Tretton svenska nervexperter påtalar idag i en debattartikel i Dagens Nyheter hur försummad den svenska neurosjukvården är. De senaste åren har inneburit en dramatisk kunskapsutveckling inom neurologin, läran om nervsystemets sjukdomar. Utvecklingen har givit neurologerna helt nya instrument att diagnostisera sjukdomar, att kartlägga skador och funktionsbortfall i nervsystemet och att behandla sjukdomar med nya effektivare behandlingsmetoder tidigt i sjukdomsförloppet.

Varje år insjuknar i Sverige nästan 40.000 personer i någon av dessa sjukdomar och minst en halv miljon personer i vårt land lever med neurologisk sjukdom. Dessutom är de neurologiska sjukdomarna en av de dominerande orsakerna till sjukhusvård och långvariga kommunala vård- och hjälpinsatser i Sverige.

"Problemet är att svenska patienter inte får ta del av denna glädjande utveckling fullt ut eftersom neurosjukvården är försummad och tillhör de sämst utbyggda i Västeuropa. Vi ser alltså å ena sidan förbättrade möjligheter till effektiva behandlingar, å andra sidan kan vi konstatera att våra svårt sjuka patienter inte får ta del av dessa framsteg. Det här gör oss, som är verksamma inom neurologi, djupt bekymrade."

Föga upplyftande läsning för en som dras med sviter i form av nervskador efter en bilolycka för åtta månader sedan. Samtidigt gläds jag åt att jag bor i Uppsala med direkt tillgång till Akademiska sjukhusets specialistvård. Gud vet vad som erbjudits mig om jag bott någon annanstans.

Jag undrar varför neurosjukvården är så nedprioriterad. Har de drabbade inte lika starka lobbyorganisationer som cancersjuka till exempel? Kanske dags för Aftonbladet att rycka ut med en ny kampanj med små tygband så att folk kan få känna sig goda igen?