Sommarfrossa.

SOMMARFROSSA
Efter en trubadurretreat i skärgården.

Nu är det sommar och varmt men jag fryser
där jag sitter ensam i mitten av hopen,
som pratar och skrattar och umgås och hatar
varandra men låtsas som människor gör.

Jag hatar myggor som älskar att suga
mitt sjudande blod ur min stillsamma kropp,
och jag hatar värmen men kylan om vintern
är sju resor värre så jag härdar ut.

Och jag hatar solen som bländar och bränner
och jag hatar frossan när solen gått ner,
men jag älskar flickan som kryper intill mig
när hennes pojkvän är bortrest från stan.

Jag hatar folket som tagit semester
som alla andra så stället är fullt,
och jag hatar dem som har makt att bestämma
att brödfödan fordrar ett kneg och en lön.

Nu är det sommar och alla är fria
och de som har pengar kan göra nåt kul,
men jag sitter här utan pengar till strängar
och hoppas på a-kassa lagom till jul.

Lars Anders Johansson

4 kommentarer

  1. Hej Anna!

    Ja, som frilansande kulturarbetare kan man ofta känna sig lockad av em sådan lösning. Den irländska modellen med skattelättnader för kulturellt verksamma är också en tänkbar lösning.

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.