{"id":7153,"date":"2026-03-18T09:26:06","date_gmt":"2026-03-18T08:26:06","guid":{"rendered":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/?p=7153"},"modified":"2026-03-18T09:26:06","modified_gmt":"2026-03-18T08:26:06","slug":"podd-lukas-memborn-om-att-framtiden-finns-i-1800-talets-stadsplaner","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/?p=7153","title":{"rendered":"Podd: Lukas Memborn om att framtiden finns i 1800-talets stadsplaner"},"content":{"rendered":"\n

Varf\u00f6r bygger vi st\u00e4der som fungerar s\u00e4mre \u00e4n de som byggdes f\u00f6r hundra \u00e5r sedan? Arkitekten Lukas Memborn visar, med siffror och \u00e4ldre stadsplaner, vad som g\u00e5tt fel i svensk stadsplanering.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a><\/figure>\n\n\n\n

I detta avsnitt m\u00f6ter vi arkitekten Lukas Memborn, verksam vid G\u00f6teborgs stadsbyggnadskontor, i ett l\u00e5ngt och f\u00f6rdjupande samtal om hur svenska st\u00e4der planeras och varf\u00f6r resultaten s\u00e5 ofta blir s\u00e4mre \u00e4n i det f\u00f6rflutna. Utg\u00e5ngspunkten \u00e4r varken nostalgi eller estetiska preferenser, utan empiri. Genom att systematiskt analysera G\u00f6teborgs historiska stadsplaner har Memborn utvecklat ett arbetss\u00e4tt och en datamodell som synligg\u00f6r hur t\u00e4thet, gatun\u00e4t, kvartersstorlek, trafikstruktur och byggnadsh\u00f6jd faktiskt samverkar. Resultaten utmanar mycket av dagens r\u00e5dande stadsbyggnadspraktik.<\/p>\n\n\n\n

Samtalet tar sin b\u00f6rjan i Memborns egen v\u00e4g in i yrket \u2013 fr\u00e5n milj\u00f6strateg till strategisk stadsplanerare \u2013 och den frustration som v\u00e4xte fram n\u00e4r stadens ambiti\u00f6sa m\u00e5l om stadsm\u00e4ssighet, g\u00e5ngv\u00e4nlighet och h\u00e5llbarhet g\u00e5ng p\u00e5 g\u00e5ng omsattes i glest, trafikdominerat byggande. I st\u00e4llet f\u00f6r att stanna vid kritik valde han att g\u00e5 bak\u00e5t i tiden. Hur byggdes G\u00f6teborg n\u00e4r staden fungerade b\u00e4ttre som stad? Vad h\u00e4nder n\u00e4r man m\u00e4ter 1800-talets kvartersstad med samma verktyg som anv\u00e4nds i dag?<\/p>\n\n\n\n

En central del av samtalet handlar om den datamodell Memborn tagit fram, d\u00e4r historiska kartor och planer brutits ned meter f\u00f6r meter. Modellen visar hur relativt l\u00e5ga hus i sammanh\u00e4ngande kvarter ofta skapar h\u00f6gre t\u00e4thet, b\u00e4ttre ekonomi och mer stadsliv \u00e4n dagens h\u00f6ga, frist\u00e5ende volymer. Den visar ocks\u00e5 hur moderna trafikl\u00f6sningar, exploateringslogik och tekniska regelverk systematiskt motverkar de kvaliteter som politiken s\u00e4ger sig efterstr\u00e4va.<\/p>\n\n\n\n

Mot denna bakgrund diskuteras arbetet med G\u00f6teborgs utvidgade innerstad (GUI) \u2013 ett l\u00e5ngsiktigt planeringsf\u00f6rslag som under snart ett decennium utvecklats som ett \u00f6ppet och transparent diskussionsunderlag inom staden. GUI tar sin utg\u00e5ngspunkt i historiska stadsbyggnadsprinciper men \u00e4r utformat f\u00f6r att fungera som ett samtida analys- och j\u00e4mf\u00f6relseverktyg. I innerstadens centrala delar och l\u00e4ngs huvudstr\u00e5k till\u00e4mpas kvartersstadens t\u00e4ta och sammanh\u00e4ngda struktur, medan mer perifera omr\u00e5den \u00f6ppnas f\u00f6r tr\u00e4dg\u00e5rdsstadens principer med sm\u00e5hus och radhus. M\u00e5let \u00e4r att m\u00f6jligg\u00f6ra en \u00e5rlig produktion av omkring 500 sm\u00e5hus, utan att ge avkall p\u00e5 stadsm\u00e4ssighet d\u00e4r den \u00e4r mest relevant.<\/p>\n\n\n\n

GUI har successivt utvecklats fr\u00e5n en \u00f6vergripande m\u00e5lbild till ett allt mer precist planeringsinstrument. Med hj\u00e4lp av GIS-teknik har f\u00f6rslaget f\u00f6rfinats till decimeters precision, d\u00e4r tomtstorlekar, byggr\u00e4tter, gatubredd och exploatering kan analyseras i detalj. Det har gjort GUI anv\u00e4ndbart i en rad konkreta sammanhang: som j\u00e4mf\u00f6relsealternativ i planbesked, i genomf\u00f6randekalkyler f\u00f6r omr\u00e5den som Masthugget och Biskopsg\u00e5rden, och som referens i politiska uppdrag \u00f6ver blockgr\u00e4nserna. I samtalet beskriver Memborn hur detta arbete vuxit fram, varf\u00f6r det v\u00e4ckt b\u00e5de intresse och motst\u00e5nd \u2013 och hur GUI i praktiken blivit ett s\u00e4tt att pr\u00f6va om stadens uttalade m\u00e5l faktiskt g\u00e5r att bygga.<\/p>\n\n\n\n

Avsnittet r\u00f6r ocks\u00e5 arkitekturens roll i f\u00f6rh\u00e5llande till stadsplaneringen, skillnaderna mellan villastad, tr\u00e4dg\u00e5rdsstad och kvartersstad, samt biltrafikens verkliga betydelse. En \u00e5terkommande po\u00e4ng \u00e4r att problemet s\u00e4llan \u00e4r bilen i sig, utan hastighet, skala och hur gatorna utformas. D\u00e4r \u00e4ldre stadsmilj\u00f6er integrerade r\u00f6relse, handel och boende, har den moderna staden splittrats upp i separata zoner.<\/p>\n\n\n\n

Detta \u00e4r ett samtal om ansvar, systemfel och framtid. Om hur st\u00e4der faktiskt fungerar \u2013 och om vad som kr\u00e4vs f\u00f6r att b\u00f6rja bygga dem b\u00e4ttre igen.<\/p>\n\n\n\n

Lukas Memborn om att framtiden finns i 1800-talets stadsplaner av Lars Anders Johansson<\/p>

Varf\u00f6r bygger vi st\u00e4der som fungerar s\u00e4mre \u00e4n de som byggdes f\u00f6r hundra \u00e5r sedan? Arkitekten Lukas Memborn visar, med siffror och \u00e4ldre stadsplaner, vad som g\u00e5tt fel i svensk stadsplanering.<\/p>L\u00e4s p\u00e5 Substack<\/a><\/div>