Bland feodalherrar och borgfruar.

Här i Slottet i saknadens dalar gläder vi oss naturligtvis åt att gamla feodala miljöer, kryddat med ridarr- och herrgårdsromantik åter fått ett uppsving, inte minst i turismsammanhang. Svenska Dagbladet rapporterar om att flera gamla slott och herresäten på danska Fyn under sommaren öppnar sina portar för en turistande allmänhet som vill ta del av gångna tiders mystik.

Tillsammans med den medeltidsvurm som varit rådande i några decennier och inte visar några tecken på att avta – snarast kommer väl filmatiseringen av hr Guillous riddarböcker som väntas bli en svensk Braveheart boosta vurmen ytterligare – utgör den feodala romantiken en behaglig motvikt till dagens krassa och genomkommersialiserade samhälle.

Det är dock med visst vemod vi tar del av nyheten att den svenska herrgårdskulturens förgrundsfigur, den originelle greve Magnus Stenbock, har avlidit vid 95 års ålder. Stenbock, född 1911 föddes i stockholm men residerade på slottet Herrborum i Östergötland. För en bredare allmänhet blev han känd dels genom den fantastiska SVT-dokumentären "I grevens tid" och genom ett kapitel i Åke Mokvists De ovanliga. Stenbock utmärkte sig genom sin i dagens samhälle udda livsstil.

Han var på många sett omodern. Han hade en kvinnosyn som en gammal gentleman, föga gångbar i dagens tidevarv, och en uppfattning om klassamhället som på många sätt hörde hemma i 1800-tlet. På andra områden var han emellertid en föregångsman, inte minst på miljöområdet. Han var en anhängare av den indiska filosofin ahimsa som gör gällande att inget levande får dödas. han var följdaktligen en stor djurvän. Greve Stenbock var även författare. 1961 utkom hans "Tankar och synpunkter" för första gången, en bok där han redogör för sin säregna livsfilosofi.

Vad som ska hända med Herrborum, slottet där inte mycket ändrats sedan 1800-talet och där parken fått växa vild och romantisk och dit turister var välkomna till självkostnadspris ända sedan 1981, är ännu oklart. Likaså vem som ska föra Stenbocks konservativa evangelium vidare.

5 kommentarer

  1. Vad tråkigt, jag hade förmånen att lära känna Magnus för många år sedan. När gick han bort?

  2. Förkastligt med adeln som fortfarande parasiterar på skattebetalare likt det frälse de en gång var. Försök att driva ett gods eller en gård utan EU bidrag och diverse jordbruksbidrag, jo då får de fina damerna och herrarna sälja kökssilvret och sluta leka pimpinetta, om det nu oínte lönar sig att ha husgäster om helgerna…

Lämna ett svar till Allsvensken Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.