Hycklande vegetarianer.

Jag anser mig ha tämligen stor erfarenhet av att leva bland och med vegetarianer. Jag har även tillbringat flera år av mitt liv nära inpå även veganer. Jag har inte haft någonting emot detta och har generellt sett ingenting emot vegetarianer och vegetarianism. På många vis tycker jag rentav att det borde premieras.

Det finns dock ett utbrett hyckleri i vegetariska kretsar som stör mig något oerhört. Först tänkte jag beröra ett av hyckleriets mindre allvarliga uttryck:

Kött som kött?

Det är väldigt vanligt att man från vegetarianers och veganers munnar får höra påståendet att ”kött smakar ingenting i sig själv – det är kryddorna som smakar.” Varenda människa, vegetarianer och mer mångsidiga ätare, vet att detta inte är sant!

När jag äter köttfärssås känner jag direkt om den är gjord på fläsk – bland- eller nötfärs, även om kryddningen är densamma. En köttfärslimpa smakar helt annorlunda om den är gjord på älgfärs istället för nöt, liksom en hjortstek inte smakar som en lammkotlett – för att ta ett ännu extremare exempel.

Om vegetarianerna vill vinna över anhängare till sin, i många stycken goda, sak så har de ingenting att vinna på att ta till dylika uppenbara lögner i sin argumentation. Att påstå att de vegetariska alternativen är lika goda som ovan nämnda kötträtter är tvivelaktigt men de facto en smakfråga och således upp till var och en att avgöra. 

Men att påstå att kött i sig inte skulle smaka något är en så monumental och otillständig lögn, på gränsen till förolämpande, att den på intet sätt kan gynna vegetarianernas sak. Håll er till belagda fakta istället – det finns tillräckligt med sådana, både vad miljön och vad hälsan anbelangar, för att övertyga de flesta.

Miljöargumentationen.

Så till den allvarligare sidan i vegetarianernas hyckleri. Många vegetarianer argumenterar för sitt val av livsstil ur miljösynvinkel, vilket också ur många perspektiv är rätt och riktigt. Stora arealer skog och regnskog har skövlats och skövlas ännu för att ge fler och större betesmarker åt köttindustrins nötkreatur. Enorma arealer går också åt till att odla det som ska bli djurfoder åt andra delar av köttindustrin: svin och fjäderfä.

Nu kommer vi till den springande punkten. En stor del av detta djurfoder består av proteinrika sojapellets. Sojan kommer från sojabönor vilka odlas på mark som i stor utsträckning utgörs av skövlad regnskog. Samma soja används också i majoriteten av de ersättningsprodukter som vegetarianer i västvärlden köper istället för kött: sojakorvar, sojabiffar, sojafärs med mera, med mera.

Det är fullkomligt förkastligt i miljöhänseende att som svensk köpa nötkött från Brasilien, dels för att regnskog skövlas för att skapa betesmarker, dels för att det är vansinne att frakta livsmedel över hela jordklotet när vi kan producera lokalt. Det är också förkastligt att köpa icke KRAV-märkt fläskkött eller fågel, eftersom de föds upp på nämnda pellets. Men, märk väl, det är lika förkastligt att köpa sojaprodukter, för vars tillstånd regnskogar skövlas och som också måste fraktas över hela jordklotet.

Ur miljöhänseende är det betydligt bättre att köpa svenskt nötkött och svenskt lammkött än att köpa sojaprodukter. Helst KRAV-märkt, men hellre lokalt producerat och icke kravmärkt än tvärtom. Hållningen av nötkreatur och får håller det svenska jordbrukslandskapet öppet, vilket förhindrar utplånandet av biotoper som är nödvändiga för tusentals arter. Inte minst fjärilar är beroende av ängsmarker och öppna landskap.

Skulle sojakorvsvurmarna få som de ville skulle vi snart varken ha någon regnskog kvar i tropikerna eller några fjärilar i Sverige.

31 kommentarer

  1. jag vet inte varifrån soja-produkterna jag ibland köper här, var det är producerat, ska kolla upp det, men jag TroR ju det är i Europa i alla fall. Äter mycket ”vitt” kött och ganska lite rött, dvs mycket fågel och fisk och en del ägg (kycklingfoster som jag läste i ett recept som en fanatisk vegetarian skrivit) – jag känner att jag mår bäst av det och har inga etiska eller filosofiska problem med det. Skulle jag vara en bondmora som levde för 100 år sedan och nödgad att slakta själv tror jag mig om att kunna göra det.
    Medvetenhet är väl framförallt a och o. Och jag instämmer till fullo med dig – att t.ex köpa äpplen odlade i Chile är rena fåneriet.

  2. Josephine i Haag: Ur miljöhänseende är det bättre att äta lokalt producerat kött från nöt och får än att äta fisk och fågel. Större delen av fiskbestånden är hotade, på gränsen till utfiskning och fågelindustrin använder som sagt sojapellets.

  3. Hoppas jag inte är för…äcklig?

    Angående ”kycklingfoster” eller ägg som vi normalt kallar dem.
    Ägg är inte kycklingfoster, det kan finnas sådana inuti om de blivit befruktade men inte annars.

