![\"omslag_borgerlig_idetitenskris_utan_farg\"](\"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2015\/06\/omslag_borgerlig_idetitenskris_utan_farg-212x300.png\")
<\/p>\n
<\/p>\n
<\/p>\n
<\/p>\n
<\/p>\n
<\/p>\n
<\/p>\n
<\/p>\n
<\/p>\n
<\/p>\n
<\/p>\n
<\/p>\n
<\/p>\n
<\/p>\n
<\/p>\n
<\/p>\n
<\/p>\n
Jag kallar mig inte borgerlig (skitl\u00e4skigt ord).<\/em><\/p>\n <\/p>\n S\u00e5 uttryckte sig den politiska redakt\u00f6ren f\u00f6r Norran, Sakine Madon, p\u00e5 Twitter i mars i \u00e5r och gav d\u00e4rmed uttryck f\u00f6r den ambivalens som finns inom det vi brukar kalla f\u00f6r borgerligheten, inf\u00f6r just ordet borgerlig.<\/p>\n Som sj\u00e4lv kommandes fr\u00e5n en allt annat \u00e4n borgerlig bakgrund har jag alltid fascinerats av denna ambivalens, gr\u00e4nsande till skam, som den svenska borgerligheten k\u00e4nner inf\u00f6r att vara borgerlig.<\/p>\n Den inomborgerliga diskussionen om borgerlighetsbegreppet har \u00e5ter aktualiserats sedan den borgerliga alliansen l\u00e4mnade regeringskansliet och fr\u00e5gan om det fortsatta partisamarbetet \u00e5ter kom upp p\u00e5 bordet.<\/p>\n F\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sedan f\u00f6rdes en debatt inom framf\u00f6rallt den yngre delen av borgerligheten om borgerlighetsbegreppets relevans. N\u00e4r magasinet Neo 2012 bytte politisk beteckning fr\u00e5n liberal till borgerlig uppr\u00f6rdes en del som kallar sig liberaler. Magasinets chefredakt\u00f6r Paulina Neuding f\u00f6rsvarade d\u00e5 etikettbytet med att magasinet sedan l\u00e4nge rymt en m\u00e5ngfald av skribenter och \u00e5sikter och att ometiketteringen d\u00e4rf\u00f6r b\u00e4ttre svarade mot det faktiska inneh\u00e5llet.<\/p>\n Episoden belyser dock en central aspekt av konflikten kring begreppet: de som anv\u00e4nder sig av beteckningen borgerlig laddar det med en annan inneb\u00f6rd \u00e4n de som tar avst\u00e5nd fr\u00e5n begreppet.<\/p>\n Som jag visar i min ess\u00e4 tenderar f\u00f6respr\u00e5karna av borgerlighetsbegreppet att anv\u00e4nda det som ett samlingsnamn f\u00f6r en st\u00f6rre grupp \u00e5sk\u00e5dningar, liberala och konservativa, medan de som tar avst\u00e5nd fr\u00e5n begreppet f\u00f6rs\u00f6ker ladda det med s\u00e5dant som de sj\u00e4lva tycker illa om.<\/p>\n Framf\u00f6rallt tycks det vara en del personer som kallar sig liberaler som vill omdefiniera borgerlig till att vara synonymt med konservativt, och d\u00e5 allra helst i livsstilsh\u00e4nseende, medan jag d\u00e4remot inte st\u00f6tt p\u00e5 n\u00e5gon enda person som sj\u00e4lv betecknar sig som borgerlig som tycks definiera begreppet p\u00e5 det s\u00e4ttet.<\/p>\n S\u00e4rskilt tydligt blev detta i den debatt som f\u00f6ljde p\u00e5 en debattartikel som publicerades i Dagens Nyheter p\u00e5 h\u00f6sten samma \u00e5r som magasinet Neos omdebatterade namnbyte, allts\u00e5 2012. Artikeln, som skrivits av moderata ungdomsf\u00f6rbundets d\u00e5varande ordf\u00f6rande Erik Bengtzboe, hade rubriken \u201dDags f\u00f6r moderaterna att sl\u00e4ppa borgarst\u00e4mpeln\u201d. I artikeln, d\u00e4r Bengtzboe argumenterar f\u00f6r att Moderaterna ska sluta kalla sig f\u00f6r borgerliga, redog\u00f6r Bengtzboe f\u00f6r sin syn p\u00e5 vad begreppet borgerlig inneb\u00e4r:<\/p>\n Vi ska aldrig st\u00e4lla f\u00f6rest\u00e4llningar och traditioner f\u00f6re v\u00e5ra id\u00e9er. De gamla orden f\u00f6r att beskriva verkligheten g\u00e5r inte alla att anv\u00e4nda i dagens samh\u00e4lle \u2013 orden borgerlig och arbetare har spelat ut sin roll. I dag \u00e4r kanske alla som jobbar arbetare och borgerligheten finns knappt kvar; kristallkronorna, p\u00e4rlhalsbanden och sjur\u00e4ttersmiddagarna har aldrig varit en verklighet som jag k\u00e4nner igen mig i.