Livet på landet

…är de facto angenärmare än det i staden. Jag är visserligen skeptisk till termer som livskvalitet (huvudsakligen därför att det används alltför ofta för att beteckna kommersiella oväsentligheter i marknadsföringen av olika produkter från "upplevelseindustrin") men ska man ändå använda dem så tror jag att livskvaliteten på landsbygden generellt sett är högre. Åtminstone fram till dess att en förfelad glesnygdspolitik berövat landsorten det sista av infrastruktur parallellt med att skenande bensinpriser gjort privatbilism på landsbygden omöjlig.

Det är en sann lisa för själen att slippa höra stadens ständiga buller, som även om man inte alltid uppfattar det ständigt ligger som en ljudkuliss till stadsbons göranden och låtanden, och istället bara höra fåglarnas uppsluppna sång och den ljuma sommarbriseen i björkarnas kronor. 

Hur skönt är det inte att få slippa stadens konstlade lukter och istället insupa de vilda blommornas tunga dofter, uppblandade med lukten av gräs, gödsel och varma djurkroppar.

Ja, jag vet, det blev ett sliskigt agraridealiserande inlägg, Barnen i Bullerbynvarning nästan. Men lite landsbygdsromantik känns som en nödvändighet nu när undertecknad skall slita i sitt anletes svett i storstadsdjungeln med dess bensinångor sommaren lång.

Nu ska jag ta mig ett kvällsdopp, därefter en hundpromenad (med en nio veckors valp i famnen) och slutligen ska jag se till hästarna en sväng innan sänggåendet. Så ska jag sova med öppet fönster utan trafikbuller och förtränga det faktum att det inte ens ser ut att bli någon segling för min del i sommar.

Jag var skolast, men mitt mod blev knäckt
under bördan av formler och glosor.
Nu vill jag byta pedantens dräkt
mot lantliga blaggarnshosor.

[…]

fri vill jag vandra bland vålmar och ax
i klöverdoftande nätter
och dikta bondrim till kornknarrens krax
och näktergalslena sonetter.

Bliv ej förskräckt, om i grinden det tar
vid midnatt, då stjärnorna brinna!
Det är blott din nye sommarkarl,
min nådiga härskarinna.

                                                                                                                                               – ur Sommarkarlen av Erik Axel Karlfeldt.

4 kommentarer

  1. Livskvalité = tystnad, ensamhet, hundar och hästar, ja alla djur faktiskt, chili, fetaost, kanoting, trekking, böcker.

    Kanske något mer men det kommer jag inte på just nu.

  2. jag bodde ett år på landet, i mörkaste Hälsingland, och nu tror jag vi är på väg tillbaka dit igen.

    Landet is the shit och jag vet inget som slår att hugga ved, skotta och bada vedeldad bastu när solen går ner över Ljusnan och de tysta granskogarna.

  3. Blackout: Chilin och fetaosten var kanske lite oväntade men visst. Fast jag skulle nog vilja lägga till ytterligare några faktorer som höjer livskvaliteten…

    Johan: Det låter som en angenäm tillvaro, minst sagt!

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.