u00e4ttre m\u00e4nniska \u00e4n de andra kvinnorna i min sl\u00e4kt? Nej. Skulle mina kvinnliga sl\u00e4ktingars liv underl\u00e4ttats och f\u00f6rb\u00e4ttrats med kunskap och bildning? Svaret \u00e4r entydigt \u2013 ja! Men skulle de bli b\u00e4ttre m\u00e4nniskor? Jag vet inte.\u201d<\/p>\n Det \u00e4r ett viktigt perspektiv. Den som menar att bildade personer per definition \u00e4r mer moraliska \u00e4n s\u00e5dana som vi kallar f\u00f6r obildade s\u00e4tter sig p\u00e5 v\u00e4ldigt h\u00f6ga h\u00e4star, n\u00e5got som journalisten Johanna Koljonen ocks\u00e5 s\u00e4tter fingret p\u00e5 i antologins avslutande text:<\/p>\n \u201dMajoriteten av opinionsbildarna i Sverige \u00e4r b\u00e5de h\u00f6gutbildade och bildade m\u00e4nniskor. Men man beh\u00f6ver bara bl\u00e4ddra i en dagstidning, f\u00f6rs\u00f6ka f\u00f6lja id\u00e9debatter p\u00e5 ledar- och kultursidor, f\u00f6r att se vad det \u00e4r de tjattrande klasserna helst inte pratar om. \u201d<\/p>\n Hon r\u00e4knar d\u00e4rp\u00e5 upp en rad omr\u00e5den som de f\u00f6rment bildade grupperna i dagens Sverige inte beh\u00e4rskar: samtida och \u00e4ldre teknik, \u00a0naturvetenskap och ekonomi. Det vill s\u00e4ga kunskaper som \u00e4r helt avg\u00f6rande f\u00f6r den som vill f\u00f6rst\u00e5 hur v\u00e5rt samh\u00e4lle idag fungerar, och varf\u00f6r. Hon har givetvis r\u00e4tt, samtidigt som denna sn\u00e4va definition av bildning som humanistisk kunskap rimmar illa med den mer vida definition som bland annat Leif Alsheimer ger i sin bok Bildningsresan<\/em> (det \u00e4r allts\u00e5 inte samma bok som nyss citerats):<\/p>\n \u201dBegreppet bildning anv\u00e4nds i boken f\u00f6r kunskaper som tillsammans och efter en individuell process skapar sj\u00e4lvinsikt hos och sammanhang f\u00f6r en m\u00e4nniska, med andra ord hennes f\u00f6rm\u00e5ga att s\u00f6ka, associera, j\u00e4mf\u00f6ra analysera, pr\u00f6va, ifr\u00e5gas\u00e4tta, syntetisera och v\u00e4rdera.\u201d<\/p>\n Bildning \u00e4r allts\u00e5 en kunskapsm\u00e4ngd, men ocks\u00e5 en process, ett f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt, f\u00f6r till\u00e4gnandet av denna kunskap. \u00c4ven om bildningsbegreppet och dess historia \u00e4r n\u00e4ra knutet till humanvetenskaperna r\u00e4cker det inte med humanistisk kunskap allena f\u00f6r att kunna r\u00e4kna sig som bildad. Humanvetenskaperna f\u00f6ruts\u00e4tter en vidare f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r hur v\u00e4rlden \u00e4r beskaffad och f\u00f6r detta kr\u00e4vs insikter i naturvetenskap, teknik, ekonomi, psykologi med mera.<\/p>\n Det finns de som menar att bildningens l\u00e5ga status i Sverige beror p\u00e5 humanvetenskapernas kris. En rimligare f\u00f6rklaring torde vara att humanvetenskapernas kris \u00e4r en f\u00f6ljd av bildningens l\u00e5ga status. N\u00e4r det gamla bildningsuniversitetet vid 60-talets slut fick ge vika f\u00f6r ett nytt universitetsideal d\u00e4r l\u00e4ros\u00e4tena omdanades till utbildningsfabriker f\u00f6r arbetskraften och d\u00e4r anst\u00e4llningsbarhet och h\u00f6g genomstr\u00f6mningshastighet var ledorden f\u00f6r\u00e4ndrades ocks\u00e5 synen p\u00e5 kunskap. Kunskapen hade inte l\u00e4ngre ett v\u00e4rde i sig, utan endast om den tj\u00e4nade som ett medel f\u00f6r n\u00e5got annat syfte. Individens egen f\u00f6rkovran fick ge vika f\u00f6r en instrumentell syn p\u00e5 kunskaperna.<\/p>\n Idag fyrtio \u00e5r senare sitter vi med facit: ett samh\u00e4lle av fackidioter som inte kan tala med varandra. F\u00f6retagsledare som \u00e4r ingenj\u00f6rer eller ekonomer, jurister som bara beh\u00e4rskar juridik, naturvetare som ingenting vet om samh\u00e4llet och humanister som ingenting kan utanf\u00f6r den egna disciplinen och som ingen f\u00f6rst\u00e5r vad de kan g\u00f6ra f\u00f6r nytta. Faktum \u00e4r att det inte var bland humaniorastudenterna som jag sj\u00e4lv under min studietid \u00e5terfann de mest bildade och allm\u00e4nbildade studenterna, utan i sm\u00e5 enklaver bland l\u00e4karna, juristerna och samh\u00e4llsvetarna. D\u00e4r var \u00e4ven den humanistiska kunskapen st\u00f6rre.