{"id":839,"date":"2007-05-21T01:59:31","date_gmt":"2007-05-21T01:59:31","guid":{"rendered":"http:\/\/www.larsandersjohansson.se\/wordpress\/?p=839"},"modified":"2007-05-21T01:59:31","modified_gmt":"2007-05-21T01:59:31","slug":"en-inventering-av-livet","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/?p=839","title":{"rendered":"En inventering av livet."},"content":{"rendered":"

Lagom till firandet av Carl von Linn\u00e9s trehundra\u00e5rsminne skrider man till verket f\u00f6r att fullf\u00f6lja hans livsuppgift. P\u00e5 initiativ av en Harvardprofessor har en storslagen internationell satsning inletts som syftar till att dokumentera allt liv som finns p\u00e5 jorden.<\/strong><\/p>\n

300 \u00e5r efter Linn\u00e9s f\u00f6delse \u00e5terupptas den svenske botanikerns och zoologens monumentala str\u00e4van att dokumentera hela v\u00e4rldens djur och v\u00e4xtarter. Med hj\u00e4lp av modern teknologi, internationellt samarbete<\/a> och tre seklers ackumulerad kunskap om naturen skall forskare sammanst\u00e4lla ett komplett uppslagsverk \u00f6ver allt liv p\u00e5 jorden – The Encyklopedia of Life<\/a>. Man ber\u00e4knar att projektet<\/a>, om det ens g\u00e5r att slutf\u00f6ra, kommer att ta flera decennier i anspr\u00e5k.<\/p>\n

Ambitionerna \u00e4r stora. Varenda namngiven livsform som finns p\u00e5 jorden – samtliga djur, v\u00e4xter, svampar och bakterier – ska f\u00e5 en egen sida p\u00e5 n\u00e4tet med beskrivningar av dess utseende, livscykel och ekologi. I m\u00f6jligaste m\u00e5n ska informationen \u00e5tf\u00f6ljas av bilder, grafik och videosekvenser.<\/p>\n

Tre sekler efter Linn\u00e9.<\/strong><\/p>\n

Att vi i \u00e5r firar 300-\u00e5rsminnet av Carl von Linn\u00e9<\/a> l\u00e4r inte ha undg\u00e5tt n\u00e5gon, allra minst i Uppsala. H\u00f6gtidligh\u00e5llandet av den store vetenskapsmannens minne har medf\u00f6rt ett uppsving f\u00f6r intresset kring det mesta som p\u00e5 n\u00e5got vis kan knytas till 1700-talsprofilen fr\u00e5n Sm\u00e5land.<\/p>\n

I bokhandlarnas skyltf\u00f6nster paraderar en o\u00f6versk\u00e5dlig m\u00e4ngd b\u00f6cker om Linn\u00e9s person, liv och verk. D\u00e4r finns ocks\u00e5 b\u00f6cker som p\u00e5 ett eller annat s\u00e4tt kan knytas till hans verksamheter. B\u00f6cker om blommor och tr\u00e4dg\u00e5rdsodling g\u00e5r \u00e5t som sm\u00f6r i solsken. Samh\u00e4lleliga institutioner har hakat p\u00e5 trenden. Nationalmuseum i Stockholm st\u00e5tar under v\u00e5ren med utst\u00e4llningen "Blomsterspr\u00e5k" d\u00e4r man visar upp blomsterm\u00e5leri fr\u00e5n Linn\u00e9s 1700-tal fram till v\u00e5ra dagar.<\/p>\n

Linn\u00e9s verksamheter var m\u00e5nga och hans arbetsf\u00f6rm\u00e5ga herkulisk. Mest k\u00e4nd \u00e4r han nog f\u00f6r sin beskrivning av v\u00e4xternas sexualsystem. En annan, inte mindre betydelsefull uppgift, var att han \u00e5tog sig att kartl\u00e4gga jordens alla k\u00e4nda v\u00e4xt- och djurarter. De k\u00e4nda, och f\u00f6r all del \u00e4ven en hel del ok\u00e4nda – Linn\u00e9s l\u00e4rjungar reste med p\u00e5 expeditioner jorden runt och s\u00e4nde till sin l\u00e4rom\u00e4stare i Uppsala naturalier fr\u00e5n avl\u00e4gsna kontinenter som Sydamerika och Australien.<\/p>\n

