Den säkra slutförvaringen.

Kärnkraftsvurmarna lovsjunger ständigt slutförvaringens definitiva säkerhet. Inga risker för utsläpp finns under de tusentals år som det tar för det dödliga kärnavfallet att brytas ned. Trots kärnkraftsförespråkarnas ständiga försäkringar möts vi av nyheter som denna: Statens strålskyddsinstitut (SSI) stoppar deponeringen av kärnavfall vid slutförvaret i Forsmark. Enligt SSI lever Svensk Kärnbränslehantering, som ansvarar för driften, inte upp till strålskyddskraven. Quod erat demonstrandum.

7 kommentarer

  1. Det enda som krävs är 500 år för uranium. Du själv har 80 gram uranium i kroppen.
    I Sverige så finns 15% av världens uranium i marken. I ordentliga kapslar i våra berg som aldrig får jordbävningar så måste det kunnas nå en lösning.
    Annars är jag för att skicka ut det i rymden, det är ändå så radioaktivt där ute.

  2. NoNo: 500 år!? Snarare hundratusentals år. För att sätta saker i perspektiv kan påpekas att för ca 100 000 år sedan utvandrade våra förfäder från Afrika. Pyramiderna byggdes för 5000 år sedan och för 1000 år sedan var det vikingatid i Sverige.
    Det finns inga säkra slutförvarings alternativ.

  3. om man inte litar på våra inkompetenta media utan går direkt på källan (http://www.ssi.se/News/newsEntire.asp?ID=297&MenueType=5&Menu2=Press)
    så noterar man att detta inte är den slutförvaring som du pratar om.
    Det det gäller är ”Slutförvar för radioaktivt driftavfall” dvs ett förvaringssystem för låg och mellanaktivt avfall (http://www.skb.se/default2____15107.aspx)
    Detta förvar skulle vi behöva även om vi la ner alla kärnkraftverk i hela världen eftersom det tar hand om bland annat vårdens radioaktiva avfall (som är allt annat än försummbart)
    och NoNO har rätt.
    det är bara 500 år som är horisonten för detta avfallet. efter 500 år så har de avfallet radioaktivitet som motsvarar den omgivande berggrunden.
    Så detta besked har inget alls att göra med slutförvaring av vårt långlivande avfall.

  4. Uran kan du stoppa tillbaka i marken redan nu. Det fins redan massor av det i berget. Plutonium , Americicum , Technetium, mm skapar problemen i och med att dom har *kortare* halveringstider ( ca 1000ar ) och darfor ar mycket mer radioaktiva en uranet. Vad det har ar snack om ar dock inte branslestavarna, men mellanradioaktivt avfall som bara behover ca 500 ars lagring.

  5. Om de inte kan ta hand om detta lite mer ”snälla” kärnavfall hur ska de då kunna förvara det riktigt farliga kärnavfallet i hundratusentals år???
    NoNo och Christoffer vet inte riktigt vad de pratar om.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.