{"id":495,"date":"2006-06-07T22:41:06","date_gmt":"2006-06-07T22:41:06","guid":{"rendered":"http:\/\/www.larsandersjohansson.se\/wordpress\/?p=495"},"modified":"2006-06-07T22:41:06","modified_gmt":"2006-06-07T22:41:06","slug":"tva-bedarande-barn-av-sin-tid","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/?p=495","title":{"rendered":"Tv\u00e5 bed\u00e5rande barn av sin tid."},"content":{"rendered":"<p><a target=\"_new\" href=\"http:\/\/www.magnusuggla.se\/\">Magnus Uggla<\/a> var en av de f&ouml;rsta artister jag b&ouml;rjade lyssna p&aring; och det som mycket ung. Han har sedan f&ouml;ljt mig genom livet och jag har &auml;nnu inte tr&ouml;ttnat. Visserligen tycker jag att flera av hans plattor fr&aring;n senare &aring;r &auml;r ganska tama och intets&auml;gande, men de gamla skivorna fr&aring;n &aring;ttiotalet st&aring;r sig &auml;n.<\/p>\n<p> Jag t&auml;nker inte s&auml;lla mig till den pretenti&ouml;sa skara som hela tiden m&aring;ste understryka att det &auml;r &rdquo;tidiga Uggla&rdquo; som de lyssnar p&aring; innan han b&ouml;rjade med sin &rdquo;dagisdiscopop&rdquo;. Jag tycker att hans tv&aring; b&auml;sta plattor &auml;r <a target=\"_new\" href=\"%20http:\/\/www.magnusuggla.se\/diskografi\/1986.php\">Den d&ouml;ende dandyn<\/a>  (1987) och <a target=\"_new\" href=\"%20http:\/\/www.magnusuggla.se\/diskografi\/1989.php\">35-&aring;ringen<\/a> (1989) &ndash; tv&aring; skivor som f&ouml;rmodligen kvalar in i prettonas kategori &rdquo;dagisdiscopop&rdquo;. Det &auml;r hursomhelst de tv&aring; skivor d&auml;r Ugglas geniala spr&aring;khantering kommer till sina fr&auml;naste och rentav elakaste uttryck.<\/p>\n<p> I &aring;r har Uggla sl&auml;ppt en <a target=\"_new\" href=\"%20http:\/\/www.magnusuggla.se\/diskografi\/2006.php\">skiva<\/a> med tolkningar av Karl-Gerhard-kupletter. Vissa har f&ouml;rv&aring;nats &ouml;ver att den svenska popmusikens gossen Ruda valt att tolka den gamla revykungen. F&ouml;r oss som k&auml;nner v&aring;r Uggla k&auml;nns det inte lika h&auml;pnadsv&auml;ckande. Heller inte f&ouml;r den som &auml;r bekant med <a target=\"_new\" href=\"%20http:\/\/www.jazzgossen.com\/%20\">Karl-Gerhard<\/a> .<\/p>\n<p> Redan p&aring; skivan <a target=\"_new\" href=\"%20http:\/\/www.magnusuggla.se\/diskografi\/1977.php\"> Va ska man ta livet av sig f&ouml;r n&auml;r man &auml;nd&aring; inte f&aring;r h&ouml;ra snacket efter&aring;t <\/a> fr&aring;n 1977 sj&ouml;ng Uggla in Karl-Gerhards klassiska nummer &rdquo;Jazzgossen&rdquo;, s&aring; intresset f&ouml;r revymakaren har f&ouml;ljt honom genom karri&auml;ren f&ouml;r att nu f&aring; blomma ut f&ouml;r fullt.<\/p>\n<p> Ber&ouml;ringspunkterna mellan Uggla och Gerhard &auml;r dessutom m&aring;nga, liksom Uggla gjort i v&aring;r tid h&auml;cklade Karl-Gerhard sin samtid med svidande formuleringar till n&auml;stintill outh&auml;rdligt munter popul&auml;rmusik. M&aring;nga av Karl-Gerhards texter drev med den d&aring;tida k&auml;ndiseliten och Ugglas hit &rdquo;Jag m&aring;r illa&rdquo; fr&aring;n 1989 skulle kunna s&auml;gas vara en sentida motsvarighet till kupletter som &rdquo;Dom s&auml;ger p&aring; stan&rdquo; och &rdquo;Och s&aring; tar vi oss en liten kaka till&rdquo;.<\/p>\n<p> Uggla har beh&aring;llit kuplettformen och ackompanjemanget k&auml;nns som h&auml;mtat fr&aring;n Karl-Gerhards egen tid, men med o&auml;ndligt mycket b&auml;ttre ljudkvalitet. Ugglas skiva &auml;r en utm&auml;rkt ing&aring;ng f&ouml;r alla dem som &auml;nnu inte uppt&auml;ckt storheten hos fyrtiotalets satiriske revykung. Ett bed&aring;rande barn av sin tid &auml;r ocks&aring; v&auml;rd att lyssnas p&aring; f&ouml;r sin egen skull.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Magnus Uggla var en av de f&ouml;rsta artister jag b&ouml;rjade lyssna p&aring; och det som mycket ung. Han har sedan f&ouml;ljt mig genom livet och jag har &auml;nnu inte tr&ouml;ttnat.[&#8230;]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"ngg_post_thumbnail":0,"jetpack_publicize_message":"","jetpack_is_tweetstorm":false,"jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":false,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","enabled":false}}},"categories":[11],"tags":[],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/495"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=495"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/495\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=495"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=495"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=495"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}