{"id":6056,"date":"2020-03-07T09:40:59","date_gmt":"2020-03-07T08:40:59","guid":{"rendered":"http:\/\/www.larsandersjohansson.se\/?p=6056"},"modified":"2020-03-07T09:40:59","modified_gmt":"2020-03-07T08:40:59","slug":"skriver-i-svensk-tidskrift-om-kultursidornas-betydelse","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/?p=6056","title":{"rendered":"Skriver i Svensk Tidskrift om kultursidornas betydelse"},"content":{"rendered":"\n<p><strong>Parallellt med den utveckling bort fr\u00e5n kultursidornas traditionella \u00e4mnen som\u00a0<a rel=\"noreferrer noopener\" href=\"https:\/\/www.svensktidskrift.se\/ny-serie-i-svensk-tidskrift-finns-det-nagon-plats-for-kulturen-pa-kultursidorna\/\" target=\"_blank\">Svensk Tidskrifts unders\u00f6kning visade p\u00e5 f\u00f6r storstadspressen<\/a>, har det p\u00e5g\u00e5tt en utarmning av de lokala och regionala kultursidorna. De m\u00e5 fortfarande \u00e4gna sig \u00e5t kultur, men de har en efter en abdikerat fr\u00e5n sina roller som centrum f\u00f6r en lokal offentlighet. Resultatet \u00e4r detsamma: Filterbubblor p\u00e5 n\u00e4tet och parallella \u00e5siktskorridorer d\u00e4r meningsmotst\u00e5ndare aldrig m\u00f6ts, skriver jag i <a href=\"https:\/\/www.svensktidskrift.se\/borgerskapets-dod-och-slutet-for-kultursidan\/\">Svensk Tidskrift<\/a>.<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>N\u00e4r jag inledde min journalistiska bana p\u00e5 Arbetarbladet i G\u00e4vle omedelbart efter millennieskiftet var det en av stadens tv\u00e5 konkurrerande tidningar. Socialdemokratiska Arbetarbladet och liberala Gefle Dagblad l\u00e5g mitt emot varandra p\u00e5 Hattmakargatan, d\u00e4r de legat i n\u00e4stan ett sekel. Tidningarna som kom ut varje dag i veckan var lika tjocka och matnyttiga som Stockholmstidningarna \u00e4r i dag, och redaktionerna hade h\u00f6g svansf\u00f6ring och flera profilerade skribenter.<\/p>\n\n\n\n<p>S\u00e4rskilt profilerade var kulturredakt\u00f6rerna. Att basa \u00f6ver en lokal kultursida vid b\u00f6rjan av \u00e5rtusendet var n\u00e4stan lika fint som att vara kulturredakt\u00f6r i storstaden. Kultursidan var fokalpunkt f\u00f6r det lokala borgerskapet, ett f\u00f6nster mot den stora v\u00e4rlden, men ocks\u00e5 lokalsamh\u00e4llets uttolkare och spr\u00e5kr\u00f6r. Kultursidan formade och bekr\u00e4ftade identiteten hos sin l\u00e4sekrets. Arbetarbladet l\u00e4stes av dem som identifierade sig med arbetarr\u00f6relsens G\u00e4vle och med folkr\u00f6relsesverige, i en stad som styrts av ett och samma parti oavbrutet i n\u00e4stan ett sekel. Gefle dagblad l\u00e4stes av dem som r\u00f6stade borgerligt, och hade med G\u00e4vlem\u00e5tt m\u00e4tt, en air av borgerlig intellektualism.<\/p>\n\n\n\n<p>Det hade, l\u00e4ngre tillbaks, \u00e4ven funnits en konservativ tidning i form av Norrlands-Posten i G\u00e4vle, men den lades ned redan 1956 och minnet av den hade bleknat n\u00e4r jag gjorde entr\u00e9 p\u00e5 den journalistiska scenen.<\/p>\n\n\n\n<p>De lokala kultursidorna utvecklades i symbios med l\u00e4sekretsen, men ocks\u00e5 med det lokala kulturlivet. Den kvalificerade kritiken \u00e4r en f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r ett levande kulturliv, s\u00e5v\u00e4l nationellt som lokalt. Utan kvalificerad kulturjournalistik f\u00f6rsvinner en viktig l\u00e4nk mellan kulturskaparna och publiken, men ocks\u00e5 en konstform i sin egen r\u00e4tt. Utan lokala kultursidor att testa sina vingar p\u00e5 f\u00f6rsvinner ocks\u00e5 plantskolan till de nationella kultursidorna och tidskrifterna, vilket leder till en f\u00f6rs\u00e4mring av kulturjournalistiken i dess helhet.