Försvarsministern hade ryggrad trots allt.

Överbefälhavaren må kalla det för "flyktinstinkter", jag tycker nog ändå att Odenberg visade lite ryggrad till slut när han valde att hellre avgå från sin ministerpost än fullfölja den havererade försvarspolitik som regeringen Reinfeldt stakat ut.

Att Mona Sahlin försöker plocka billiga politiska poäng på incidenten är föga förvånande men inte särskilt övertygande med tanke på vilken försvarspolitik socialdemokraterna bedrivit de sista åren.

Att Reinfeldt ersätter Odenberg med en vapenvägrare känns bara symptomatiskt…

6 kommentarer

  1. Ja det är beklagligt att Sverige har en ”Försvarsmakt” som inte sedan 90talet kan försvara landet mot ett väpnat angrepp. Borde inte Försvarsmakten byta namn till ”Insatsverket”. Det som tog Sverige 50år och många skatte miljarder att bygga upp raserade sossarna på bara 5år av främst Thage G Peterson (1994-1997) som troligtvis var tillsatt just för att agera ”bödel”, den största försvarsnedskärningen i sveriges historia! Försvarsmakten har aldrig återhämtat sig sedan ronden med Thage G. Det vrakr som man nu bör lyssna på kritikerna för vi kan inte fortsätta utan TYDLIGA mål för försvarsmakten. Varför rutar många länder i vårat närområde upp när sverige rustar ner?
    ”Varje land har en Armé, sin egen eller någon annans”- Mao

  2. På tal om bantningen av det svenska försvaret, undrar man varför vårt finska klarar sig med hälften men ändå lyckas ha en större och effektivare styrka!

  3. Oväntat rakryggat! Reinfeldts ledarfärdigheter framstår dock inte som särskilt imponerande.
    Vilket oerhört vackert namn på din blogg föresten. Ett citat från min favoritdikt av min favoritpoet borde jag förstås gilla.

  4. Ja man bör titta på finland men det är svårt att jämföra med då de har en helt annan doktrin. Jag tror dock att ett utökat sammarbete med alla nordiska grannar kan vara bra så att man på sikt skapar en harmonisering av försvarsdoktriner i vårat närområde (norden).

  5. För att den finska armén har fått sköta sitt utan att bli använda till arbetsmarknadspolitiska åtgärder (varenda förbandsnedläggning har varit ett politiskt beslut, inte militärt) eller akut budgetregulator (ni minns kanske de braskande rubrikerna om ”Svart hål i försvaret”? ”Hålet” berodde *enbart* på att pengarna som enl order till ÖB skulle sparas in under fyra års tid plockades direkt ur fösvarets kassa redan efter fem månader).
    Vad försvaret behöver är:
    1) Tydligt direktiv om *vad* deras åttaganden skall vara i framtiden. Invasionsförsvar, kuppförsvar mot terrorism, instatser utomlands, civil räddningsberedskap… och lika tydligt vad som *inte* ska ingå, fatta ett BESLUT.
    Ange också vilka kompetenser som skall upprätthållas.
    (Exempelvis kan riksdagen säga att även om vi inte utbildar fallskärmsjägare, så ska kunskapen om hur man gör det bevaras. I så fall bygger man upp en mindre grupp av officerare som specialiserar sig på just detta och inget annat. Skulle sedan FJS behövas i framtiden kan denna kader utbilda fler. Dock måste det finnas en viss genomströmning för att upprätthålla både vitalitet, intresse och åldersstruktur.)
    Även frågan om allmän/särskildavskaffad värnplikt måste lösas så FM kan planera personalförsörjningen.
    2) Ge ÖB fria händer under minst två försvarsbeslutsperioder att själv bestämma hur Försvarsmaktens pengar ska användas, utan några föväga uppdelningar i materialbudget, förvaltningsbudget etc.
    3) Låt även FM fritt besluta om vilka utbildningsorter som ska användas, vilka ska läggas i malpåse eller läggas ner.
    4) Håll sedan politikernas klåfingriga fingrar BORTA från FMs arbete så de kan få ordning på verksamheten.

Lämna ett svar till Lovisa Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.