Sommaren är här och med den bad- och seglingssäsongen. Under en följd av år har de sköna semesterveckorna för oss på ostkusten dock alltmer kommit att präglas av badförbud till följd av en gulgrön klibbiga massa som kluckar mot den förr så inbjudande badstranden eller klibbar mot båtens sidor. I kombination med de kusliga skarvkolonier som dykt upp i Stockholmsskärgård med sina vita trädskelett och sina hotfulla horder av svarta fåglar börjar en vistelse vid havet alltmer te sig som en mardrömslik skildring i en dystopisk framtidsroman.
Senaste numret av Sveriges Natur är ett temanummer om Östersjön. Man möts av många oroande faktauppgifter, till exempel att ålen har minskat med 90 % de senaste trettio åren. Eller att en tredjedel av Östersjöns bottenyta är död, steril öken under vattnet.
Utfiskning är det ena stora problemet, torsken är i princip helt borta i stora delar av Östersjön. Detta leder i sin tur till en minskning av kustnära fiskar som gädda och abborre eftersom havslevande fiskar som strömming och skarpsill vilka annars reducerats av torsken, nu börjat konkurrera om den mer kustnära planktonfödan.
Det andra handlar om övergödning, hushåll, industrier men framförallt jordbruket tillför havet näring i sanslösa proportioner som slagit ekosystemet ur balans. Det mest uppmärksammade symptomet är algblomningen, i själva verket cyanobakterier vilka bildar en blågrön soppa på havsytan, vilken är skadlig för såväl människor som djur. Cyanobakterierna är en följd av övermättnad av kväve från jordbruket och fosfor från hushållen.
Både den svenska miljöpolitiken och jordbrukspolitiken inom EU är direkt avgörande för Östersjöns framtid, och politikerna har sent omsider börjat vakna. Finland har lovat att prioritera Östersjön och övergödningen under sitt ordförandeskap i EU nästa år. Det är emellertid inte bara upp till politikerna att rädda Östersjön, ett av världens mest förorenade hav. Sveriges Natur listar en rad åtgärder mans om privatperson kan vidta för att minska sitt bidrag till föroreningarna i havet:
* Skit inte i havet Har du fritidshus vid kusten med enskilt avlopp? Sannolikt kan du förbättra en hel del. Trekammarbrunn, septitank eller markbädd är att föredra framför en enkel stenkista. Skaffa dig gärna en torr toalettlösning. Använd miljömärkta fosfatfria disk- och tvättmedel. Kolla i Bra miljöval-registret att den produkt du har valt är fosfatfri.
* Åker du båt – uträtta inte dina behov i vattnet, töm heller inte båttoaletten i havet. Båtlivet släpper ut lika mycket som en medelstor stad om somrarna.
* Kör mindre bil En tredjedel av kvävenedfallet över Östersjön kommer från trafiken. Kör mindre bil eller kanske en mindre bil. Det ger mindre kväveutsläpp, mindre försurning, minskad klimatpåverkan och bättre hälsa för oss alla. Kör också långsammare och bättre så spar du bränsle, miljö och liv.
* Bygg en våtmark Är du markägare, fundera hur du kan fördröja vattnets väg genom dina marker. Allt från stenar i bäcken till anlagda meanderslingor med vass kan bidra till att fånga upp näringsämnen. Låt bli att rensa åar och räta ut diken. Återställ översvämningsmarker. Värna våtmarkerna på alla sätt!
* Ät inte torsk Det finns torsk som fiskats juste, men det är mycket svårt att vara säker på saken. Bäst är att undvika helt.
* Välj ekologisk mat Jordbruket är den största enskilda källan till gödningsämnen i Östersjön. Näringsläckaget är mindre från de ekologiska odlingarna. Välj därför ekologiska livsmedel så mycket du kan. På köpet ger du stöd till ett mer levande landskap, fler lärkor och hagmarksblommor.
* Behövs båtbottenfärg Båtbottenfärger innehåller giftiga ämnen: koppar, zink och Irgarol. Miljövänligare alternativ är färger som skapar en glatt yta med silikon eller teflon eller avskräcker påväxten med pepparextrakt. Du kan också fundera på om du verkligen behöver båtbottenfärg överhuvdtaget. Ta en sväng in i sötvatten med båten så dör all påväxt. Sjösätt båten sent om du ändå inte kommer att använda den förrän till semestern. Är det en mindre båt kan du ta upp den och tvätta av den någon gång under säsongen.
* Fyrtaktare ska det vara Upp till 30 procent av bränslet i en tvåtaktsmotor går oförbränt vidare ut till vatten och luft. Tillsammans släpper utombordsmotorerna i Sverige ut 15 000 ton kolväten per år i våra vatten. Fyrtaktare ska det vara! Och innan du hunnit byta motor så kör du väl på akylatbensin och använder miljöanpassad tvåtaktsolja? Marindieseln är bränslesnål, men släpper ut upp till 8 gånger mer kväveoxider än motsvarande bensinmotor.
Källa: Sveriges Natur