<\/p>\n\n\n\n<p>Under de tv\u00e5 decennier jag varit verksam inom journalistiken har kritiken krympt tills den n\u00e4stan f\u00f6rsvunnit helt. De lokala kultursidornas frilansbudgetar har krympt till det obefintliga, och de nationella kultursidorna har i huvudsak blivit en arena f\u00f6r det ensidiga \u201dkulturkrig\u201d som f\u00f6rs av de mediala, kulturella och politiska eliterna gentemot den majoritet av befolkningen som tr\u00f6ttnat p\u00e5 den progressiva agendan.<\/p>\n\n\n\n<p>Men det \u00e4r inte bara i tryckt press som den lokala och regionala kulturbevakningen har f\u00f6rsvunnit. \u00c5tta \u00e5r efter att jag b\u00f6rjat arbeta som journalist b\u00f6rjade jag med etermedia. Vid denna tid hade TV4 fortfarande ambiti\u00f6sa regionala morgons\u00e4ndningar fr\u00e5n ett flertal orter runtom i Sverige. Vid dessa s\u00e4ndningar medverkade lokala politiker och debatt\u00f6rer, men ocks\u00e5 lokala artister och kulturskapare. En stor del av de som senare skulle bli stora artister gjorde sin tv-debut i dessa tv-s\u00e4ndningar. N\u00e4r kanalen senare valde att krympa de regionala redaktionerna till renodlade nyhetss\u00e4ndningar f\u00f6rsvann en viktig arena f\u00f6r kulturlivet, framf\u00f6rallt musiklivet, i Sverige.<\/p>\n\n\n\n<p>Fl\u00e5shurtiga teknikoptimister brukar h\u00e4vda att det breda utbudet p\u00e5 n\u00e4tet kompenserar f\u00f6r de traditionella mediernas kr\u00e4ftg\u00e5ng. Det \u00e4r en sanning med modifikation. Visst \u00e4r tillg\u00e5ngen till kultur st\u00f6rre i dag, och framf\u00f6rallt omedelbarare. Med ett par knapptryckningar har vi tillg\u00e5ng till mer kultur \u00e4n vi n\u00e5gonsin kommer att kunna konsumera. Genom bloggverktyg och sociala medier kan var och en vara sin egen journalist. Utbudet av r\u00f6ster som uttrycker \u00e5sikter om det ena eller det andra \u00e4r s\u00e5ledes ocks\u00e5 o\u00e4ndligt. F\u00f6r den kvalificerade kulturjournalistiken \u00e4r detta emellertid inte enbart n\u00e5gonting positivt.<\/p>\n\n\n\n<p>Det gamla medielandskapets grindvakter var l\u00e5ngt ifr\u00e5n perfekta. S\u00e4rskilt kulturjournalistiken befolkades av sm\u00e5p\u00e5var som satt sig p\u00e5 betydligt h\u00f6gre h\u00e4star \u00e4n de f\u00f6rm\u00e5dde tygla. Mycket av den kritik som riktades mot den gamla kultur- och n\u00f6jesjournalistiken var befogad: d\u00e4r fanns element av maktfullkomlighet och v\u00e4nskapskorruption. Under metoo-kampanjen h\u00e4rom\u00e5ret framkom skr\u00e4mmande exempel p\u00e5 tongivande musikjournalister som utnyttjat sin maktst\u00e4llning i offentligheten f\u00f6r att utnyttja kvinnor sexuellt. Det \u00e4r s\u00e5ledes inte konstigt att m\u00e5nga jublade triumferande n\u00e4r de gamla gudarna knuffades ned fr\u00e5n sina piedestaler. Men det g\u00e5r inte att f\u00f6rneka att det ocks\u00e5 \u00e4r n\u00e5gonting som har g\u00e5tt f\u00f6rlorat.<\/p>\n\n\n\n<p>F\u00f6r offentligheten, den gemensamma arena f\u00f6r kultur och samh\u00e4llsfr\u00e5gor d\u00e4r representanter f\u00f6r olika uppfattningar, \u00e5sk\u00e5dningar och yrken kunde m\u00f6tas och st\u00f6ta och bl\u00f6ta tidens angel\u00e4genheter, var de traditionella medierna, och kanske s\u00e4rskilt kultursidorna, en b\u00e4rande del. Det som sociologen J\u00fcrgen Habermas kallade \u201dborgerlig offentlighet\u201d och som haft en avg\u00f6rande betydelse f\u00f6r framv\u00e4xten av det moderna, demokratiska samh\u00e4llet och dess sj\u00e4lvbild, har under det senaste decenniet slagits s\u00f6nder i sina best\u00e5ndsdelar.