Om kortbyxor

Hör ni ljudet från de öppna dörrar som slås in när förment frigjorda människor i sociala medier manifesterar sin rätt att bära shorts?

Kortbyxor tycks åter ha blivit en symbolfråga, men det är oklart vad som de faktiskt symboliserar den här gången.

En frihetsfråga är det inte, eftersom ingen mig veterligt föreslagit ett förbud mot sådana plagg. Det står var och en fritt att bära hur långa eller korta byxor han eller hon vill.

Är det då ett uppror mot en rigid dominerande smakuppfattning som utövar ett socialt tryck på oss alla att klä oss på vis som vi egentligen inte är bekväma med? Nej, knappast. Gå ut på Drottninggatan i Stockholm en solig dag som denna och återkom sedan och berätta huruvida den rigida goda smaken är ett problem.

Finns det då en politisk dimension i detta, lite som Peter Erikssons vägran att bära slips och Rossana Dinamarcas t-shirt i Riksdagen? Ett slags manifestation av klasskampen? Nej, inte heller det tycks vara frågan. Snarare tycks personer hemmahörande på den övre delen av klasskalan vara mer avslappnade i kortbyxor än vi som underkastats en mer proletär uppfostran. Åtminstone att döma av mina fältstudier på Strandbryggan igår kväll.

Min gissning är att manifesterandet av shortsbärande som förment motståndshandling i själva verket är ett uttryck för en längtan tillbaka till en tid då det fortfarande fanns en rigid god smak att göra uppror mot.

Det ska fan till att vara rebell idag.

En kommentar

  1. Hej.

    Vuxna män böra endast bära dylika plagg vid specifika tillfällen, eljest man gör sig till beläte för omgivningens spe och glamman:

    Khaki-färgade kortbyxor kan bäras, men då endast tillsammans med tropikhjälm, sk ’pith-helmet’ på engelska.

    Äppelknyckarbyxor bäres av golfspelare och pojkar i nedre tonåren.

    Lederhosen (som väl får räknas hit då de kan sluta vid knäna (eller allra helst stanna i garderoben)) får bäras av Henrik Arnstad.

    Cykelbyxor, för små bad-shorts, samt fotbollsspelarmundering bäras till vardags av exhibitionister, jämställda och andra neurotiker, vilket vi må förlåta dem trots att de mycket väl veta vad de göra.

    Svårt troende muslimska kvinnor bär kortbyxor i smyg, eller i påse.
    Svårt troende muslimska män bär kortbyxor i offentliga duschar.
    Svenska män bär kortbyxor som ett fördolt hot mot den goda smaken och mot bättre vetande, eller vid masochistiskt insjöfiske.

    Cykelbud inneha av försynen särskild dispens då denna värderar små barn och dårar särskilt högt.

    I övrigt torde smaklöst färgade shorts vara det mest miljöovänliga plagget näst slips och kavaj, med tanke på hur många timmar i flygplan shorts med påstått humoristiska motiv tillbringar.

    Nej, födelsedagskostymen, arbetskläder eller högtidsdräkt är vad män har att begagna i det offentliga, åtminstone tills vi lyckats lansera en manlig motsvarighet till burka, troligen kallad burken, och tillgänglig i flera klasser: I (lätt-varianten av poplin), II (allvädersvarianten av jeanstyg), samt III, (urvädersvarianten av oljat läder).

    Kamratliga hälsningar,
    Rikard, lärare

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.