Det byggs f\u00f6r fullt i Uppsala. Staden ska f\u00f6rt\u00e4tas heter det. Uppsala \u00e4r en av de kommuner i Sverige som expanderar snabbast. S\u00e5 snabbt att kommunledning och byggbransch har sv\u00e5rt att h\u00e4nga med.<\/p>\n
<\/p>\n
Uppsala har expanderat under hela 1900-talet. Fr\u00e5n akademisk landsortsh\u00e5la i slutet av 1800-talet har man g\u00e5tt via blomstrande industristad till dagens IT- och forskningssamh\u00e4lle. Varje fas av expansion har dessutom tyckts komma som en \u00f6verraskning f\u00f6r stadsplanerarna, varf\u00f6r expensionen skett till synes planl\u00f6st. Likt \u00e5rsringarna hos ett tr\u00e4d kan man f\u00f6lja expansionens faser d\u00e4r centrumliknande bebyggelse v\u00e4xt upp utanf\u00f6r vad som uppenbart t\u00e4nkts som f\u00f6rstad. <\/p>\n
<\/p>\n
En konsekvens av denna stadsplanerarnas bristande framf\u00f6rh\u00e5llning har varit att vi under m\u00e5nga \u00e5r tvingats se E4:an l\u00f6pa r\u00e4tt genom staden, upphackad av de \u00f6k\u00e4nda r\u00f6dljusen. Nu har det problemet visserligen avhj\u00e4lpts men man fr\u00e5gar sig hur l\u00e5ng tid det kommer att ta innan Uppsala sv\u00e4mmat \u00f6ver ocks\u00e5 den nya str\u00e4ckningen av Europav\u00e4gen.<\/p>\n
<\/p>\n
Tidigare har staden allts\u00e5 expanderat koncentriskt. Nu ska man ist\u00e4llet f\u00f6rt\u00e4ta innerstaden. P\u00e5 kommunledningskontorets planeringsavdelning talar man om ?omzoning?. Begreppet syftar p\u00e5 att man river upp den gamla stadsplanen f\u00f6r att kunna bygga nytt p\u00e5 omr\u00e5den d\u00e4r det f\u00f6rut var f\u00f6rbjudet. F\u00f6rt\u00e4tningen vet inga gr\u00e4nser. Parker och gr\u00f6nomr\u00e5den, parkeringsplatser och torg ska ge vika n\u00e4r Uppsala ska f\u00f6rt\u00e4tas.<\/p>\n
<\/p>\n
I Amerika uppstod under 1980-talet en r\u00f6relse som v\u00e4nde sig emot d\u00e5tidens ideal inom stadsplanering, ideal som till stor del \u00e4r dominerande \u00e4n idag i s\u00e5 v\u00e4l USA som Europa. New urbanism<\/a> som r\u00f6relsen kallas v\u00e4nder sig emot uppl\u00f6sningen av \u00e4ldre, organiskt framvuxna stadsplaner, man vill verka f\u00f6r en integrerad stadsbild d\u00e4r olika verksamheter blandas. New urbanism vill att staden ska vara till f\u00f6r de boende, oaktat yrke och inkomstniv\u00e5. Bost\u00e4der ska blandas med arbetsplatser, avst\u00e5nden ska vara korta och gaturummet fotg\u00e4ngarv\u00e4nligt. G\u00e5gator och gr\u00f6nomr\u00e5den skall h\u00f6ja medborgarnas livskvalitet.<\/p>\n <\/p>\n H\u00e4r i Uppsala f\u00f6rt\u00e4tar man visserligen centrum och bygger bost\u00e4der i omr\u00e5den som tidigare rymt industrier och kontor. N\u00e5gon integrering av samh\u00e4llsskikten l\u00e4r det dock inte bli fr\u00e5gan om med tanke p\u00e5 att det bara \u00e4r bostadsr\u00e4tter man bygger i dessa attraktiva omr\u00e5den. Undantaget \u00e4r studentbost\u00e4derna som byggs i Ekonomikumparken. D\u00e4r \u00e4r dock problemet ett annat ? bebyggelsen till\u00e5ts tr\u00e4nga undan parkmarken, ett av stadens viktiga andningsh\u00e5l. \u00c4n v\u00e4rre \u00e4r att botaniska tr\u00e4dg\u00e5rden f\u00e5tt uppge plats \u00e5t bostadsbebyggelse.<\/p>\n <\/p>\n