    Jag har fått för mig att ägg är snarare precis detsamma som vår (om man är kvinna) månatliga ägglossning, alltså det *** som kommer ut mellan mensen, bara det att hos höns kommer det ut i tydliga äggformer.

  4. lalandakid: Du har så rätt, äggen vi äter motsvarar kvinnans ägglossning. Den stora skillnaden är väl att äggskalet innesluter en massa näring som kycklingen skulle ha levt på om ägget vore befruktat, men som nu vi människor kan smaska i oss om det är obefruktat.

  5. En av mina svågrar säger så här: – ”Jag äter inte mat som är mer berest än jag själv är.” 🙂

    Ungefär en femtedel av Sveriges totala energianvändning lär visst gå till mat. Fast då har man räknat med allt från odling, förädling och transporter till tillagning och förvaring av maten.

    Det är ingen tvekan om att om vi väljer att köpa mat som inte rest så långt är det bättre för miljön. (Lätt för mig att säga som bor på landet och har älgkött och fjällfisk i frysen.)

  6. Karin: Jag anhåller om att få citera din svåger. Mycket bra uttalande.

    Det gäller ju att tillräckligt många väljer bort den importerade maten så att vi kan få igång en fungerande livsmedelsproduktion här hemma igen, innan det svenska jordbruket helt har dött ut!

  7. Men är det verkligen alltid bättre att köpa lokalt tillverkat? SVD har idag skrivit om detta t.ex. och upplyst om att det ibland är bättre att handla importerat förutsatt att det är fraktat med båt, och i vissa fall tom. med lastbil (även om båt alltid är bäst, och flyg alltid sämst) för att det går åt mer fossilbränsle till vissa saker i Sverige eftersom att vi helt enkelt inte har rätt klimat. Sverige är överlag inte särskilt bra att odla i. Potatis går an (men potatis är inte särskilt nyttigt) vete (inte det heller) och lite annat spannmål. Saker som tomater är dock oftast bättre att köpa importerat då växthus kräver mycket fossilbränsle i Sverige om det odlas över vintern. Mycket mer än vad frakt med både båt och lastbil tar, enligt SVD alltså.

    Ang. sojabönor och uppodling så håller jag till viss del med men inte hela vägen. Skillnaden ligger i mängden resurser som används. För att föda upp en ko som ger en viss mängd måltider efter att den slaktats krävs det mångt mycker mer sojabönor. Jag kan inte påstå att jag har någon aning om hur många måltider en ko ger, dock, men det används betydligt mer resurser när man väljer att äta kött än när man väljer att äta vegetariskt.

    Fast jag vet inte riktigt hur det står till med t.ex. ris, om det är bättre eller sämre än att äta kött. Jag försöker dock undvika att äta ris. Äter inte sojaprodukter heller iof. Och inte just kött heller, haha. Förutom fisk.

    Fast jag äter hamburgare, joy to the hamburger!

  8. Det går åt oändliga mängder mer soja till foder än till de lilla mängd som svenska veganer sätter i sig, precis som frankincense säger.

    Men framförallt finns det väl inga veganer/vegetarianer som säger att man ska ersätta hela köttproteinintaget med soja? Det går naturligtvis alldeles utmärkt att vara vegetarian på helt svenskodlade grönsaker så valet behöver ju inte alls stå mellan kött och soja, dina argument känns något konstruerade.

    Ja det är definitivt bättre att köpa svenskt hagmarkskött än importerat från Brasilien. Men det är inte bättre ur resursynpunkt att äta svenskt kött än svenska baljväxter.

    Smakargumentet har jag aldrig hört framföras trots att jag haft vegetarianer runt mig i hela mitt vuxna liv. Det är klart som fan att någon som har smakat kött kan känna skillnad på nöt och fläsk.

    När det gäller transporter så vill gärna de som räknar på livscykelanalyser hävda att transporten inte spelar någon roll jämfört med andra miljöbelastningar, det blir mycket siffersnurr. Ett riktmärke att hålla sig till är att i möjligaste mån hålla sig till närodlade säsongsgrönsaker. Svenska tomater i april är drivhusodlade och energikrävande då är förmodligen hitflugna spanska att föredra. Men kanske ska man fundera över om det är rimligt att alltid ha tillgång till samma färska grönsaker oberoende av transportsträcka.

  9. Hanna Fridén: Naturligtvis är det alltid bättre att köpa lokalt producerat jämfört med långa transporter. Anledningen till den problematik som SVD tar upp står att finna i att vi moderna människor har vant oss vid att alltid ha tillgång till alla sorters råvaror, även de som tidigare var säsongsbundna. Den konstgjorda odlingen i växthus slukar naturligtvis mycket energi.

    Naturligtvis krävs det massor av sojabönor för att föda upp en ko, det är därför jag förespråkar svenskt kött ? pellets har inte slagit lika stort inom svensk nötproduktion, och framförallt KRAV-märkt kött där sojafoder inte använts alls.

    Att påstå sig inte äta kött och sedan äta hamburgare känns som ett oerhört stort hyckleri förvisso?