<\/p>\n \u00c4ven om bildning i traditionell bem\u00e4rkelse har en slagsida \u00e5t humaniora f\u00f6ruts\u00e4tter den en bredare kunskapsbas, vilket i sin tur f\u00f6ruts\u00e4tter ett vidare intresse, utanf\u00f6r det egna specialomr\u00e5det. Att studenter redan p\u00e5 B-niv\u00e5 f\u00f6rv\u00e4ntas b\u00f6rja specialisera sig \u00e4r ett effektivt s\u00e4tt att mota s\u00e5dana bildningsstr\u00e4vanden i grinden. Det stora ansvaret vilar givetvis p\u00e5 de som styr \u00f6ver grundskola och gymnasium. \u00c4ven om alliansregeringen genomf\u00f6rt omfattande reformer p\u00e5 skolomr\u00e5det lyser bildningsperspektivet alltj\u00e4mt med sin fr\u00e5nvaro, och inte l\u00e5ter det b\u00e4ttre n\u00e4r oppositionens skolpolitiker uttalar sig.<\/p>\n Varf\u00f6r \u00e4r d\u00e5 bildning viktigt om det inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis g\u00f6r oss till b\u00e4ttre m\u00e4nniskor? D\u00e4rf\u00f6r att den g\u00f6r oss friare. Ju mer kunskaper vi har om v\u00e4rlden och m\u00e4nniskorna, om samh\u00e4llet och historien, desto b\u00e4ttre rustade \u00e4r vi att fatta egna, v\u00e4l underbyggda beslut. Visst kan man g\u00f6ra kloka och moraliska val ocks\u00e5 med en begr\u00e4nsad kunskapshorisont, men valm\u00f6jligheterna \u00e4r fler och besluten b\u00e4ttre underbyggda ju mer bildade vi \u00e4r.<\/p>\n Med bildningen f\u00f6ljer s\u00e5ledes ett ansvar. F\u00f6rmodligen \u00e4r det d\u00e4rf\u00f6r skurkar som Hannibal Lecter i N\u00e4r lammen tystnar<\/em> \u00e4r s\u00e5 mycket l\u00e4skigare \u00e4n den g\u00e4ngse skr\u00e4ckfilmsm\u00f6rdare \u2013 han borde veta b\u00e4ttre i kraft av sin bildning.<\/p>\n I filmen A clockwork orange<\/em>, baserad p\u00e5 en roman av Anthony Burgess, f\u00f6rs\u00f6ker staten genom psykologisk betingning v\u00e4nja den unge v\u00e5ldsverkaren Alex av med dennes kriminella beteende. Denna metod ifr\u00e5gs\u00e4tts emellertid av f\u00e4ngelsepr\u00e4sten som menar att en m\u00e4nniska som inte sj\u00e4lv v\u00e4ljer att g\u00f6ra gott, inte heller kan anses vara god. Det \u00e4r i grund och botten en film om den fria viljan och dess konsekvenser.<\/p>\n D\u00e4rf\u00f6r tr\u00f6ttnar vi heller aldrig p\u00e5 nazisterna som filmskurkar. Att ett bildat kulturfolk l\u00e4t sig f\u00f6rf\u00f6ras av en m\u00e4nniskofientlig v\u00e5ldsideologi som nationalsocialismen anses mer of\u00f6rl\u00e5tligt \u00e4n att miljoner ryska analfabeter eller kinesiska b\u00f6nder underkastade sig kommunismen.<\/p>\n \u00a0Om f\u00f6rsta v\u00e4rldskrigets masslakt i leriga skyttegravar blev ett brutalt uppvaknande f\u00f6r m\u00e5nga som trott p\u00e5 de gamla nationalstaternas ordning fick gaskamrarna i Auschwitz och andra f\u00f6rintelsel\u00e4ger m\u00e5nga att f\u00f6rlora tron p\u00e5 kulturen och den humanistiska bildningen. Om inte bildningsidealet f\u00f6rm\u00e5dde stoppa tyskarna fr\u00e5n att \u00e5stadkomma detta<\/em>, vad ska vi d\u00e5 med det till?<\/p>\n Sj\u00e4lv tror jag att vi beh\u00f6ver bildningsidealet mer \u00e4n n\u00e5gonsin, men att bildning allena inte kan l\u00f6sa de problem som den nutida m\u00e4nniskan st\u00e5r inf\u00f6r. F\u00f6rst i kombination med en tydlig moralisk kompass kan bildningen f\u00e5 de v\u00e4lsignelsebringande effekter som bildningsidealets f\u00f6respr\u00e5kare s\u00e5 g\u00e4rna talar om.<\/p>\n
![\"20140127-224227.jpg\"](\"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2014\/01\/20140127-224227.jpg\")
<\/a>Ett stenkast fr\u00e5n platsen d\u00e4r bilden \u00e4r tagen, vid slutet av j\u00e4rnv\u00e4gssp\u00e5ren i Auschwitz Birkenau m\u00f6rdades mellan \u00e5ren 1942 och 1944 \u00f6ver en miljon m\u00e4nniskor.<\/em><\/p>\n