Ruttnade lite på alla domedagsprofetior om den svenska landsbygden och skrev en artikel om landsbygdsoptimism i Gefle Dagblads kulturdel.

Visst har politiken skapat problem för jordbruket, visst finns en nedlåtande storstadsfixering hos makt- och medieeliterna som tar sig uttryck i destruktiva politiska förslag (kilometerskatt och flygskatt för att nämna två aktuella exempel). Visst sker merparten av befolkningstillväxten i städerna.

Men. Den svenska urbaniseringen har redan ägt rum. Den avfolkning vi ser sker i gamla bruksorter med nedlagda industrier, inte på landsbygden. Faktum är att landsbygdens förutsättningar i flera avseenden ser bättre ut än på länge. Men då behövs en smula optimism för att väga upp dysterkvistarna som gjort landsbygdens förestående död till sin affärsidé.

”Istället för att stirra oss blinda på efterkrigstidens industrisamhälle och sörja de tider som flytt bör vi titta på de förutsättningar som finns i dag. Mycket av den samhällsservice som man för inte många årtionden behövde åka till en centralort för att ta del av kan var och en i dag med lätthet sköta hemifrån över nätet. Att bankkontor och postkontor lägger ned behöver med andra ord inte vara ett lika stort trauma som nostalgikerna får det att låta som.

[…]

Landsbygden har många fördelar. Förutom ren luft, tystnad och natursköna vyer finns tillgång till större bostäder, tomma industrilokaler och skog och mark. Driftiga människor från tätbefolkade länder som Nederländerna och Storbritannien har börjat upptäcka den svenska landsbygdens fördelar och i Jämtland och Värmland finns kolonier av britter och holländare som driver företag. Det finns inget skäl till att inte också fler svenskar skulle kunna göra på det viset.”