{"id":655,"date":"2007-01-03T00:07:05","date_gmt":"2007-01-03T00:07:05","guid":{"rendered":"http:\/\/www.larsandersjohansson.se\/wordpress\/?p=655"},"modified":"2007-01-03T00:07:05","modified_gmt":"2007-01-03T00:07:05","slug":"1900-talets-store-sagoberattare","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/?p=655","title":{"rendered":"1900-talets store sagober\u00e4ttare."},"content":{"rendered":"<p style=\"margin: 0cm 0cm 0pt\" class=\"MsoNormal\">Idag &auml;r det 115 &aring;r sedan han som skulle bli 1900-talets store sagober&auml;ttare s&aring;g dagens ljus. <a href=\"http:\/\/www.tolkiensociety.org\/tolkien\/biography.html\" target=\"_blank\" title=\"Tolkien\">John Ronald Reuel Tolkien<\/a> f&ouml;ddes i Bloemfontein I Sydafrika, den tredje januari 1892. Tolkien &auml;r mest k&auml;nd f&ouml;r sin romantrilogi Lord of the rings som var en b&auml;sts&auml;ljare v&auml;rlden &ouml;ver redan p&aring; 1960-talet, trots att dess sagoartade karakt&auml;r gick stick i st&auml;v med de modernistiska str&ouml;mningar som d&aring; i &ouml;vrigt totalt dominerade kulturlivet.<\/p>\n<p>Tolkien var en anakronism i och med att han verkade i en anda fr&aring;n romantikens f&ouml;rfattare, via det senare artonhundratalets f&ouml;rfattare av historiska romaner med Sir Walter Scott i spetsen och sedan via de brittiska prerafaeliterna, f&ouml;retr&auml;dda av stora kulturpersonligheter som socialisten William Morris vilka alla vurmade f&ouml;r medeltiden. Detta i en tid n&auml;r moderniteten, fram&aring;tblickandet och den sociala realismen utgjorde ledstj&auml;rnor f&ouml;r ett kulturetablissemang som var l&aring;ngt mer inskr&auml;nkt &auml;n det ville l&aring;ta p&aring;skina.<\/p>\n<p>Kanske &auml;r det detta som gjort att Tolkiens stora litter&auml;ra f&ouml;rm&aring;ga, hans banbrytande och originella b&ouml;cker, aldrig vunnit tilltr&auml;de till det litter&auml;ra finrummet. Fr&aring;n de att de kom tills idag har hans b&ouml;cker med or&auml;tt, enligt mig, betraktats som l&auml;ttsam underh&aring;llningslitteratur utan n&aring;gra st&ouml;rre estetiska eller intellektuella v&auml;rden.<\/p>\n<p>Tolkiens litter&auml;ra st&auml;llning har inte st&auml;rkts i de litter&auml;ra finsmakarnas &ouml;gon sedan en v&auml;ldig genre, som visserligen rymmer en del kvalitetsf&ouml;rfattare men fr&auml;mst kopi&ouml;sa m&auml;ngder usel kiosklitteratur, seglat upp i k&ouml;lvattnet efter framg&aring;ngssagan (i ordets r&auml;tta bem&auml;rkelse) Lord of the Rings.<\/p>\n<p>&Auml;nnu mer distanserade sig Tolkien fr&aring;n parnassens h&ouml;jder d&aring; splatterfilmsregiss&ouml;ren <a href=\"http:\/\/www.imdb.com\/title\/tt0120737\/\" target=\"_blank\" title=\"Lord of the rings\">Peter Jacksons filmer<\/a> gick upp p&aring; biodukarna f&ouml;r n&aring;gra &aring;r sedan och spelade in miljardbelopp. Tolkien &auml;r nog dessv&auml;rre f&ouml;r allt d&ouml;md att ses &ouml;ver axeln utav de pretenti&ouml;sa litteraturk&auml;nnare som ser ett adelsm&auml;rke i det faktum att ingen har l&auml;st boken ifr&aring;ga och som &auml;r s&aring; vidsynta att de f&ouml;rd&ouml;mer alla som inte r&auml;ttat sig efter modernismens tv&aring;ngstr&ouml;ja.<\/p>\n<p>Sj&auml;lv v&auml;ljer jag att hylla en sagober&auml;ttare av rang som h&auml;nf&ouml;rt generationer och f&ouml;rmodligen kommer att g&ouml;ra det l&aring;nga tider fram&ouml;ver.<\/p>\n<div style=\"text-align: center\"><img decoding=\"async\" loading=\"lazy\" class=\"image\" src=\"\/images\/2007\/jrr_tolkien_1167778398_6185010.jpg\" alt=\"Tolkien\" width=\"300\" height=\"301\" \/><br \/><em>John Ronald Reuel Tolkien.<\/em><\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Idag &auml;r det 115 &aring;r sedan han som skulle bli 1900-talets store sagober&auml;ttare s&aring;g dagens ljus. John Ronald Reuel Tolkien f&ouml;ddes i Bloemfontein I Sydafrika, den tredje januari 1892. Tolkien[&#8230;]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"ngg_post_thumbnail":0,"jetpack_publicize_message":"","jetpack_is_tweetstorm":false,"jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":false,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","enabled":false}}},"categories":[11],"tags":[],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/655"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=655"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/655\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=655"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=655"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=655"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}