Trots att Linn\u00e9s sammanst\u00e4llning var storslagen p\u00e5 sin tid och resultaten av en enorm arbetsinsats, ter sig slutprodukten ganska futtig med dagens m\u00e5tt m\u00e4tt. Linn\u00e9s f\u00f6rteckning \u00f6ver k\u00e4nda djur- och v\u00e4xtarter omfattar endast n\u00e5gra f\u00e5 tusen arter.<\/p>\n

Idag k\u00e4nner vi till 1,8 miljoner arter, varav en stor del \u00e4r insekter. Varje \u00e5r tillkommer dessutom flera tusen arter och det \u00e4r om\u00f6jligt att s\u00e4kert fastsl\u00e5 n\u00e5gon \u00f6vre gr\u00e4ns f\u00f6r det faktiska antalet. Forskare siar om att det kan r\u00f6ra sig om mellan 5 och 50 miljoner unika arter.<\/p>\n

Det finns de som menar att projektet kommer att bli om\u00f6jligt att genomf\u00f6ra. Sven Kullander, fiskexpert p\u00e5 Riksmuseet i Stockholm och drivande bakom Fishbase, var med n\u00e4r projektet drogs i g\u00e5ng i Washington:<\/p>\n

-De kommer att klara ryggradsdjuren och de blommande v\u00e4xterna, men sedan blir det sv\u00e5rt. Det \u00e4r bara att j\u00e4mf\u00f6ra med Nationalnyckeln, kartl\u00e4ggningen av alla arter i Sverige. Den ber\u00e4knas vara klar f\u00f6rst om 20 \u00e5r, trots att vi har s\u00e5 f\u00e5 arter h\u00e4r i landet. Hur ska man d\u00e5 klara alla ryggradsl\u00f6sa djur i tropikerna?<\/p>\n

Ett amerikanskt initiativ.<\/strong><\/p>\n

Initiativtagaren till detta projekt i Linn\u00e9s anda heter Edward O Wilson<\/a> och \u00e4r verksam vid Harvard University. Wilsons eget bidrag till projektet har varit att kartl\u00e4gga alla jordens myror. Det kan l\u00e5ta som en o\u00f6verstiglig uppgift, men i sammanhanget \u00e4r den r\u00e4tt blygsam. Det finns "bara" omkring 20.000 k\u00e4nda myrarter i v\u00e4rlden.<\/p>\n

Wilson \u00e4r, som man kan v\u00e4nta av n\u00e5gon som vigt sitt liv \u00e5t att studera arternas utbredning och m\u00e5ngfald, oroad inf\u00f6r framtiden. "Vilka \u00e4r vi" fr\u00e5gar han sig, "att f\u00f6rst\u00f6ra Skapelsen, produkten av hundratals \u00e5rmiljoners evolution?" Han menar att det kommer att ta minst tio miljoner \u00e5r f\u00f6r evolutionen att ers\u00e4tta de arter som m\u00e4nskligheten bara genom fortsatt befolknings\u00f6kning och oh\u00e4mmad exploatering kommer att utrota under de n\u00e4rmaste tv\u00e5 decennierna.<\/p>\n

Vetenskapsm\u00e4nnen bakom Encyclopedia of Life<\/em> k\u00e4mpar allts\u00e5 inte bara mot ett o\u00f6versk\u00e5dligt arbetsmaterial och en tr\u00e4ngande brist p\u00e5 ekonomiska resurser, de k\u00e4mpar ocks\u00e5 mot klockan. En stor del av de arter som idag l\u00e4ggs in med beskrivningar i det digitala uppslagsverket kommer med stor sannolikhet inte att finnas kvar om ett par \u00e5rtionden. Aldrig hade v\u00e4l den sm\u00e5l\u00e4ndske pr\u00e4stsonen som skulle komma att bli k\u00e4nd som tidernas st\u00f6rsta botaniker kunnat f\u00f6rest\u00e4lla sig den apokalyptiska problematik som hans sentida efterf\u00f6ljare skulle bli tvungna att hantera.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Lagom till firandet av Carl von Linn\u00e9s trehundra\u00e5rsminne skrider man till verket f\u00f6r att fullf\u00f6lja hans livsuppgift. P\u00e5 initiativ av en Harvardprofessor har en storslagen internationell satsning inletts som syftar[…]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"ngg_post_thumbnail":0,"jetpack_publicize_message":"","jetpack_is_tweetstorm":false,"jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":false,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","enabled":false}}},"categories":[10],"tags":[],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/839"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=839"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/839\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=839"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=839"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.larsandersjohansson.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=839"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}