{"id":4659,"date":"2015-05-17T09:08:03","date_gmt":"2015-05-17T07:08:03","guid":{"rendered":"http:\/\/www.larsandersjohansson.se\/?p=4659"},"modified":"2015-05-17T09:13:14","modified_gmt":"2015-05-17T07:13:14","slug":"om-bildning-och-bildningdideal","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/?p=4659","title":{"rendered":"Om bildning och bildningdideal"},"content":{"rendered":"

Bildningsidealet<\/h1>\n

Mitt f\u00f6redrag fr\u00e5n lanseringen av ess\u00e4n Bildningsidealet<\/a> den 12\/5 2015:<\/h4>\n

\"bildningsidealet_tryck-1\"<\/a>Det p\u00e5st\u00e5s att det f\u00f6rh\u00e5ller sig med bildning som med sex: de som har det k\u00e4nner inget behov av att prata om det. Kanske \u00e4r det d\u00e4rf\u00f6r som bildningsfr\u00e5gorna \u00e5ter \u00e4r p\u00e5 tapeten i den svenska samh\u00e4llsdebatten.<\/p>\n

\u00a0Att prata om bildning \u00e4r inte okontroversiellt. Att f\u00f6respr\u00e5ka ett bildningsideal f\u00f6ranleder inte s\u00e4llan anklagelser om elitism och snobberi. Och visst ligger det n\u00e5gonting i det: bildningsidealet \u00e4r till sin natur hierarkiskt: m\u00f6jligheten att bilda sig medf\u00f6r ocks\u00e5 att vissa \u00e4r mer bildade \u00e4n andra.<\/p>\n

\u00a0\u00c5 andra sidan \u00e4r det en typ av hierarki som vi k\u00e4nner till fr\u00e5n en rad andra omr\u00e5den: den somt tr\u00e4nar h\u00e5rdare tenderar att bli mer v\u00e4ltr\u00e4nad \u00e4n andra, den som g\u00e5r p\u00e5 vinprovningar tenderar att bli b\u00e4ttre p\u00e5 att urskilja de olika druvorna och den som k\u00f6r mycket bil tenderar att bli en b\u00e4ttre bilf\u00f6rare. N\u00e5ja, det sista \u00e4r kanske en sanning med modifikation. M\u00e5nga yrkesf\u00f6rare k\u00f6r som bekant f\u00f6rf\u00e4rligt. Men som generell princip st\u00e4mmer det \u00e4nd\u00e5: den som l\u00e4gger mycket tid och engagemang p\u00e5 n\u00e5got tenderar att bli b\u00e4ttre p\u00e5 det \u00e4n den som inte l\u00e4gger ned motsvarande tid och engagemang. Genom idoghet kan man i stor utstr\u00e4ckning kompensera f\u00f6r s\u00e5v\u00e4l bristande talang som andra f\u00f6ruts\u00e4ttningar.<\/p>\n

Innan vi g\u00e5r in p\u00e5 varf\u00f6r bildning uppfattas som n\u00e5gonting kontroversiellt idag kan det vara v\u00e4rt att dr\u00f6ja vid vad bildning \u00e4r f\u00f6r n\u00e5got. Begreppet \u00e4r importerat fr\u00e5n tyskan men dess inneb\u00f6rd b\u00e4r likheter engelskans education och cultivation. Bildningsidealet som vi k\u00e4nner det idag \u00e4r en produkt av det tidiga 1800-talet och romantikens sammansm\u00e4ltning av humanismens historiska samh\u00e4llsuppfattning och den allt starkare naturvetenskapliga v\u00e4rldsbilden. Att vara bildad \u00e4r att ha en helhetsuppfattning om v\u00e4rlden, m\u00e4nniskan och samh\u00e4llet.<\/p>\n

Denna helhetssyn p\u00e5 kunskapen var dock ingenting nytt f\u00f6r romantiken utan snarare en nydaning av ett ideal som l\u00f6pt som en r\u00f6d tr\u00e5d genom hela den v\u00e4sterl\u00e4ndsk l\u00e4rdomshistorien. Redan de gamla grekerna, som det brukar heta, i de antika stadsstaterna, omfattade ett kunskapsideal som de kallade f\u00f6r paideia och som syftade till att g\u00f6ra den enskilde till en komplett individ och samh\u00e4llsmedborgare och som omfattade s\u00e5v\u00e4l filosofi som musik och idrott. Detta ideal anammades sedan av romarna som f\u00f6rde det vidare in i den kulturella storhetstid som of\u00f6rtj\u00e4nt brukar ben\u00e4mnas som medeltiden.<\/p>\n

