Rörande kollektivtrafiken.

Så här i sommar- och semestertider blir det allt mer uppenbart hur illa ställt det står till med den svenska kollektivtrafiken, och hur makthavarna gång på gång väljer att premiera den bilburna landsvägstrafiken. Ett tydligt exempel finns här i Uppland där bygget av den nya sträckningen av E4 sätter sin prägel på en stor del av landskapet öster och norr om Uppsala. Mil efter mil har man grävt upp god odlingsmark i en av Sveriges äldsta och fornminnestätaste kulturbygder. För arkeologerna har de senaste åren dock inneburit ett uppsving på en annars mer än mättad arbetsmarknad.

För Uppsalas räkning kommer dock det nya motorvägsbygget att medföra en rad fördelar, inte minst för mig som har den nuvarande E4 precis utanför fönstret och dag som natt tvingas ha norrlandstrafikens ljudmatta i bakgrunden, mest påtagligt under den varma årstiden då fönstret står öppet. Jag läste någonstans att hälften av alla korsningar med trafikljus längs hela E4 ligger just i Uppsala, till förtret för både oss som bor här och för bilisterna som vid en rödvåg måste stanna var hundrade meter – en trist konsekvens av att europavägen går rakt igenom stan. Som sagt för Uppsalas räkning kommer den nya motorvägssträckningen att betyda renare luft och mindre buller. För landsbygden i östra Uppland är det en annan femma.

Motorvägsbygget är bara ett exempel på hur biltrafiken premieras på den kollektiva trafikens bekostnad. Den största boven i dramat är emellertid de olika kollektivtrafikbolagen med sin hutlösa prispolitik. Är man ett par stycken lönar det sig här i Uppsala att åka taxi om man ska till andra sidan stan istället för att ta bussen – så ska det inte behöva vara. Ännu värre är det om man ska försöka ta sig utanför stan. När jag nyligen skulle ut i skärgården kostade det mig 70 kr att ta mig till Hallstavik med Upplands lokaltrafik – tacka f*n för att folk tar bilen istället! De höga priserna medför dessutom en ond cirkel som yttrar sig i form av minskat bussåkande med konsekvensen att antalet avgångar skärs ned, vilket i sin tur minskar antalet resenärer och höjer priserna ytterligare – med minskat passagerarantal som konsekvens. Varpå politikerna beslutar om nya motorvägsbyggen.

Om det är illa ställt med bussarna så är det än värre med järnvägstrafiken. Det tycks nästan bara vara politiker och chefer som får sina resor betalda med skattemedel eller som kan dra av dem i företagets namn som har råd att åka tåg numera. Svensson tar Swebus Express – eller bilen – istället. Jag som ofta åker runt i riket på andras bekostnad (i samband med spelningar på annan ort är det arrangören som betalar resan) får ofta erfara Statens Järnvägars mer än bisarra prissystem, där priserna på samma sträcka varierar från dag till dag och från timma till timma och där sträckorna konkurrerar med varandra! Som om någon som ska till Gävle skulle välja att åka till Borlänge istället bara för att det är billigare!

Ytterligare en sak som får allt fler att välja bilen istället för tåget är SJ:s oförmåga att anpassa sig efter efterfrågan. Den enda form av anpassning man gör är att man låter biljettpriset gå upp när hög efterfrågan råder. Hur många gånger har man inte behövt sitta inklämd i gångar och trappor eller på bagagehyllor bara för att de inte kopplat fler vagnar till tågen (efter en storhelg till exempel) men sålt talrika öppna biljetter. Det är klart att folk väljer bilalternativet när SJ tycks kräva månaders framförhållning av den som vill resa bekvämt. Ännu mer frustrerad blir man när man besöker föregångslandet Storbritannien – som var det exempel de svenska politikerna följde i samband med avregleringarna av kollektivtrafiken – där är röran av olika tågbolag och bokningssystem ett sannskyldigt kaos. Förmodligen är det den framtid som går även de få tappra svenska kollektivtrafikresenärerna till mötes om inte de ansvariga växlar in på ett nytt spår inom en snar framtid.

Det finns dock ljuspunkter även inom kollektivtrafiken i Sverige. SL:s nya prissystem är mer än välkommet. Alla resor kostar 20 kronor, oavsett längd. Detta lönar sig för alla utom dem som ofta reser ytterst korta sträckor – men förhoppningsvis kan detta få dem att sträcka på benen emellanåt istället. Tillsammans med biltullarna har prissänkningen medfört en markant sänkning av trafikbelastningen på vägarna i Stockholms län, vilket är bra både ur miljöhänseende och för en själv när man någon gång tvingas ta bilen. Vi får hoppas att andra regioner följer exemplet från Stockholms län så att kollektivtrafiken åter blir ett vettigt alternativ.

3 kommentarer

  1. 70 kr från Uppsala till Hallstavik. Det är väl 4-5 mil gissar jag. Hur långt hade du kommit för 70 kr med bil (med säg en milkostnad på 30 kr som är ganska lågt räknat)?

  2. Hej Busschauffören!

    För en enskild person är det naturligtvis fortfarande billigare att åka bussen, men ponera att man är några stycken som ska åka, då lönar sig bilen alla gånger.

    En motsvarande sträcka och ännu längre inom Stockholms län skulle ha kostat endast 20 kr – så uppmuntrar man människor att resa kollektivt!

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.