<\/em><\/p>\n Det \u00e4r en fascinerande bild av vad borgerlig skulle inneb\u00e4ra som Bengtzboe h\u00e4r ger uttryck f\u00f6r. Inte minst n\u00e4r han drar in Riddarhuset som symbol f\u00f6r den f\u00f6rk\u00e4ttrade gamla borgarklass som han vill att det moderata ungdomsf\u00f6rbundet skall kapa sina p\u00e5st\u00e5dda kopplingar till.<\/p>\n Riddarhuset \u00e4r ju i sj\u00e4lva verket aristokratins sista utpost, symbol f\u00f6r det gamla privilegiesamh\u00e4lle som borgerligheten var drivande i att avskaffa.<\/p>\n Det var bland st\u00e4dernas borgare som kapitalismen v\u00e4xte fram, det ekonomiska system som Bentzboe bek\u00e4nner sig till. Det var borgarst\u00e5ndet, och senare borgarklassen, som utvecklade och bar fram liberalismen. Liberalismen var borgerlighetens ideologi, f\u00f6rst i konflikt med den jord\u00e4gande adelns privilegier, senare mot den kollektivistiska arbetarr\u00f6relsens maktanspr\u00e5k.<\/p>\n Den bild av borgerlighetens om \u00f6verklassens s\u00e4rintresse som Bengtzboe m\u00e5lade upp rimmar s\u00e5ledes illa med s\u00e5v\u00e4l den historiska bakgrunden som med den konkreta verkligheten i alliansens Sverige. Det \u00e4r en bild som m\u00e5ste f\u00f6rst\u00e5s i ljuset av den Schlingmannska id\u00e9n om att alliansen skulle vinna v\u00e4ljare genom att ta avst\u00e5nd fr\u00e5n yttre attribut som han trodde skulle verka exkluderande, so slipsar och p\u00e4rlhalsband.<\/p>\n I sj\u00e4lva verket ansl\u00f6t man sig snarast till en karikatyr av borgaren och borgerligheten, en karikatyr som arbetarr\u00f6relsen anv\u00e4nt sig av i sin opinionsbildning sedan 1800-talet.<\/p>\n Jag tror inte jag \u00e4r ensam om att r\u00f6sta borgerligt men samtidigt k\u00e4nna visst fr\u00e4mlingskap inf\u00f6r borgerlighet som identitetsmark\u00f6r, eller som fr\u00e5ga om klasstillh\u00f6righet.<\/em><\/p>\n S\u00e5 uttryckte sig Paulina Neuding i magasinet Neo 2012 och satte d\u00e4rmed ord p\u00e5 en k\u00e4nsla som hon delade med m\u00e5nga svenskar. I och med att den borgerliga Alliansen bildades 2004 var det m\u00e5nga v\u00e4ljare som pl\u00f6tsligt fann en politisk hemvist. Det r\u00f6rde sig om personer som inte identifierade sig med n\u00e5got enskilt parti, men som bek\u00e4nde sig till en allm\u00e4nborgerlighet, d\u00e4r de gemensamma n\u00e4mnarna upplevdes som st\u00f6rre \u00e4n olikheterna.<\/p>\n Under det kalla krigets dagar och det l\u00e5ngvariga och n\u00e4stan obrutna socialdemokratiska maktinnehavet anv\u00e4ndes termen icke-socialistisk f\u00f6r att beskriva denna gemensamma n\u00e4mnare. Under 2000-talet har emellertid borgerlig kommit att bli den g\u00e4ngse ben\u00e4mningen, b\u00e5de i media och bland partierna sj\u00e4lva.<\/p>\n Sverigedemokraternas intr\u00e4de i riksdagen 2010 gjorde dessutom begreppet borgerlig \u00e4n mer relevant eftersom borgerligheten numera avgr\u00e4nsas inte bara gentemot de r\u00f6dgr\u00f6na partierna utan ocks\u00e5 gentemot SD.