Bildningsidealet f\u00f6rdes sedan vidare via den karolingiska ren\u00e4ssansen, genom klosterv\u00e4sendet, genom de medeltida universiteten \u2013 d\u00e4r Thomas av Aquino i h\u00f6gskolastiken f\u00f6renade den antika filosofin med det kristna t\u00e4nkandet \u2013 vidare till ren\u00e4ssansen och humanismen, vilken i sin tur f\u00f6reb\u00e5dade upplysningen som sedan \u00f6vergick i romantik. Bildningsidealets inneh\u00e5ll och tonvikt skiftade under alla dessa perioder, men dess utg\u00e5ngspunkt bestod\u2013 att kunskaper om samh\u00e4llet, historien och kulturen tillsammans bildar en helhet som ger dem en mening som \u00e4r ett m\u00e5l i sig.<\/p>\n

N\u00e4r vi idag talar om n\u00e5gon som en \u201dren\u00e4ssansm\u00e4nniska\u201d syftar vi vanligtvis p\u00e5 n\u00e5gon som har internaliserat detta bildningsideal och omsatt det i kunskaper och f\u00e4rdigheter p\u00e5 en rad olika omr\u00e5den: en ren\u00e4ssansm\u00e4nniska \u00e4r inte bara kunnig inom sitt fackomr\u00e5de. Den bildade beh\u00e4rskar b\u00e5de samh\u00e4llskunskap och humaniora, naturvetenskap, idrott och kultur och f\u00f6rm\u00e5r genom sina kunskaper p\u00e5 s\u00e5 vitt skilda omr\u00e5den se samband och sammanhang som den enkelsp\u00e5rige fackidioten inte f\u00f6rm\u00e5r.<\/p>\n

I bildningssamh\u00e4llet \u00e4r \u00f6verf\u00f6ringen av kunskap fr\u00e5n generation till generation och skapandet av en meningsfull helhet ett sj\u00e4lv\u00e4ndam\u00e5l, och just detta: att kunskapen f\u00f6rs vidare i sin egen r\u00e4tt och inte enbart i det instrumentella syftet att g\u00f6ra kortsiktig nytta, torde paradoxalt nog en av framg\u00e5ngsfaktorerna f\u00f6r den v\u00e4sterl\u00e4ndska civilisationen. De historiska vetenskaperna \u00e4r kanske det tydligaste exemplet p\u00e5 detta Kunskaper om det f\u00f6rflutna \u00e4r kanske inte av samma omedelbara nytta som naturvetenskapliga insikter, men ger m\u00f6jligheten att se orsakssammanhang som g\u00f6r att vi inte beh\u00f6ver uppfinna hjulet p\u00e5 nytt, i varje enskild generation.<\/p>\n

Det var inte f\u00f6r inte som Uppsala universitet 1877, under bildningsidealets storhetstid, l\u00e4t resa en staty av historikern Erik Gustaf Geijer framf\u00f6r sitt nya universitetshus och inte en staty \u00f6ver naturvetenskapsm\u00e4nnen Carl von Linne eller Anders Celsius.<\/p>\n

N\u00e4r politiker och andra prominenta personer talar om att vi lever i ett kunskapssamh\u00e4lle\u201d \u00e4r det l\u00e4tt att f\u00e5 intrycket av att detta skulle vara ett steg fram\u00e5t. Att det f\u00f6reg\u00e5ende samh\u00e4llet som vi l\u00e4mnat bakom oss inte skulle ha v\u00e4rderat kunskaper. I sj\u00e4lva verket f\u00f6rh\u00e5ller det sig precis tv\u00e4rtom.<\/p>\n

