{"id":544,"date":"2006-10-29T23:07:31","date_gmt":"2006-10-29T23:07:31","guid":{"rendered":"http:\/\/www.larsandersjohansson.se\/wordpress\/?p=544"},"modified":"2006-10-29T23:07:31","modified_gmt":"2006-10-29T23:07:31","slug":"en-obekvam-sanning","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/?p=544","title":{"rendered":"En obekv\u00e4m sanning."},"content":{"rendered":"

Igår besökte jag en biografsalong för att se En obekväm sanning<\/a> (An inconvenient truth) – filmen om Al Gores<\/a> engagemang i kampen mot den miljöförstöring som lett till och fortfarande leder till de pågående klimatförändringarna.<\/p>\n

Om man följt diskussionerna kring klimatfrågan en tid så är det inte särskilt mycket ny information man får sig till livs i En obekväm sanning. Däremot får man fakta och statistik presenterade på ett mycket konkret och övertygande sätt. Även om man sedan tidigare varit medveten om de processer som pågår, blir det i filmen smärtsamt uppenbart vilken omfattning det rör sig om och hur snabbt utvecklingen sker.<\/p>\n

För er som inte sett En obekväm sanning kan jag i korthet säga att den är uppbyggd kring ett föredrag som Al Gore, demokraternas forne presidentkandidat (som till följd av ett utslag i högsta domstolen efter ett oklart valresultat besegrades av den nuvarande presidenten Bush) håller med hjälp av ett bildspel. Gore reser världen över med sitt föredrag i hopp om att väcka människors medvetenhet inför den problematik som klimatfrågan utgör. Dokumentärfilmen är ett led i samma folkbildningsprojekt.<\/p>\n

Men detta är mer än ett folkbildningsprojekt – detta är en fråga som är direkt avgörande för alla nu levande och kommande generationer människors framtid. Precis som Gore lyfter fram råder det ingen tveksamhet i vetenskapliga kretsar om klimatförändringarnas orsaker, omfattning och konsekvenser. Osäkerheten sprids istället av ekonomiskt starka lobbyorganisationer och har fått ett enormt genomslag i den populära pressen. <\/p>\n

Ekonomiska intressen som gynnas av att åtgärder inte vidtas mot klimatförändringarna lägger ut dimridåer för att hindra gemene man att öppna ögonen för vår tids, ja kanske historiens viktigaste fråga.<\/p>\n

Som sagt. För den som redan är insatt i klimatproblematiken innehöll inte En obekväm sanning särskilt mycket ny matnyttig information. Däremot lyfte den fram tillräckligt många plågsamt tydliga exempel som konkretiserade den annars kanske ganska abstrakt upplevda klimatproblematiken. Bilder från Kilimanjaros välkända snöklädda topp – nu nästan helt bar, eller från bortsmälta glaciärer världen över. Eller flygbilder från den nu borttorkade Tchadsjön – tidigare Afrikas största sjö. Exemplen var talrika och skrämmande.<\/p>\n

För en svensk åskådare innebar den tydligt amerikanska vinklingen ett uppenbart minus. Samtidigt är vinkeln begriplig – USA är den enskilda nation som bidrar mest till de processer som underhåller klimatskiftet – ja mer än de flesta andra länder på jorden tillsammans – och USA är dessutom det land som är mest ovilligt att ändra sina vanor. Därför är också den amerikanska opinionen den viktigaste att väcka i dessa frågor.<\/p>\n

Samtidigt som det tydliga amerikanska perspektivet ibland kan sticka i ögonen på en europé så är det glädjande att se att En obekväm sanning inte hemfaller åt den vulgäramerikanska typ av opinionsbildning som till exempel Michael Moore ägnar sig åt. Gore känns hela tiden övertygande, allvarlig och seriös i sitt engagemang i klimatfrågan.<\/p>\n

Oavsett om ni redan är medvetna om klimatproblematiken sedan länge, om ni nyss blivit uppmärksammade på den eller om ni tillhör det stora flertal som dagligen väljer att stoppa huvudet i sanden så tycker jag att ni ska gå och se En obekväm sanning. Den är tänkvärd.<\/p>\n

Läs mer om filmen och klimatproblematiken här<\/a>.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Igår besökte jag en biografsalong för att se En obekväm sanning (An inconvenient truth) – filmen om Al Gores engagemang i kampen mot den miljöförstöring som lett till och fortfarande[…]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"ngg_post_thumbnail":0,"jetpack_publicize_message":"","jetpack_is_tweetstorm":false,"jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":false,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","enabled":false}}},"categories":[10],"tags":[],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/544"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=544"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/544\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=544"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=544"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=544"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}