{"id":535,"date":"2006-08-03T01:46:25","date_gmt":"2006-08-03T01:46:25","guid":{"rendered":"http:\/\/www.larsandersjohansson.se\/wordpress\/?p=535"},"modified":"2006-08-03T01:46:25","modified_gmt":"2006-08-03T01:46:25","slug":"hor-furornas-dova-sorgemusik","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/?p=535","title":{"rendered":"H\u00f6r furornas dova sorgemusik."},"content":{"rendered":"

Trots att jag alldeles nyligen skrev ett inlägg om skogen<\/a>, så har två av varandra oberoende händelser motiverat mig till att göra det på nytt.<\/p>\n

För det första reste jag i helgen genom storslaget vackra skogsbygder i Norge och västra Värmland, som fick mig att än mer inse det fruktansvärda i den skövling som det extensiva skogsbruket i Sverige under 1900-talet inneburit. Som jag konstaterade i mitt tidigare inlägg<\/a> har 96% av alla träd som är äldre än 150 år avverkats under det förra århundradet, och de flesta träd vi ser omkring oss är alltså mycket yngre än så. De skogslandskap som omger oss i Sverige idag har väldigt lite gemensamt med de skogar som Heidenstam<\/a> och Karlfeldt<\/a> och deras samtida strövade genom och skaldade om kring det förra sekelskiftet.<\/p>\n

Dödar vi det naturliga skogslandskapet dödar vi någonting inom oss själva. Skogen är inte bara en naturtillgång som genom att avverkas och omvandlas till virke eller pappersmassa. Med risk för att börja låta i det allra flummigaste laget – något som jag avskyr, vill jag hävda att vilda skogar är en själslig tillgång, både för individer och för nationer. Därför var det fantastiskt att färdas genom det norska landskapet. Normännen lever gott på sin Nordsjöolja och lägger pengar på hög, och behöver därför inte begå samma övergrepp mot sitt land, som vi har gjort här i Sverige. Övergrepp vars sviter vi kommer att få leva med länge. Norrmännen kan skatta sig lyckliga som har så stora arealer orörd natur per capita. Att resa genom det norska skogslandskapet  var stundtals som att resa tillbaka i tiden.<\/p>\n

Den andra händelse som motiverat mig till att ånyo skriva ett inlägg om skogen är att stiftelsen Ett klick för skogen<\/a>, som jag propagerade för senast, plötsligt har fått slut på sponsorer. Därför vill jag uppmana alla med möjligheter eller kontakter att göra sitt yttersta för att stiftelsen ska kunna återuppta sin strävan att köpa upp och rädda Sveriges gammelskogar.<\/p>\n

Liksom sist<\/a> vill jag avrunda med ett stycke suggererande skogspoesi:<\/p>\n

Här spökar vid pipande myggors dans
den tid, som före människan fanns.
Här grönska ormbunksskogarnas ättelägar.
Här hänga mossiga rullstensblock,
som tornats upp till cyklopiska väggar.
Här dyker kärrets förruttnande stock,
som ett sjövidunder till vattenbrynet
och skjuter i höjden det drypande trynet.
Reptillikt pansrade tallars rötter
stå våta i gyttjan som ödlefötter,
stå, fläkta ur jorden, som stora spindlar
vid ättestupan, där stigen svindlar.
Men stilla! En luden panna bräcker
de spröda kvistarnas nät och sträcker
förtorkade stubbar till markens ljung.
Det är älgen. Väldig och tung
som en mastodont han släcker
sin törst i kärret och skådar
med vilda ögon i bergets vägg,
och vattnet skvalar i silvertrådar
ur flåsande mule och raggigt skägg.
<\/em><\/div>\n

<\/p>\n

ur Verner von Heidenstams diktsvit Tiveden<\/em>. <\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Trots att jag alldeles nyligen skrev ett inlägg om skogen, så har två av varandra oberoende händelser motiverat mig till att göra det på nytt. För det första reste jag[…]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"ngg_post_thumbnail":0,"jetpack_publicize_message":"","jetpack_is_tweetstorm":false,"jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":false,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","enabled":false}}},"categories":[10],"tags":[],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/535"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=535"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/535\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=535"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=535"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=535"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}