<\/p>\n\n\n\n<p>N\u00e4r det offentliga samtalet flyttade ut p\u00e5 n\u00e4tet raserades den gamla infrastrukturen, med dess hierarkier, grindvakter, sp\u00e4rrar och auktoriteter. Det var en demokratisering men ocks\u00e5 en amat\u00f6risering. Dagens f\u00f6rest\u00e4llning om att \u201dalla kan skriva\u201d \u00e4r lika falsk som proggarnas credo om att \u201dalla kan sjunga\u201d. Duktiga skribenter och kunniga kritiker riskerar att drunkna i en kakofoni av r\u00f6ster, n\u00e4r de institutionaliserade gallringssystemen, med alla dessas brister, har f\u00f6rsvunnit.<\/p>\n\n\n\n<p>Nya finansieringsmodeller som bygger p\u00e5 gr\u00e4srotsfinansiering har dessutom begr\u00e4nsningen att de tenderar att gynna det h\u00f6gljudda och effekts\u00f6kande, det sensationslystna och det uppr\u00f6rande. L\u00e5gm\u00e4ld kulturkritik och estetiska reflektioner tenderar att drunkna i d\u00e5net fr\u00e5n stridslystna identitetspolitiska kulturkrigare till h\u00f6ger och v\u00e4nster.<\/p>\n\n\n\n<p>Ist\u00e4llet f\u00f6r en borgerlig offentlighet av det slag Habermas beskriver f\u00f6rsvinner de arenor d\u00e4r v\u00e5r gemensamma kulturella sj\u00e4lvf\u00f6rst\u00e5else skapas. De filterbubblor och \u00e5siktskorridorer p\u00e5 n\u00e4tet som kommit i dess st\u00e4lle tenderar att f\u00f6rst\u00e4rka de mekanismer som g\u00f6r att vi s\u00f6ker oss till likasinnade, med \u00f6kad polarisering som f\u00f6ljd. Dessutom har den kvalificerade kulturjournalistikens \u00e5derl\u00e5tning undergr\u00e4vt ocks\u00e5 kulturlivets f\u00f6rest\u00e4llningar.<\/p>\n\n\n\n<p>Det \u00e4r inte konstigt att de gamla grindvakterna k\u00e4mparmed n\u00e4bbar och klor mot utvecklingen. Att vrida klockan tillbaka till tiden f\u00f6re de sociala medierna l\u00e5ter sig dock inte g\u00f6ras och \u00e4r knappast heller \u00f6nskv\u00e4rt. Fr\u00e5gan \u00e4r hur vi tar tillvara n\u00e4tets m\u00e5nga f\u00f6rdelar f\u00f6r att uppr\u00e4tta en ny infrastruktur f\u00f6r ett kvalificerat samtal om kultur, och nya borgerliga offentligheter, nationellt och lokalt.<\/p>\n\n\n\n<p><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Parallellt med den utveckling bort fr\u00e5n kultursidornas traditionella \u00e4mnen som\u00a0Svensk Tidskrifts unders\u00f6kning visade p\u00e5 f\u00f6r storstadspressen, har det p\u00e5g\u00e5tt en utarmning av de lokala och regionala kultursidorna. De m\u00e5 fortfarande[&#8230;]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":6057,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"ngg_post_thumbnail":0,"jetpack_publicize_message":"","jetpack_is_tweetstorm":false,"jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":false,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","enabled":false}}},"categories":[20,11,4],"tags":[],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2020\/03\/andris-romanovskis-BIxOJaIJQi0-unsplash-scaled.jpg","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/6056"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=6056"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/6056\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":6058,"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/6056\/revisions\/6058"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/media\/6057"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=6056"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=6056"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=6056"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}