Konversation 070203

– Hur är det med axeln?
– Det är inte så bra alls. Infektionen har lagt sig men flera av musklerna är fortfarande förlamade. Jag kan inte lyfta armen alls och har mycket begränsad rörlighet i fingrarna.
– Men det kommer väl att bli bra?
– Det vet man inte. Troligtvis kommer det inte att bli bra. Jag kommer att göra en omfattande nervoperation i vår och därefter är det bara att hoppas.
– Skönt att höra att du är på bättringsvägen i alla fall.
– Men jag är ju inte på bättringsvägen! Det är ju på grund av att det inte blir bättre som de ska försöka operera mig i vår!
– Skönt att det går åt rätt håll.
– Det är alltid trevligt med folk som lyssnar.

13 kommentarer

  1. Folk tycker väl att det är roligare och enklare att vara hurtiga och ta på sig de rosafärgade glasögonen…eller så är de bara för stresade för att lyssna på svaren…eller helt enkelt dåliga lyssnare? Vad tror du? Tråkigtmöte i alla fall när ni verkade tala förbi varandra.

  2. Döm inte oss socialt obegåvade för hårt! Det är nog inget illa ment, men för en del av oss så är varje avsteg från standardfraserna komplicerat och vi finner oss inte så lätt i en oväntad situation.

  3. Känner igen mig. Många frågar hur jag mår och då brukar jag svara att ”cancer är där den är och den växer inte, men minskar inte heller” och en del tar riktigt illa upp. Men jag tycker att frågar man, så ska man kunna tåla ett ärligt svar. Och framför allt kunna lyssna på svaret.

    Kram Eva

  4. Ha hahaha!

    Ursäkta om jag skrattar, kan inte hjälpa det.
    Men du vet att jag har varit med om liknande idiotfrågor där ingen tar in mina svar.

    Och det värsta är att det händer fortfarande!
    Trots att mitt handikappade barn snart fyller ÅTTA år…men men folk är som de är.

  5. Ha ha ha, det låter som om du samtalar med min far!
    Å andra sidan, var glad att du inte bor i USA, där är det nice and miss you already in absurdum 🙂

  6. Ojdå. Vilken rädd människa, tänker jag spontant. Kanske inte är så. Men min känsla säger mig att den här personen inte klarade av att allt inte var kul och bra och på bättringsvägen. Livets sårbarhet tittar fram både här och där, när man minst anar det. Och ibland är man kanske inte beredd att hantera det.
    Hoppas och håller tummarna för att operationen blir lyckad och att du får tillbaka funktionen i arm och hand.

  7. Jag känner väl igen det du vill ha sagt. Min fru Eva har cancer sedan några år och självklart är det svårt för andra att sätta sig in i vår situation, men om dom ställer frågan hur man mår, varför kan dom då inte lyssna på svaret ! Det känns som om det bara är en artighetsfras. Först frågar man hur någon mår och sedan försöker man släta över det så fort som möjligt.Bekvämt.
    Om jag frågar hur någon mår så är det verkligen för att jag vill veta detta. Annars skulle jag inte fråga. Men för många är det väldigt obekvämt att tala om andra människors problem. Annat blir det minsann då dom själva sitter där med värk och krämpor. Då tror jag nog att dom kräver uppmärksamhet. Det är mycket som Emma skriver. Många klarar inte av att inte allt är bra utan försöker på alla sätt att komma in på något helt annat samtalsämne. Nej, det som fattas många av oss människor är att vi börjar bry oss om mer och lyssnar på varandra.
    Hoppas att allt går bra för dig
    Ha de bra
    Rolle

  8. Lyssnandet verkar vara en alltför svår konst för en del. Som redan sagts här; klarar man inte svaret är det bättre att inte fråga.

    Hoppas innerligt att operationen ska hjälpa dig!Håller tummarna, hårt!

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.