I bildningssamh\u00e4llet har kunskap ett egenv\u00e4rde i och med att den tillhandah\u00e5ller de byggstenar som bildningen utg\u00f6rs av. I ett kunskapssamh\u00e4lle som l\u00e4mnat bildningsidealet d\u00e4rh\u00e4n har kunskaperna f\u00f6rlorat sitt sammanhang. I ett bildningssamh\u00e4lle f\u00f6rkovrar man sig f\u00f6r att bilda sig och f\u00e5r p\u00e5 v\u00e4gen dit en massa anv\u00e4ndbara kunskaper p\u00e5 k\u00f6pet. I ett kunskapssamh\u00e4lle skaffar man sig kunskaper som f\u00f6rv\u00e4ntas bringa omedelbar nytta, men s\u00e5v\u00e4l sammanhanget som bildningen g\u00e5r f\u00f6rlorat.<\/p>\n

\u00c4n v\u00e4rre f\u00f6rh\u00e5ller det sig i informationssamh\u00e4llet. I informationssamh\u00e4llet beh\u00f6ver vi inte ens skaffa oss kunskaper, d\u00e4r r\u00e4cker det med att vi \u00e4r medvetna om att vi \u00e4r omgivna av information. Man skulle kunna s\u00e4ga att i ett informationssamh\u00e4lle r\u00e4cker det med att vi k\u00e4nner till att b\u00f6ckerna st\u00e5r i bokhyllan, i ett kunskapssamh\u00e4lle plockar vi ner dem och bl\u00e4ddrar i dem, men i ett bildningssamh\u00e4lle l\u00e4ser vi och diskuterar och s\u00e4tter de olika b\u00f6ckerna i relation till varandra.<\/p>\n

\u00d6verg\u00e5ngen fr\u00e5n bildningssamh\u00e4lle till kunskapssamh\u00e4lle och fr\u00e5n kunskapssamh\u00e4lle till informationssamh\u00e4lle har allts\u00e5 inneburit en stegvis nedtrappning av ambitionsniv\u00e5n.<\/p>\n

I wikipediasamh\u00e4llet h\u00f6r man inte s\u00e4llan personer raljera \u00f6ver hur gamla tiders skolelever drillades i att rabbla kungal\u00e4ngder och historiska \u00e5rtal utantill. Tillsynes onyttiga kunskaper som man idag med l\u00e4tthet kan ta reda p\u00e5 genom n\u00e5gra knapptryckningar p\u00e5 sin mobiltelefon. S\u00e5 fungerar informationssamh\u00e4llet.<\/p>\n

Fr\u00e5gan \u00e4r dock om det d\u00e4r med att l\u00e4ra sig grundl\u00e4ggande fakta utantill var s\u00e5 dumt \u00e4nd\u00e5. Det man g\u00e5r miste om i informationssamh\u00e4llet, d\u00e4r faktauppgifterna \u00e4r placerade utanf\u00f6r det egna huvudet och st\u00e4ndigt m\u00e5ste s\u00f6kas upp och inh\u00e4mtas, \u00e4r m\u00f6jligheten att se samband och dra egna slutsatser utifr\u00e5n den internaliserade kunskapen. Wikipedia \u00e4r en fantastisk uppfinning, men i j\u00e4mf\u00f6relse med den m\u00e4nskliga hj\u00e4rnan st\u00e5r den sig sl\u00e4tt. Men f\u00f6r att hj\u00e4rnan skall f\u00e5 en chans att g\u00f6ra sitt jobb m\u00e5ste vill fylla den med information, omvandla den till kunskaper som sedan bildar den helhet som vi kallar f\u00f6r bildning.<\/p>\n

Bildning handlar om sammanhangsskapande, men ocks\u00e5 om frihet. Genom bildningsidealet h\u00f6lls det Atenska samh\u00e4llet samman, men det gav ocks\u00e5 dess medborgare frihet, i tanken och i samh\u00e4llet. Frihetsdimensionen var ocks\u00e5 helt central hos folkr\u00f6relserna och deras folkbildningsambitioner. Det g\u00e4ller inte minst arbetarr\u00f6relsen och dess bildningsf\u00f6rbund och studiecirklar. Genom f\u00f6rkovran skulle bildningen g\u00f6ras tillg\u00e4nglig f\u00f6r breda grupper, fr\u00e5n att tidigare ha varit f\u00f6rbeh\u00e5llen ett priviligierat f\u00e5tal.<\/p>\n