<\/p>\n De flesta som sj\u00e4lva anv\u00e4nder begreppet borgerlig, som jag har st\u00f6tt p\u00e5 i researchen till min ess\u00e4, anv\u00e4nder det just p\u00e5 detta vis, som ett samlingsbegrepp, n\u00e5gonting vidare och st\u00f6rre \u00e4n partierna och de ideologiska str\u00f6mningarna liberalism och konservatism. Ytterst f\u00e5 av de som sj\u00e4lva anv\u00e4nder begreppet tycks f\u00f6rknippa det med kristallkronor och p\u00e4rlhalsband.<\/p>\n Dessa \u00e4r ist\u00e4llet symboler som anv\u00e4nds av de som vill om\u00f6jligg\u00f6ra just det st\u00f6rre sammanhang som borgerligheten utg\u00f6r, som menar att det inte finns, eller borde finnas, n\u00e5gra gemensamma n\u00e4mnare mellan de borgerliga partierna, eller mellan liberaler och konservativa, eller \u00e5tminstone att dessa gemensamma n\u00e4mnare \u00e4r svagare \u00e4n olikheterna.<\/p>\n Som den folkpartist som f\u00f6rklarade f\u00f6r mig att hon hellre s\u00e5g att alliansen f\u00f6rlorade valet bara KD \u00e5kte ur riksdagen. Det ligger n\u00e5gonting i det. De enda g\u00e5ngerna sedan den allm\u00e4nna och lika r\u00f6str\u00e4ttens inf\u00f6rande som socialdemokraterna inte styrt landet har varit sedan de borgerliga partierna l\u00e4rt sig samarbeta.<\/p>\n Varf\u00f6r \u00e4r d\u00e5 borgerlighetsbegreppet s\u00e5 kontroversiellt? Delvis handlar det nog om den mycket framg\u00e5ngsrika opinionsbildning som bedrivits fr\u00e5n framf\u00f6rallt arbetarr\u00f6relsens sida d\u00e4r borgerlig likst\u00e4llts med brackig och \u00f6verklassfasoner. Delvis handlar det om att begreppet faktiskt rymmer fler dimensioner \u00e4n de partipolitiska.<\/p>\n Begreppet borgerlighet h\u00e4rr\u00f6r, precis som begreppet arbetarr\u00f6relse, fr\u00e5n en tid d\u00e5 ideologisk \u00f6vertygelse var betydligt t\u00e4tare kopplad till socioekonomisk st\u00e4llning \u00e4n vad det \u00e4r idag. Liberalismen v\u00e4xte fram hos st\u00e4dernas borgerskap, det vill s\u00e4ga k\u00f6pm\u00e4n och hantverkare, senare tj\u00e4nstem\u00e4n och industrialister.<\/p>\n Men det finns ocks\u00e5 en st\u00f6rre, grundl\u00e4ggande filosofisk id\u00e9, som binder samman borgerligheten, liberaler och konservativa, och skiljer den fr\u00e5n andra politiska str\u00f6mningar. Det \u00e4r id\u00e9n om politikens gr\u00e4nser. Att samh\u00e4llet \u00e4r st\u00f6rre \u00e4n politiken och att det aldrig kan vara staten som g\u00f6r m\u00e4nniskor fria.<\/p>\n I min ess\u00e4 redog\u00f6r jag f\u00f6r den id\u00e9historiska bakgrunden till detta syns\u00e4tt och den dygdemoral som p\u00e5 samma g\u00e5ng \u00e4r dess f\u00f6ruts\u00e4ttning som dess k\u00e4rna. Fr\u00e5n Max Webers Den protestantiska etiken och kapitalismens anda, via Hans L Zetterbergs The many splndored society till Deirdre McClockeys Bourgeoisie Virtues.<\/p>\n \u00a0Frihet och ansvar.<\/p>\n Vem \u00e4r d\u00e5 borgare? I ett borgerligt samh\u00e4lle d\u00e4r det offentliga tagit ett steg tillbaka till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r individer och familjer l\u00e4ggs ett stort ansvar p\u00e5 en enskilde. Ju mer frihet du har desto st\u00f6rre ansvar. D\u00e4rav de borgerliga dygderna, dygder som \u00e5 ena sidan m\u00f6jliggjorde borgerlighetens n\u00e4stan osannolika framg\u00e5ngssaga under det l\u00e5nga 1800-talet, men ocks\u00e5 st\u00e4mplat borgerligheten med en kanh\u00e4nda v\u00e4lf\u00f6rtj\u00e4nt pr\u00e4ktighetsst\u00e4mpel.