Ett slag mot bildningen

Den studiesociala utredningens förslag om att minska antalet år man är berättigad att ta studiemedel från sex till fyra år är en katastrof. Förutom de mest uppenbara konsekvenserna: att de som under utbildningens gång kommer på att de valt fel och vill byta drabbas är det också ett hårt slag mot humanvetenskaperna.

De flesta som läser humaniora gör det inte inom ramen för ett program eller med sikte på att doktorera inom sitt ämne. De flesta humaniorastudenter läser sina ämnen för att komplettera sin övriga utbildning, för att skänka den djup och bredd för att bilda sig. På idé- och lärdomshistoriska och litteraturvetenskapliga institutionerna har jag haft många kurskamrater som varit läkare, jurister, naturvetare etc som tagit en paus i sin utbildning för att bredda sina kunskaper och få nya infallsvinklar på sina specialistkunskaper. Detta skulle den studiesociala utredningen sätta stopp för.

Ironiskt är också att förslaget kommer strax efter att magisterutbildningarna som ett led i Bolognaprocessen förlängts från ett till två år.

Istället skulle det bli ytterligare ett steg i riktning mot kunskaperna instrumentering, ett jättekliv i den förödande utveckling som socialdemokraterna slog in på 1968 i samband med UKAS-reformen och den därpå följande PUKAS och som senare borgerliga regeringar villigt anslutit sig till. Det kunskapssamhälle som svenska makthavare ofta slår sig för bröstet om är i själva verket inte mer än ett färdighetssamhälle, där instrumentella färdigheter, direkt anpassade för ett smalt fack på arbetsmarknaden är det enda som värderas, medan bredd, djup och perspektiv går förlorade.

Argumentationen för det minskade antalet studiemedelsberättigade terminer är också barock. Syftet ska vara att öka genomströmningen. Oskar Öholm (M) är ledamot av den studiesociala utredningen:

– Vi har världens äldsta studenter i Sverige, både när de börjar studera och när de slutar. Det blir ett incitament för folk att bedriva lite effektivare studier.

Man baxnar. Anledningen till att vi har världens äldsta studenter när de slutar är ju att de är världens äldsta när de börjar, inte att de läser för länge. Att korta antalet terminer med studiemedel kommer att slå ut människor från utbildningar, kommer att hindra studenter från att byta inriktning och minska incitamenten till att läsa olika kurser för att ge sin utbildning bredd och djup. Konsekvensen kan rentav bli att svenska studenter börjar studera ännu senare eftersom de inte vill fatta några förhastade beslut.

Den som trodde att den socialdemokratiska utbildningspolitiken under den förra regeringen utgjorde ett nationellt lågvattenmärke får omvärdera den uppfattningen inför detta som kan vara det enskilt mest förödande förslaget inom svensk högskolepolitik sedan de fasta studiegångarna på 1960-talet.

Läs gärna mitt reportage om bildning och utbildning i Axess magasin som tangerar dessa frågor.


Wilhelm von Humboldt roterar i sin grift när han får höra hur bildningsuniversitetet skjuts i sank.

5 kommentarer

  1. Detta riskerar också att förstärka tendenserna till social snedrekrytering. Dessutom kan studietider efter de avverkade 4 åren riskera att bli utdragna eftersom studenter tvingas arbeta parellellt med studierna.

  2. Bra Lars! Man får kämpa för studenters sak, tro inget annat.

    Bolognaprocessen leder till instrumentalisering av forskningen och kommer troligen att öka klyftan mellan teori och praktik genom att förhindra deltidsforskning.

  3. Fyra år är ju dessutom så kort tid att många utbildningar inte hinner slutföras. Utbildningar på fyra och ett halvt år är inte ovanligt och att därutöver komplettera utbildningen blir i princip uteslutet. Som Inga skriver finns stor risk att det inte kommer att ens vara möjligt att avsluta utbildningen utan att jobba extra vilket förmodligen medför en lägre studietakt och förlängd studietid.

  4. Man häpnar verkligen!

    Ytterligare ett argument mot förslaget är att människor kommer bli mer selektiva och begrundande INFÖR valet av utbildning. Då många absolut inte har råd att välja "fel" så kan man nog räkna med att människor kommer dra på utbildningsstarten tills man är i det närmaste 100-procentigt säker på att det är rätt val…

    Ännu ett genidrag av Alliansdagiset!

  5. "Det finns två typer av studenter. Den ena skulle jag kalla "den brödlärde", den andra "det filosofiska huvudet". Den förra inriktar hela sin flit och omsorg på att uppfylla de villkor som gör honom behörig till ett ämbete och som ger honom dess fördelar. Han sätter sin intellektuella förmåga i rörelse endast för att därigenom förbättra sitt sinnliga tillstånd och för att tillfredsställa en inskränkt ärelystnad. Han kommer att träda in på sin akademiska bana utan någon viktigare angelägenhet än att så noggrant som möjligt åtskilja de vetenskaper som han kallar sitt brödstudium från alla de övriga, de som bara förnöjer anden såsom ande. All den tid han ägnade åt de senare skulle han betrakta som fråntagen sitt framtida yrke och aldrig förlåta sig ett sådant berövande. Han kommer att inrätta hela sin flit för att uppfylla de krav som hans ödes tillkommande herrar kan komma att ställa på honom och han tror sig ha gjort allt när han förberett sig så att han inte behöver frukta denna instans."

    Schillers tal "Vad är och varför studerar man universalhistoria?" i Jena 1806 är aktuellt än idag. Efter en föreläsning om detta, sade några rakt ut att de var brödlärda. Tragiskt…

    Även om staten är ansvarig för nedmonteringen av utbildningsväsendet, ligger inte alla problemen hos dem. Det minskade intresset för genuin bildning, står att finna i vår egen kultur; en kultur i starkt behov av bättring.

    Det glädjer mig att det finns musiker som du som står emot den ytliga konsumtionskulturen av idag. Kämpa på!

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.