{"id":4457,"date":"2014-11-10T21:07:05","date_gmt":"2014-11-10T20:07:05","guid":{"rendered":"http:\/\/www.larsandersjohansson.se\/?p=4457"},"modified":"2014-11-10T21:07:05","modified_gmt":"2014-11-10T20:07:05","slug":"historien-upprepar-sig-inte","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/?p=4457","title":{"rendered":"Historien upprepar sig inte"},"content":{"rendered":"

Ig\u00e5r fylldes tidningarna av artiklar om Berlinmurens fal<\/a>l och \u00f6stblockets sammanbrott, med anledning tjugofem\u00e5rsjubileet. D\u00e4rf\u00f6r \u00f6verskuggades det faktum att dagen \u00e4ven \u00e4r minnesdag f\u00f6r en rad andra omv\u00e4lvande h\u00e4ndelser i den europeiska historien. I Tyskland kallas den 9 november till och med f\u00f6r \u00f6desdagen.<\/p>\n

Den 9 november 1918 abdikerade den tyske kejsaren Vilhelm II<\/strong> och flydde till Nederl\u00e4nderna. Republik utropas i Tyskland och kommunistledaren Karl Liebknecht<\/strong> utropar en tysk sovjetrepublik. Tv\u00e5 dagar senare undertecknas ett vapenstillest\u00e5ndsavtal som markerar slutet p\u00e5 striderna p\u00e5 v\u00e4stfronten och d\u00e4rmed slutet p\u00e5 det f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget.<\/p>\n

Den 9 november 1923 marscherade Adolf Hitler<\/strong> i spetsen f\u00f6r 3000 nationalsocialister in i M\u00fcnchen under den s\u00e5 kallade \u00d6lk\u00e4llarkuppen<\/em>, det misslyckade f\u00f6rs\u00f6ket att gripa makten i Bayern under vilket Hitler skottskadades och f\u00e4ngslades. Under f\u00e4ngelsetiden splittrades det 55 000 medlemmar starka nazistpartiet, och samtiden avf\u00e4rdade Hitler och hans r\u00f6relse som pass\u00e9. I f\u00e4ngelset skrev han f\u00f6rsta delen av sin programskrift, Mein Kampf<\/em>, som ocks\u00e5 den vid utgivningen avf\u00e4rdades som underm\u00e5lig och vann f\u00f6ga genomslag. De f\u00e5 recensenter som tog sig an den kritiserade s\u00e5v\u00e4l spr\u00e5ket som det id\u00e9m\u00e4ssiga inneh\u00e5llet.<\/p>\n

Endast \u00e5tta \u00e5r senare hade Hitlers tankev\u00e4rld och spr\u00e5kbruk blivit allm\u00e4ngods i den tyska republiken. Nationalsocialistiska Tyska Arbetarpartiet hade vuxit till inte bara Bayerns utan hela Tysklands st\u00f6rsta parti och kunde gripa makten genom riksdagsvalet 1933. Mindre \u00e4n ett decennium hade det tagit att f\u00f6rskjuta det mentala paradigmet i Europas st\u00f6rsta och folkrikaste kulturland, humanismens och bildningens hemvist.<\/p>\n

Den 9 november 1938 skulle det nazistiska barbariet f\u00e5 ett av sina f\u00f6rsta omfattande uttryck i samband med den s\u00e5 kallade Kristallnatten<\/em>, en p\u00e5st\u00e5dd h\u00e4mndaktion f\u00f6r mordet p\u00e5 en tysk diplomat i paris. Under natten mellan den 9 och den 10 november br\u00e4ndes 267 synagogor ned runtom i Tyskland, 7500 judiska butiker vandaliserades och runt 400 judar d\u00f6dades av stormtrupper eller folkmobbar. Ytterligare 20 000 judar arresterades och deporterades till koncentrationsl\u00e4ger.<\/p>\n