\u201dFr\u00e5n m\u00f6rkret stiga vi mot ljuset\u201d heter det i arbetarr\u00f6relsens kamps\u00e5ng Internationalen, som ger en fingervisning om att frig\u00f6relsen handlade om mer \u00e4n bara en h\u00f6jning av den ekonomiska levnadsstandarden.<\/p>\n

Ocks\u00e5 inom liberalismen \u00e4r bildningstanken central: om folkbildningen f\u00f6r arbetarr\u00f6relsen handlade om arbetarklassens f\u00f6rb\u00e4ttrade m\u00f6jligheter var det f\u00f6r liberalerna individens frig\u00f6relse och f\u00f6rkovran som stod i centrum. Genom bildning skapade individen f\u00f6ruts\u00e4ttningar att fatta underbyggda beslut och f\u00f6rb\u00e4ttra sin egen, och andras tillvaro.<\/p>\n

Varf\u00f6r \u00e4r d\u00e5 bildningsidealet s\u00e5 kontroversiellt idag? Jag tror att f\u00f6rklaringen ligger i en kombination av samverkande faktorer: en nyttoorienterad utbildningspolitik och en postmodern kunskapssyn tillsammans med en r\u00e4dsla f\u00f6r allting som luktar hierarkier och elitism. Det \u00e4r h\u00e4r i sammanhanget viktigt att understryka skillnaden mellan utbildning och bildning.<\/p>\n

\u201dSkolans uppgift \u00e4r som sig b\u00f6r att skola arbetskraften\u201d sj\u00f6ng Bl\u00e5 T\u00e5get i k\u00f6lvattnet p\u00e5 de stora utbildningspolitiska reformerna i slutet p\u00e5 60-talet d\u00e5 h\u00f6gskolorna \u00f6vergick fr\u00e5n bildningsideal till arbetskraftsfabriker. Dessa reformer som genomdrevs av ecklesiastikminister Olof Palme, m\u00f6tte h\u00e5rda protester fr\u00e5n s\u00e5v\u00e4l den samlade borgerligheten som fr\u00e5n den yttersta v\u00e4nstern. Idag tycks emellertid hela det politiska f\u00e4ltet ha anammat Palmes bildningsfientliga kunskapssyn.<\/p>\n

Borgerligheten och n\u00e4ringslivet har tagit till sig nyttot\u00e4nkandet och avkr\u00e4ver anst\u00e4llningsbarhet fr\u00e5n universitetsutbildningarna. Den nya v\u00e4nstern har ist\u00e4llet f\u00f6rl\u00e4st sig p\u00e5 franska filosofer som Focault och till\u00e4gnat sig ett relativistiskt kunskapsideal utifr\u00e5n vilken inga kunskaper \u00e4r relevantare \u00e4n n\u00e5gra andra. Utifr\u00e5n ett s\u00e5dant syns\u00e4tt blir bildningstanken om\u00f6jlig.<\/p>\n

\u00c4ven den liberala r\u00f6relsen tycks i stor utstr\u00e4ckning ha tappat bort sina bildningstraditioner. Ist\u00e4llet f\u00f6r att f\u00f6rf\u00e4kta individuell f\u00f6rkovran som medel f\u00f6r individuell frig\u00f6relse tycks m\u00e5nga ha anammat den nya v\u00e4nsterns subjektiva relativism, ett slags \u201dsmaken \u00e4r som baken\u201d-inst\u00e4llning.<\/p>\n

Men bildning \u00e4r inte f\u00f6retr\u00e4desvis en fr\u00e5ga om tycke och smak. En grundl\u00e4ggande f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r bildning \u00e4r till\u00e4gnandet av kanon, det vill s\u00e4ga den samling verk som av olika anledningar \u00f6verlevt genom kulturhistorien fram till v\u00e5ra dagar. Vilka verk som ing\u00e5r i denna samling har skiftat \u00f6ver tid, men ett antal centrala verk av s\u00e4rskilt stor betydelse har kvarst\u00e5tt genom \u00e5rhundradena. Anledningen till att den som str\u00e4var eter att bilda sig m\u00e5ste till\u00e4gna sig dessa verk \u00e4r inte f\u00f6r att hon n\u00f6dv\u00e4ndigtvis m\u00e5ste tycka om dem eller h\u00e5lla med om deras budskap, utan f\u00f6r att de tillhandah\u00e5ller viktiga pusselbitar till f\u00f6rst\u00e5elsen av v\u00e5r kultur och historia. Du kan inte vara bildad utan att k\u00e4nna till Shakespeare, d\u00e4remot kan du definitivt vara bildad utan att uppskatta Shakespeare.<\/p>\n

