Under senare \u00e5r har vi f\u00e5tt flera indikationer p\u00e5 den klassiska bildningens l\u00e5ga status i det offentliga Sverige. Efter valet 2014 f\u00f6reslog den nytilltr\u00e4dda regeringen att det offentliga st\u00f6det till de svenska kultur- och forskningsinstituten i Rom, Istanbul och Alexandria \u2013 en droppe i den statliga kultur- och utbildningsbudgeten \u2013 skulle dras in. Efter protester drogs f\u00f6rslaget tillbaka. H\u00f6sten 2019 f\u00f6reslog Skolverket att Antiken skulle strykas ur l\u00e4roplanen f\u00f6r historia i grundskola. Efter massiv kritik backade myndigheten.<\/p>\n\n\n\n
Jag drar en lans f\u00f6r antiken och det klassiska bildningsidealet i Opulens<\/a>.<\/p>\n\n\n\n Vad \u00e4n regeringen och Skolverket anser finns ingen anledning att undanh\u00e5lla sig sj\u00e4lv den m\u00e4ngd kunskap, insikt och \u00e4ven humor som kultur- och l\u00e4rdomshistorien \u00e4r full utav. F\u00f6rhoppningsvis leder l\u00e4sningen av Aurelius vidare och den gamle kejsaren blir en v\u00e4gvisare vidare in i den klassiska litteraturen, precis som Julius Caesar en g\u00e5ng r\u00e4ddade mig fr\u00e5n den sn\u00e4va samtiden.<\/em><\/p>\n\n\n\n