Kristallnatten markerar startskottet p\u00e5 den v\u00e5ldsspiral som skulle skicka merparten av Europas judar i d\u00f6den som ett led i den utrotningspolitik som drevs av nazisterna i v\u00e4rldskrigets skugga. Det var en utrotningspolitik som p\u00e5 grund av sin omfattning, sin effektivitet, sin byr\u00e5kratiska struktur och industriella logik blivit ett sv\u00e5rare trauma f\u00f6r Europas folk att hantera \u00e4n n\u00e5gon annan av historiens gruvligheter. F\u00f6rmodligen var det dessa aspekter, i kombination med den utf\u00f6rliga dokumentationen och att det hela \u00e4gde rum i Europas hj\u00e4rta som gjorde att kommunisterna kunde anv\u00e4nda det i sin propaganda efter kriget.<\/p>\n

I och med att Sovjetunionen varit med och besegrat nazisterna, som i och med att den fulla vidden av utrotningspolitiken uppdagades kom att personifiera den yttersta ondskan, valde m\u00e5nga i samtiden och efterv\u00e4rlden att blunda f\u00f6r de om\u00e4nskliga f\u00f6rh\u00e5llandena i Sovjet. Om likheterna mellan de totalit\u00e4ra ideologierna, nationalsocialismen och stalinismen, har skrivits utf\u00f6rligt, f\u00f6rst och kanske fr\u00e4mst av Hanna Arendt<\/strong> i The Origins of totalitarianism<\/em>. Arendt, sj\u00e4lv marxist och av judisk h\u00e4rkomst visar hur utrotandet av motst\u00e5ndare, reella eller fiktiva, \u00e4r en b\u00e4rande del av de totalit\u00e4ra ideologierna. Arendt skriver ocks\u00e5 att de totalit\u00e4ra ideologiernas f\u00f6rsta tillskyndare snabbt kan komma att bli dess offer, i och med att totalit\u00e4ra r\u00f6relser alltid f\u00f6rlitar sig p\u00e5 mobben, snarare \u00e4n p\u00e5 eliten:<\/p>\n

 <\/p>\n

This difference between the elite and the mob notwithstanding, there is no doubt that the elite was pleased whenever the underworld frightened respectable society into accepting it on equal footing. The members of the elite did not object at all to paying a price, the destruction of civilization, for the fun of seeing how those who had been excluded unjustly in the past forced their way into it. They were not particularly outraged at the monstrous forgeries in historiography of which all totalitarian regimes are guilty and which announce themselves clearly enough in totalitarian propaganda.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Mobben kommer inte att tacka eliten n\u00e4r den v\u00e4l hj\u00e4lpt fram dem till makten:<\/p>\n

 <\/p>\n

Wherever totalitarian movements seized power, this whole group of sympathizers was shaken off even before the regimes proceeded toward their greatest crimes. Intellectual, spiritual, and artistic initiative is as dangerous to totalitarianism as the gangster initiative of the mob, and both are more dangerous than mere political opposition.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Det var m\u00e5nga ur den tyska samh\u00e4llseliten: kulturpersonligheter, industrialister, akademiker, som l\u00e4t sig tjusas av nationalsocialismen. M\u00e5nga av dem skulle senare komma att betala ett h\u00f6gt pris, p\u00e5 samma s\u00e4tt som de m\u00e5nga ryska intellektuella som sl\u00f6t upp bakom bolsjevikerna, i hopp om en position i det nya lyckoriket.<\/p>\n

Det finns o\u00e4ndligt m\u00e5nga skildringar av nazisterna grymheter, s\u00e5v\u00e4l faktas om fiktion. Hundratals \u00f6verlevare fr\u00e5n koncentrations- och f\u00f6rintelsel\u00e4gren har f\u00e5tt ge ut sina vittnesm\u00e5l i bokform. Ocks\u00e5 f\u00f6r\u00f6varnas r\u00f6ster har h\u00f6rts, i r\u00e4tteg\u00e5ngsprotokollen och de filmade f\u00f6rh\u00f6ren, men ocks\u00e5 i sj\u00e4lvbiografier som Rudolf H\u00f6ss<\/strong>\u2019, kommendant i Auschwitz, och intervjuer som Gitta Serenys<\/strong> med Franz Stangl<\/strong>, kommendant i Treblinka. F\u00f6rintelsen \u00e4r ocks\u00e5 motiv f\u00f6r \u00e5tskillig popul\u00e4rkultur, som Steven Spielbergs<\/strong> Schindlers list<\/em> eller Art Spiegelman<\/strong>s serieroman Maus<\/em>.<\/p>\n