<\/p>\n Det \u00e4r l\u00e4ttare att leva rocknrollliv om man inte riskerar n\u00e5got.<\/p>\n I min ess\u00e4 exemplifierar jag borgaren med Per Mur\u00e9n, G\u00e4vles store v\u00e4lg\u00f6rare. Mur\u00e9n var borgare enligt begreppets alla definitioner.<\/p>\n Mur\u00e9n var industrialist, politiker och mecenat. Han representerade borgarst\u00e5ndet i den gamla st\u00e5ndsriksdagen fr\u00e5n 1847 tills den avskaffades 1866, bland annat som siste talman f\u00f6r sitt st\u00e5nd. Han var \u00e4ven i perioder borgm\u00e4stare i G\u00e4vle stad, ordf\u00f6rande f\u00f6r stadsfullm\u00e4ktige samt landstingets ordf\u00f6rande. Som riksdagsman var han en av de drivande bakom utbyggnaden av stambanan.<\/p>\n Som industrialist l\u00e5g han bakom framg\u00e5ngar som Korsn\u00e4sverken, Str\u00f6msbro fabriker, G\u00e4vle Sj\u00f6assuransf\u00f6rening, Norrlands \u00e5ngb\u00e5tsbolag och G\u00e4vleborgs enskilda bank. Han var \u00e4ven m\u00e5ng\u00e5rig styrelseordf\u00f6rande i Sandvik.<\/p>\n Som mecenat donerade Mur\u00e9n gener\u00f6st till skolor och civilsamh\u00e4lle i hembygden. Bland annat uppr\u00e4ttade han en pensionsfond f\u00f6r stadens l\u00e4rare. De Mur\u00e9nska konstfonderna st\u00e5r alltj\u00e4mt f\u00f6r kostnaden f\u00f6r offentlig utsmyckning i G\u00e4vle.<\/p>\n Mur\u00e9ns uppfattning om den borgerliga dygdemoralen och hans uppfattning om att med friheten f\u00f6ljer ett ansvar, att ge tillbaka till det omgivande samh\u00e4llet, kommer till uttryck i den devis som syns p\u00e5 hans gravsten p\u00e5 den gamla kyrkog\u00e5rden i G\u00e4vle:<\/p>\n Storsint Verksam Fosterl\u00e4ndsk<\/em><\/p>\n Huruvida han levde upp till detta \u00f6nskade efterm\u00e4le \u00e4r upp till den samlade efterv\u00e4rlden att avg\u00f6ra. Man fr\u00e5gar sig dock vilken dygder som dagens industrialister och borgerliga politiker str\u00e4var efter att efterleva. Vem \u00e4r dagens Per Mur\u00e9n i en tid n\u00e4r politik, n\u00e4ringsliv och civilsamh\u00e4lle tycks ha tappat kontakten med varandra?<\/p>\n Finns det n\u00e5gon framtid f\u00f6r en borgerlighet som tycks ha gl\u00f6mt att frihet och ansvar f\u00f6ruts\u00e4tter varandra?<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Borgerlig identitetskris Mitt f\u00f6redrag fr\u00e5n lanseringen av ess\u00e4n Borgerlig identitetskris.Fr\u00e5n burskap och bildning till borgerlig allians. […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"ngg_post_thumbnail":0,"jetpack_publicize_message":"","jetpack_is_tweetstorm":false,"jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":false,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","enabled":false}}},"categories":[20],"tags":[],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/4670"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=4670"}],"version-history":[{"count":8,"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/4670\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":4679,"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/4670\/revisions\/4679"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=4670"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=4670"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=4670"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
<\/em><\/p>\n
<\/em><\/p>\n