Vindkraftskonflikterna är vår tids älvstrid. Jag skriver i nya numret av Axess om det senaste decenniets konflikter kring vindkraftsetableringar och likheter och skillnader med konflikterna kring utbyggnaden av vattenkraft i norrlandsälvarna.
Idag ser vi återigen hur stora naturvärden offras för energiproduktionen, precis som i början av 1900-talet. Återigen är det känsliga naturområden i Norrlands inland och fjällvärlden som ligger i skottlinjen, men också känsliga kustmiljöer. Precis som förra gången är det vänstersidan som är pådrivande för den storskaliga utbyggnaden av vindkraften, medan lokala protestgrupper ofta har sin hemvist på den andra sidan av blockgränsen. Men i grund och botten är det inte en höger- vänsterfråga, utan en strid mellan de som lever nära de berörda naturområdena och de som lever i storstadsområden långt därifrån och betraktar miljöfrågorna som rena abstraktioner.
Vindkraftsutbyggnaden är vår tids älvstrid. Återigen ställs centralmaktens planering av energiproduktionen mot naturen, lokalsamhällen och de människor som lever och verkar där. Den här gången har dock den organiserade miljörörelsen valt att ta energibolagens parti mot de lokala grupper som kämpar för att rädda naturen. Energibolagen har därför lobbat för att avskaffa det kommunala vetot mot vindkraftsetableringar, då folkliga opinioner blivit ett påtagligt hinder för den storskaliga omvandlingen av enorma naturområden till vindkraftsindustri.
På ort efter ort i havsbandet och i fjällvärlden, protesterar de boende mot att utsiken, turismen, renbetet och den biologiska mångfalden hotas. Orter blir obeboeliga då de hamnar i skuggan av de brummande jättarna i vad som med en eufemism beskrivs som “vindkraftsparker”. Några parker är det inte frågan om, utan storskaliga industriområden som får kraftsverksdammarna i Norrlandsälvarna att blekna i jämförelse.
Tack vare vattenkraften och kärnkraften hade Sverige fossilfri energiproduktion långt innan detta hamnade högst upp på den politiska agendan. All energiproduktion kommer dock med ett pris. När Stora Sjöfallet torrlades 1919 var politikerna medvetna om den uppoffring som gjordes för att öka energiproduktionen. När de stora Norrlandsälvarna reglerades under rekordåren tog miljörörelsen strid för naturen. Idag offras naturen för elproduktionen i ännu större utsträckning, och inte sällan med miljörörelsens goda minne.
Läs hela artikeln här: https://www.axess.se/artiklar/miljororelsen-offrar-naturen/