{"id":767,"date":"2007-04-25T11:05:32","date_gmt":"2007-04-25T11:05:32","guid":{"rendered":"http:\/\/www.larsandersjohansson.se\/wordpress\/?p=767"},"modified":"2007-04-25T11:05:32","modified_gmt":"2007-04-25T11:05:32","slug":"at-upp-det-du-har-tagit-for-dig","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/?p=767","title":{"rendered":"\u00c4t upp det du har tagit f\u00f6r dig!"},"content":{"rendered":"<p>Sl\u00f6seri med livsmedel \u00e4r en bidragande orsak till v\u00e4xthuseffekten. Kanske inte lika alarmerande som elproduktionen och flyg- och biltrafiken, men heller inte f\u00f6rsumbar. Enligt en f\u00e4rsk trapport gjord p\u00e5 uppdrag av Naturv\u00e5rdsverket kastar de svenska hus\u00adh\u00e5llen bort en tiondel av all mat de k\u00f6per hem varje \u00e5r. Det ska motsvara runt en miljon ton matsopor och redan det skulle generera on\u00f6diga utsl\u00e4pp av en halv miljon koldioxid. Uppgifterna bygger emellertid p\u00e5 ganska gamla unders\u00f6kningar och experterna tror att sl\u00f6seriet med bortsl\u00e4ngd mat idag kan vara \u00e4nnu st\u00f6rre.<\/p>\n<p>Enligt <a href=\"http:\/\/www.svd.se\/dynamiskt\/inrikes\/did_15233354.asp\" target=\"_blank\" title=\"SvD\">artikeln<\/a> i Svenska Dagbladet \u00e4r sl\u00f6seriet \u00e4nnu st\u00f6rre i f\u00f6reg\u00e5ngsl\u00e4nderna USA och Storbritannien. Brittiska hush\u00e5ll sl\u00e4nger bort en tredjedel av all den mat som handlas. I snitt hamnade 5 av 15 kilo mat som k\u00f6ptes varje vecka i soporna. F\u00f6r F\u00f6renta Staterna redovisas \u00e4nnu mer horribla siffror: 40-50 procent av alla livsmedel som var klara att sk\u00f6rdas i USA aldrig hamnade i n\u00e5gon m\u00e4nniskas mage. Merparten f\u00f6rsvann innan livsmedlen n\u00e5tt fram till konsumenten, som i sin tur sl\u00e4ngde 14 procent av maten. Kostnaden f\u00f6r detta sl\u00f6seri uppskattas till ca 43 miljarder dollar om \u00e5ret.<\/p>\n<p>Det \u00e4r ett sinnessjukt s\u00e4tt att f\u00f6rh\u00e5lla sig till livsmedel som breder ut sig i v\u00e4stv\u00e4rlden (och f\u00f6rmodligen snart ocks\u00e5 i Asien d\u00e4r man i takt med h\u00f6jd levnadsstandard bem\u00f6dar sig om att ta efter alla v\u00e5ra avarter).<\/p>\n<p>V\u00e4lf\u00e4rdens barn \u00e4r bortsk\u00e4mda snorhyvlar som vant sig vid en aldrig sinande tillg\u00e5ng p\u00e5 allt. Samtidigt som hungersn\u00f6d r\u00e5der i stora delar av v\u00e4rlden. Hungersn\u00f6d som var ett v\u00e4lbekant fenomen f\u00f6r v\u00e5ra f\u00f6rf\u00e4der bara n\u00e5gra generationer bort. Det r\u00e4cker med att se p\u00e5 v\u00e5ra far- och morf\u00f6r\u00e4ldrar som upplevde kriget, vilken hush\u00e5llande syn p\u00e5 livsmedel som de utvecklade.<\/p>\n<p>Likgiltigheten inf\u00f6r livsmedlen finns \u00f6verallt i samh\u00e4llet, inom s\u00e5v\u00e4l den offentliga som den privata sf\u00e4ren. Som konstaterats sl\u00e4nger hush\u00e5llen tonvis med \u00e4tbar mat. Ocks\u00e5 restauranger och andra utspisningsinstitutioner kastar rutinm\u00e4ssigt fullt \u00e4tbar mat. P\u00e5 McDonalds kastar man bort hamburgare som varmh\u00e5llits l\u00e4ngre \u00e4n n\u00e5gra minuter. D\u00e4r lagar man n\u00e4mligen till maten innan den best\u00e4llts, f\u00f6r att kunden inte ska beh\u00f6va v\u00e4nta den korta tid det tar att steka och montera en hamburgare!<\/p>\n<p>Ett s\u00e5dant f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt till mat \u00e4r inte bara ett v\u00e4xande milj\u00f6problem, det \u00e4r ocks\u00e5 djupt omoroaliskt i f\u00f6rh\u00e5llande till dem som inte ens har mat f\u00f6r dagen.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Sl\u00f6seri med livsmedel \u00e4r en bidragande orsak till v\u00e4xthuseffekten. Kanske inte lika alarmerande som elproduktionen och flyg- och biltrafiken, men heller inte f\u00f6rsumbar. Enligt en f\u00e4rsk trapport gjord p\u00e5 uppdrag[&#8230;]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"ngg_post_thumbnail":0,"jetpack_publicize_message":"","jetpack_is_tweetstorm":false,"jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":false,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","enabled":false}}},"categories":[10],"tags":[],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/767"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=767"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/767\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=767"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=767"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=767"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}