Podd: Lars Strannegård om bildning
Han är ekonomen som blivit ansiktet utåt för bildningens betydelse i näringslivet. Som rektor för Handelshögskolan i Stockholm har Lars Strannegård förespråkat ett humanistiskt bildningsideal.
Läs mer
Han är ekonomen som blivit ansiktet utåt för bildningens betydelse i näringslivet. Som rektor för Handelshögskolan i Stockholm har Lars Strannegård förespråkat ett humanistiskt bildningsideal.
Läs mer
Andreas Norlén är riksdagens talman och således den som står näst högst i rang i det offentliga Sverige, efter konungen. Förra året sammanställde han en antologi med svenska dikter från 500 år.
Läs mer
William Sundman Sääf är vissångare och tonsättare, aktuell med ett nytt Bellmanalbum. Men hur går det att leva på att sjunga Bellman i Sverige idag?
Läs mer
Är det extra otacksamt att vara en borgerlig kulturminister? Varför behövs en statlig kulturkanon? Varför bör den privata kulturfinansieringen öka? Jag har träffat kulturminister Parisa Liljestrand.
Läs mer
Statens kulturråd är den tyngsta myndigheten i kultursektorn och fördelar varje år två och en halv miljard skattekronor till kulturlivet. Kajsa Ravin är generaldirektör sedan 2020.
Läs mer
Vad skapar vackra, attraktiva och fungerande städer? Hur påverkar ägandestrukturen städernas utformning? Jag pratar med Skönhetsrådets sekreterare, arkitekturhistorikern Henrik Nerlund. Rådet till skydd för Stockholms skönhet instiftades 1919 efter en[…]
Läs mer
För den som värnar klassiskt liberala värden som meritokrati och rättsstat, äganderätt och yttrandefrihet har kulturkriget förvandlats till ett tvåfrontskrig.
Läs mer
Idag ger jag både ros och ris i Nyhetsmagasinet Fokus till Lawen Redar och Socialdemokraterna för förslaget att riva de misslyckade miljonprogramsområdena för att motverka segregation och utanförskap.
Läs mer
Med två mandatperioder på kulturdepartementet har Miljöpartiet blivit en av de tunga spelarna i kulturpolitiken, men vad vill de idag? Jag pratar med Mats Berglund som är ordförande i kulturutskottet.
Läs mer
Det har talats om en kris för den klassiska konstmusiken. Allt färre barn vill spela instrument, och ännu färre vill spela klassiska orkesterinstrument. Samtidigt utbildas ett överskott av orkestermusiker vid landets högre musikutbildningar, så att arbetstillfällena inte räcker till.
Samtidigt lockar orkestrarna en allt mer åldersstigen publik. Kommer det att ske ett generatiosskifte eller kommer intresset för orkestermusiken att försvinna med den nuvarande publiken?
Noomi Hedlund är en mångsysslare i kulturlivet. Hon har varit VD för festpelen i Piteå, VD för Dalhallaoperan, VD för Musikaliska och för Blåsarsymfonikerna och är idag nationell projektledare för Swedish Wind Power, som arbetar för att främja blåsmusikens ställning i Sverige idag.
Hon tycker att kulturlivet måste bli öppnare mot det omgivande samhället och bättre på att förklara sin relevans. Dessutom anser hon att det behövs större insyn i hur skattemedel används i kultursektorn, och att det är ett problem att mångakulturnstitutioner inte följer offentlighetsprincipen.
Läs mer