{"id":4330,"date":"2014-08-27T17:20:24","date_gmt":"2014-08-27T15:20:24","guid":{"rendered":"http:\/\/www.larsandersjohansson.se\/?p=4330"},"modified":"2014-08-27T17:20:24","modified_gmt":"2014-08-27T15:20:24","slug":"svarar-lars-ragnar-forssberg-i-ljusnan","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/?p=4330","title":{"rendered":"Svarar Lars Ragnar Forssberg i Ljusnan"},"content":{"rendered":"

F\u00f6rfattaren Lars Ragnar Forssberg har skrivit en intressant kr\u00f6nika<\/a> i Ljusnan d\u00e4r han, med anledning av min artikelserie om kulturpolitik<\/a>, resonerar kring kulturmecenatskapets baksidor. han exemplifierar med Hjalmar S\u00f6derberg och dennes komplicerade f\u00f6rh\u00e5llande till industrialismen och kulturmecenaten Ernest Thiel.<\/p>\n

Idag svarar jag Forssberg i artikeln, Kapitalet – det \u00e4r vi<\/a>. Forssbergs misstag, som \u00e4r blott alltf\u00f6r vanligt hos f\u00f6rsvararna av en omfattande offentlig finansiering av kulturlivet \u00e4r att det enda alternativet till att vara f\u00f6rs\u00f6rjd av skattebetalarna \u00e4r att vara h\u00e4nvisad till rika mecenater\/f\u00f6retagssponsring. I sj\u00e4lva verket utg\u00f6r de rika privatpersonernas donationer direkt till kulturut\u00f6vare en f\u00f6rsvinnande liten del av den totala privata finansieringen av kulturlivet. Kultursponsring utg\u00f6r en \u00e4nnu mindre del, till och med i USA, som brukar anses vara den privata kulturfinansieringens hemland p\u00e5 jorden, utg\u00f6r f\u00f6retagssponsring en f\u00f6rsvinnande liten del. Majoriteten av privata donationer g\u00e5r via stiftelser d\u00e4r professionella personer verksamma inom f\u00e4ltet handhar medlen, precis som de i idealfallet g\u00f6r inom den offentliga kulturfinansieringen.<\/p>\n

Merparten av den privata finansieringen av kulturlivet \u00e4r det du och jag som st\u00e5r f\u00f6r, alla vi miljontals privatpersoner som l\u00e4gger v\u00e5ra egna surt f\u00f6rv\u00e4rvade slantar, p\u00e5 konstn\u00e4rliga verk av olika slag, frivilligt och utan att de beh\u00f6ver ta omv\u00e4gen via skattsedeln och den kr\u00e5ngliga offentliga kulturbyr\u00e5kratin. Genom miljontals enskilda beslut v\u00e4ljer vi vilken musik, teater, konst och litteratur som vi vill st\u00f6dja. Det var p\u00e5 det viset som det i industrialiseringens sp\u00e5r v\u00e4xte fram en massmarknad f\u00f6r kultur vilken gjorde att f\u00f6rfattare och konstn\u00e4rer som tidigare varit h\u00e4nvisade till kungamakten, kyrkan eller rika mecenater pl\u00f6tsligt kunde leva p\u00e5 sin publik och d\u00e4rmed spred sitt beroende p\u00e5 tusentals olika finansi\u00e4rer ist\u00e4llet f\u00f6r att vara avh\u00e4ngig en enda eller ett f\u00e5tal. Det var f\u00f6rst genom massmarknaden som kulturut\u00f6vare p\u00e5 allvar kunde anv\u00e4nda sin konst f\u00f6r att ifr\u00e5gas\u00e4tta makten.<\/p>\n

Att l\u00e5ta p\u00e5skina att alternativet till tv\u00e5ngsfinansierad kultur skulle vara att sitta i kn\u00e4et p\u00e5 rika kn\u00f6lar eller stora f\u00f6retag \u00e4r en retr\u00e4ttposition f\u00f6r den vars argument f\u00f6r det r\u00e5dande kulturpolitiska systemet b\u00f6rjat tryta. Den stora reformen fr\u00e5n 1974 kom till med h\u00f6gtflygande demokratiska ambitioner i tidens anda. Fyrtio \u00e5r senare kan vi konstatera att det \u00e4r samma samh\u00e4llsgrupper som bes\u00f6ker de stora kulturinstitutionerna, den kraftfulla subventioneringen till slut. Den offentliga kulturpolitiken har blivit en angel\u00e4genhet f\u00f6r de n\u00e4rmast s\u00f6rjande, samtidigt som kulturlivet v\u00e4xer s\u00e5 att det knakar bortom de offentliga institutionerna. Sverige \u00e4r exempelvis en av v\u00e4rldens st\u00f6rsta export\u00f6rer av popul\u00e4rmusik.<\/p>\n

Konsten kan aldrig vara helt fri, men genom en m\u00e5ngfald av finansieringsk\u00e4llor kan man komma en bit p\u00e5 v\u00e4gen.<\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

F\u00f6rfattaren Lars Ragnar Forssberg har skrivit en intressant kr\u00f6nika i Ljusnan d\u00e4r han, med anledning av min artikelserie om kulturpolitik, resonerar kring kulturmecenatskapets baksidor. han exemplifierar med Hjalmar S\u00f6derberg och[…]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"ngg_post_thumbnail":0,"jetpack_publicize_message":"","jetpack_is_tweetstorm":false,"jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":false,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","enabled":false}}},"categories":[20,11,4],"tags":[],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/4330"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=4330"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/4330\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":4331,"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/4330\/revisions\/4331"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=4330"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=4330"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=4330"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}