De r\u00f6ster som s\u00e4llan h\u00f6rs \u00e4r omgivningens, alla de m\u00e4nniskor som befann sig runtomkring d\u00f6dsmaskineriet, som sympatiserade med vad som skedde, eller l\u00e5tsades att de inte s\u00e5g, eller som led i tysthet, utan att kunna g\u00f6ra n\u00e5got. N\u00e5gra av dessa m\u00e4nniskor, som p\u00e5 ett eller annat s\u00e4tt kom i kontakt med F\u00f6rintelsen, finns intervjuade i Claude Lanzmanns<\/strong> m\u00e4rkliga dokument\u00e4rfilm Shoah<\/em> fr\u00e5n 1985.<\/p>\n

Filmen \u00e4r hela nio timmar l\u00e5ng och helt baserad p\u00e5 intervjuer, kompletterade med milj\u00f6bilder fr\u00e5n platserna d\u00e4r h\u00e4ndelserna utspelat sig. Filmen \u00e4r unik s\u00e5tillvida att den inte inneh\u00e5ller n\u00e5got historiskt filmmaterial. Filmen flyter fram i ett s\u00e4llsamt l\u00e5ngsamt tempo och hoppar mellan flera parallella vittnesm\u00e5l samtidigt, n\u00e5gra \u00f6verlevare, n\u00e5gon l\u00e4gervakt, men ocks\u00e5 anst\u00e4llda vid tyska j\u00e4rnv\u00e4gen, en lokf\u00f6rare, b\u00f6nder och bybor.<\/p>\n

Vi f\u00e5r h\u00f6ra kommendantens hustru vid d\u00f6dsl\u00e4gret Chelmno, d\u00e4r man b\u00f6rjade med att experimentera med giftgas. Vi f\u00e5r h\u00f6ra b\u00f6nderna vars \u00e5kerlappar gr\u00e4nsade till d\u00f6dsl\u00e4gret Treblinka, som s\u00e5g de fullastade t\u00e5gen komma och de tomma godsvagnarna l\u00e4mna n\u00e5gra timmar senare, och som dagligen andades in r\u00f6ken fr\u00e5n brinnande m\u00e4nniskor. Vi f\u00e5r h\u00f6ra byborna som flyttade in i husen efter att de judiska familjerna tvingats d\u00e4rifr\u00e5n.<\/p>\n

Eftersom intervjuerna spelades in under 70-talet (filmen tog hela 11 \u00e5r att g\u00f6ra) \u00e4r de medverkande inte s\u00e5 \u00e5lderstigna som vi \u00e4r vana vid n\u00e4r vi m\u00f6ter \u00f6verlevande fr\u00e5n f\u00f6rintelsen. Vi tr\u00e4ffar m\u00e4nniskor som befinner sig mitt i livet och med tydliga minnen fr\u00e5n h\u00e4ndelser som utspelat sig bara trettio \u00e5r tidigare.<\/p>\n

\"20131205-131034.jpg\"<\/a>En m\u00e4rklig insikt som drabbar mig medan jag ser p\u00e5 filmen \u00e4r att intervjuerna ligger l\u00e4ngre bort fr\u00e5n mig i tid \u00e4n vad d\u00f6dsl\u00e4gren gjorde f\u00f6r de intervjuade vid intervjutillf\u00e4llena. \u00c4nd\u00e5 k\u00e4nns deras v\u00e4rld s\u00e5 mycket n\u00e4rmare v\u00e5r. Sjuttiotalsmilj\u00f6erna \u00e4r en del av v\u00e5r v\u00e4rld, den moderna v\u00e4rlden, som \u00e4r en annan v\u00e4rld \u00e4n den historiska, ofta svartvita milj\u00f6 som man \u00e4r van vid att m\u00f6ta n\u00e4r man talar om andra v\u00e4rldskriget och nazismen. I sj\u00e4lva verket \u00e4r det inte alls l\u00e5ngt borta. De medverkande tillh\u00f6r min egen farf\u00f6r\u00e4ldrageneration eller generationen f\u00f6re det.<\/p>\n