Vad ska vi d\u00e5 med bildningen till, g\u00f6r den oss till b\u00e4ttre m\u00e4nniskor? Ibland vill bildningsf\u00f6respr\u00e5kare i sin iver att framh\u00e5lla bildningens betydelse beskriva den som n\u00e4rmast n\u00e5got slags universalmedel mot allt d\u00e5ligt i samh\u00e4llet. Historien och samtiden l\u00e4r oss emellertid att s\u00e5 inte \u00e4r fallet. M\u00e5nga av historiens v\u00e4rsta busar har varit h\u00f6gt bildade personer som trots detta varit kapabla till fruktansv\u00e4rda illd\u00e5d.<\/p>\n

Det faktum att nazismen uppstod och grep makten i just Tyskland, d\u00e5tidens fr\u00e4msta kulturnation och bildningsidealets hemland framf\u00f6r andra, spelade s\u00e4kerligen roll f\u00f6r bildningens vanrykte under efterkrigstiden.<\/p>\n

Det vore dessutom f\u00f6rm\u00e4tet att p\u00e5st\u00e5 att alla de miljontals m\u00e4nniskor som genom historien och \u00e4nnu i dag aldrig f\u00e5r m\u00f6jligheten att komma i \u00e5tnjutande av bildning, skulle vara s\u00e4mre m\u00e4nniskor \u00e4n de som f\u00f6runnats denna chans.<\/p>\n

S\u00e5, vad \u00e4r bildningen d\u00e5 bra f\u00f6r? Genom bildning f\u00f6rm\u00e5r m\u00e4nniskor s\u00e4tta sina kunskaper i sammanhang, se samband och skapa nya kunskaper. En bildad m\u00e4nniska har d\u00e4rmed st\u00f6rre m\u00f6jligheter att fatta v\u00e4l underbyggda beslut \u00e4n en obildad m\u00e4nniska. F\u00f6rmodligen \u00e4r det d\u00e4rf\u00f6r som vi tenderar att st\u00e4lla st\u00f6rre krav p\u00e5 bildade m\u00e4nniskor \u00e4n obildade. Den bildade individen \u00e4r fri och med frihet f\u00f6ljer alltid ett ansvar. Den som missbrukar denna frihet till illd\u00e5d d\u00f6ms d\u00e4rf\u00f6r h\u00e5rdare \u00e4n den oslipade barbaren.<\/p>\n

Antagligen \u00e4r det d\u00e4rf\u00f6r vi \u00e4lskar superskurkar som Hannibal Lecter, den h\u00f6gutbildade och bildade l\u00e4karen som \u00e4ter upp sina offer med ett dyrt \u00e5rg\u00e5ngsvin till tonerna av den v\u00e4sterl\u00e4ndska kanons f\u00f6rn\u00e4mligaste musik.<\/p>\n

Kanske \u00e4r det enkla svaret p\u00e5 bildningens vanrykte att vi helt enkelt vill slippa det ansvar som bildningen l\u00e4gger p\u00e5 v\u00e5ra axlar.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Bildningsidealet Mitt f\u00f6redrag fr\u00e5n lanseringen av ess\u00e4n Bildningsidealet den 12\/5 2015: Det p\u00e5st\u00e5s att det f\u00f6rh\u00e5ller sig med bildning som med sex: de som har det k\u00e4nner inget behov av[…]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"ngg_post_thumbnail":0,"jetpack_publicize_message":"","jetpack_is_tweetstorm":false,"jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":false,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","enabled":false}}},"categories":[20,11,4],"tags":[],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/4659"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=4659"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/4659\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":4664,"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/4659\/revisions\/4664"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=4659"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=4659"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=4659"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}