Sånger om havet. Del 3.

Dan Andersson – Jungman Jansson

Dan Andersson var liksom en annan av våra största diktare, Nils Ferlin, musikaliskt kunnig, men tonsatte ändå själv ytterst få av de egna dikterna. En dikt som Andersson själv försåg med melodi var emellertid den naivistiska sjömansvisan Jungman Jansson, som dikt först publicerad i samlingen Efterlämnade dikter från 1922, två år efter diktarens död.

Såväl text som melodi är på folkliga sjömansvisors manér mycket enkla, men Anderssons stilsäkerhet gör att pekoralet undviks. Jungman Jansson är en tacksam allsång och dess lämplighet för detta ändamål kan förstärkas genom att ”hej och hå” används som omkväde mellan stroferna.

Texten fick vid äldre skivinspelningar rätta sig efter dåtidens stränga moraluppfattning och textraden ”kanske glömmer du din Stina för ett fnask i Jokohama” byttes ut mot ”en sup i Jokohoma” – en version som alltjämt förekommer. På senare tid har emellertid många sångare valt att återgå till originaltexten.

En annan ändrad textrad som emellertid mer sällan byts ut är ”Kanske äger du som gammal en negress i Alabama”, som ändrades till ”kanske sitter du som gammal på en farm i Alabama”. Också vår tid har uppfattningar om vilka sångtexter som får sjungas.

Jungman Jansson är så nära en äkta sjömansvisa som en fiktiv sådan kan vara. Kanske var det den långa resa över haven, till Minnesota, som han företog vid fjorton års ålder, som gav honom en inblick i sjömanslivets realiteter. Kanske var det helt enkelt hans blick och öra för den folkliga kulturen och dess uttryck.

Oavsett vilket är Jungman Jansson ett sångbart dokument över en tid och en tidsanda, men också ett tidlöst vittnesbörd om människans villkor.

Här finns en version av visan framförd av Dan Anderssons namne, Dan Viktor (Andersson).

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.