H\u00e4romdagen n\u00e4r jag cyklade till jobbet s\u00e5g jag en fotg\u00e4ngare lappa till en cyklist med sin portf\u00f6lj, ganska h\u00e5rt. Cyklisten ryckte till men cyklade vidare. Det hade dock kunnat g\u00e5 illa om han skulle ha tappat balansen och ramlat i gatan. P\u00e5 paketh\u00e5llaren hade han dessutom en barnstol, f\u00f6rvisso tom, men det kan inte v\u00e5ldsverkaren ha uppm\u00e4rksammat innan han svingade portf\u00f6ljen. Vad var det d\u00e5 som cyklisten hade gjort som f\u00f6ranledde denna orimliga v\u00e5ldsyttring i morgontrafiken? Han hade cyklat mot r\u00f6tt \u00f6ver ett \u00f6verg\u00e5ngsst\u00e4lle. Alla fotg\u00e4ngare hade redan passerat och cyklisten passerade bakom den, utan fara f\u00f6r n\u00e5gon. Detta harml\u00f6sa trafikregelbrott uppr\u00f6rde emellertid en av fotg\u00e4ngarna till den milda grad att han tyckte att det motiverade ett betydligt v\u00e4rre brott i form av misshandel.<\/p>\n
Den h\u00e4r typen av paragrafrytteri kan man iaktta ofta i just trafiken, d\u00e4r n\u00e5gons vrede \u00f6ver andras regelbrott f\u00e5r dem att beg\u00e5 \u00e4nnu v\u00e4rre brott sj\u00e4lva. Du \u00e4r som trafikant skyldig att agera p\u00e5 ett s\u00e5dant s\u00e4tt att du inte uts\u00e4tter dig sj\u00e4lv eller andra f\u00f6r fara. Om du ser n\u00e5gon beg\u00e5 ett trafikbrott skall du inte agera polis, domare och verkst\u00e4llare av straffet utan agera s\u00e5 att trafiken flyter p\u00e5 s\u00e5 smidigt som m\u00f6jligt och risken f\u00f6r olyckor minimeras. Ser du en cyklist som cyklar mot r\u00f6tt skall du inte f\u00f6rs\u00f6ka genskjuta denne f\u00f6r att straffa vederb\u00f6rande, \u00e4n mindre misshandla honom med din portf\u00f6lj. Sl\u00e4pp f\u00f6rbi, \u00e4ven om personen ifr\u00e5ga g\u00f6r fel.<\/p>\n
P\u00e5 samma s\u00e4tt \u00e4r det idiotiskt att demonstrativt ligga och trycka p\u00e5 hastighetsbegr\u00e4nsningen i omk\u00f6rningsf\u00e4ltet p\u00e5 motorv\u00e4gen f\u00f6r att hindra fortk\u00f6rare att komma f\u00f6rbi. Det \u00e4r inte din uppgift som bilf\u00f6rare att se till att andra trafikanter h\u00e5ller sig till hastighetsbegr\u00e4nsningen. Dyker en fartd\u00e5re upp bakom dig, k\u00f6r \u00e5t sidan och sl\u00e4pp f\u00f6rbi. Du skapar st\u00f6rre trafikfara genom att d\u00e4mma upp trafiken, med frustration och hetsiga omk\u00f6rningar (p\u00e5 h\u00f6ger sida) som f\u00f6ljd.<\/p>\n
M\u00e5let f\u00f6r samtliga trafikanter borde vara att f\u00e5 trafiken att flyta s\u00e5 smidigt och friktionsfritt som m\u00f6jligt. Det tj\u00e4nar alla p\u00e5 i l\u00e4ngden, \u00e4ven om det inneb\u00e4r att du n\u00e5gon g\u00e5ng f\u00e5r stanna f\u00f6r att sl\u00e4ppa f\u00f6rbi en cyklist fast\u00e4n du egentligen hade f\u00f6retr\u00e4de, eller att du som fotg\u00e4ngare stannar f\u00f6r bilar fast\u00e4n du egentligen har r\u00e4tt att kliva rakt ut i \u00f6verg\u00e5ngsst\u00e4llet. Magk\u00e4nsla och en skopa folkvett brukar leda en r\u00e4tt i dessa situationer.<\/p>\n
Hindret best\u00e5r i att s\u00e5 m\u00e5nga tycks l\u00e4gga n\u00e5gon form av personlig prestige i att h\u00e4vda sin r\u00e4tt i olika trafiksituationer. Som om det vore en kr\u00e4nkning att l\u00e5ta en annan trafikant passera fast\u00e4n du egentligen hade r\u00e4tt. Men saken \u00e4r ju den att du har ingen aning om varf\u00f6r en viss bilf\u00f6rare har s\u00e5 br\u00e5ttom, kanske \u00e4r de p\u00e5 v\u00e4g till BB (f\u00f6r att ta det mest uttjatade exemplet) eller \u00e4r sen till ett flyg. T\u00e4nk vad mycket trevligare v\u00e5r vardag skulle vara om samtliga trafikanter ist\u00e4llet f\u00f6r att halsstarrigt h\u00e4vda sin r\u00e4tt ist\u00e4llet satte en \u00e4ra i att f\u00e5 trafiken att flyta s\u00e5 smidigt som m\u00f6jligt, f\u00f6r samtliga trafikslag.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
H\u00e4romdagen n\u00e4r jag cyklade till jobbet s\u00e5g jag en fotg\u00e4ngare lappa till en cyklist med sin portf\u00f6lj, ganska h\u00e5rt. Cyklisten ryckte till men cyklade vidare. Det hade dock kunnat g\u00e5[…]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"ngg_post_thumbnail":0,"jetpack_publicize_message":"","jetpack_is_tweetstorm":false,"jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":false,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","enabled":false}}},"categories":[15],"tags":[],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/4744"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=4744"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/4744\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":4745,"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/4744\/revisions\/4745"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=4744"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=4744"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=4744"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}