Den rikliga dokumentationen om f\u00f6rintelsen har tj\u00e4nat ett syfte: genom att minnas ska vi s\u00e4kerst\u00e4lla att n\u00e5got liknande aldrig intr\u00e4ffar igen. F\u00f6rre statsministern G\u00f6ran Persson<\/strong> l\u00e4t, som ett led i sin kamp mot antisemitismen, trycka upp m\u00e4ngder av exemplar av boken Om detta m\u00e5 ni ber\u00e4tta, f\u00f6r distribution till svenska skolbarn. Ingen som gick i skolan i Sverige skulle kunna undg\u00e5 att k\u00e4nna till F\u00f6rintelsen. Det skulle inte f\u00e5 h\u00e4nda igen.<\/p>\n

Men det h\u00e4nde igen. Och igen och igen. Nyligen skrev jag en kr\u00f6nika i H\u00e4lsingetidningarna <\/a>om den flathet som samtiden uppvisar gentemot de grymheter och folkmord som p\u00e5g\u00e5r i v\u00e5r egen samtid. Hur kommer det sig att de som byggt hela akademiska karri\u00e4rer p\u00e5 att skuldbel\u00e4gga m\u00e4nniskor som var passiva gentemot Hitlertyskland sj\u00e4lva tiger still n\u00e4r m\u00e4nniskor reser fr\u00e5n Sverige f\u00f6r att delta i folkmord och etnisk rensning i mellan\u00f6stern?<\/p>\n

Hur kommer det sig att FN, som grundades i sp\u00e5ren av det andra v\u00e4rldskriget och med syfte att f\u00f6rhindra att dess vidrigheter \u00e5terupprepades, kunde till\u00e5ta etnisk rensning p\u00e5 Balkan p\u00e5 90-talet, folkmordet i Rwanda under samma \u00e5rtionde och det vidriga inb\u00f6rdeskriget i Kongo som alltj\u00e4mt p\u00e5g\u00e5r?<\/p>\n

Upplysning om nazisternas illd\u00e5d r\u00e4cker uppenbarligen inte f\u00f6r att f\u00f6rhindra nya folkmord, lika lite som erfarenheterna fr\u00e5n de kommunistiska staterna bakom j\u00e4rnrid\u00e5n hindrar m\u00e4nniskor fr\u00e5n att ansluta sig till 1900-talets andra totalit\u00e4ra ideologi. Francis Fukuyamas tes om att historien tog slut den 9 november 1989 var en from f\u00f6rhoppning.<\/p>\n

I dag \u00e4r v\u00e4rlden en oroligare plats \u00e4n p\u00e5 l\u00e4nge. Islamister halshugger sig fram genom de l\u00e4nder som en g\u00e5ng utgjorde den m\u00e4nskliga civilisationens vagga, kommunister och nazister vinner mandat i Grekland och andra l\u00e4nder och ryska stridsvagnar rullar in i inb\u00f6rdeskrigets Ukraina. Miljoner flyr undan inb\u00f6rdeskrigets Syrien och Irak. Judar l\u00e4mnar Europa i \u00f6kande takt, p\u00e5 flykt fr\u00e5n en antisemitism vi trodde att vi sett f\u00f6r sista g\u00e5ngen.<\/p>\n

Pl\u00f6tsligt blir f\u00e4rgbilderna och de till synes helt vanliga m\u00e4nniskorna i Lanzmanns film begripliga. Historien upprepar sig inte. Den p\u00e5g\u00e5r fortfarande.<\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Ig\u00e5r fylldes tidningarna av artiklar om Berlinmurens fall och \u00f6stblockets sammanbrott, med anledning tjugofem\u00e5rsjubileet. D\u00e4rf\u00f6r \u00f6verskuggades det faktum att dagen \u00e4ven \u00e4r minnesdag f\u00f6r en rad andra omv\u00e4lvande h\u00e4ndelser i[…]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"ngg_post_thumbnail":0,"jetpack_publicize_message":"","jetpack_is_tweetstorm":false,"jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":false,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","enabled":false}}},"categories":[20,11],"tags":[],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/4457"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=4457"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/4457\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":4458,"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/4457\/revisions\/4458"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=4457"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=4457"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=4457"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}