    Annaa M: Av den anledningen förespråkar jag svenskt, KRAV-märkt kött där inte sojapellets använts. Angående ditt grepp att ställa betande boskap mot baljväxter anför jag argumentet från mitt inlägg ovan att den betande boskapen behövs för att bevara känsliga biotoper som är livsnödvändiga för en stor mängd arter som annars hotas av utrotning.

    Smakargumentet har jag hört blott alltför många gånger. Att du inte har hört det förefaller mig märkligt, å andra sidan kanske du som vegetarian slipper de ständiga övertalningskampanjer man som blandkostätare får utstå i vegetariska kretsar.

    Vi är i alla fall överens på punkten om närodlade säsongsgrönsaker! I övrigt, se mitt svar till Hanna ovan.

  10. Hi hi, jag är inte alls vegetarian! Jag har framlidit förfärliga plågor på miljöläger och konferenser med undermålig vegisföda och tjat om att råa rotfrukter är bra för alla! Men just smakargumentet har jag faktiskt aldrig hört. Kanske för att de inte vågat ge sig på mig så hårt!

    När Miljöförbundet Jordens Vänner i för snart 10 år sedan gjorde miljöutrymmesberäkningar för Sverige räknade vi absolut med att den svenska hagmarken skulle befolkas av både kor och får. Däremot skulle den energikrävande gris- och hönsodlingen minska. Miljöorganisationerna har ju också av tradition pekat på långa transporter som ett miljöproblem.

    Det finns nyare studier gjorda för LRF på några baslivsmedel. Där väger man olika delar av livscykeln mot varandra och det visar sig att primärproduktionen för alla produkterna står för den i särklass högsta miljöbelastningen. Transporterna kommer långt under. En förklaring är att det rör sig om råvaror. Transporten av mjölk är t ex idag hårt ekonomiserad även om mjölken fraktas långt. Om du däremot fraktar omkring ingredienserna till en pannakaka mellan olika led blir förmodligen siffrorna lite annorlunda. Dessutom har man inte räknat in konsumentledet i transporten, det är ju å andra sidan lika för alla livsmedel.

  11. Nu har jag inte läst igenom alla kommentarer noga så någon kan ha sagt det före mig men jag tänkte bara flika in att endel märken som tillverkar sojaprodukter gör det ekologiskt, antagligen just eftersom en stor del av veganer och vegetarianer som äter de produkterna hellre väljer mer miljövänligt. Det veganska, det rättvisemärkta och det ekologiska går ofta hand i hand.
    Smakargumentet är däremut bara dumt, visst smakar olika kött olika och visst kan det vara svårt att vänja sig av vid för vissa.
    Och sen är jag lite skeptisk till det där med boskapens nödvändighet för att skydda känsliga biotoper och hindra arters utrotning men vet inte om jag vill gå in på det då jag minns dig som hemskt ansträngande att argumentera med..

  12. Visst förekommer det mycket hyckleri. Jag vet att många vegitarianer och veganer vet vad de pratar om, men ännu fler är trend-dito och har sällan mer att komma med än slagordsretorik i stil med ”kött är mord”.

    Hade en diskussion igår om just det där med att anföra lögnaktiga argument och skjuta sin egen trovärdighet i sank, då det hade räckt alldeles utmärkt att bara hålla sig till fakta. Jag undrar varför man gör så…

  13. Det är inte alldeles problemfritt att massodla tomater i Spanien.
    På senare tid har odlingarna blivit ofantligt stora i vissa områden och det saknas vatten.
    Sedan ska dessa tomater ha en fasthet som håller för långa resor, en viss storlek och form osv.
    Tomaterna kräver alltså mycket mer resurser än de flesta orkar tänka på.

    Sen finns det ett annat problem, och det är när ett land producerar/vinner så mycket på en vara att det blir brist på andra tidigare naturliga varor. Vad menar jag? Att det kanske skulle vara bra med lite diversifiering på odlandet av olika grönsaker, frukter och annat inom samma land.

    För att fortsätta tala om tomater, om man tittar på Mexiko t ex så har det skett en smärre ”odlingskulturell” katastrof. När Campbell gick in i landet för att öka tomatproduktionen krympte landets majsodlingar så pass mycket att mexikanarna numera måste IMPORTERA majs från USA för att kunna baka sina tortillas.

    Vidare, om sojaproduktionen: det är toppen med ekologisk odling! Men, det skulle vara intressant att titta närmare på samma sak där man odlar soja. Hur ser det ut? Finns det diversifiering där eller handlar det om länder som odlar några få grödor?
    Gör odlingen av soja att det blir svårare för ett land att vara självförsörjande och slippa importen av andra varor?

    På samma sätt kan man fundera över kaffeproduktionen, bananer, jordnötter, thé…
    Det är klart det finns fördelar med nuvarande system, annars skulle den inte funnits men jag tycker att det är värt att se vad det kan ha lett till.

  14. Annaa M: Naturligtvis har du rätt. Skönt för dig att ha undsluppit det pinsamma smakargumentet.

    Anna-Frida: Med tanke på att det är en så liten del av butikernas sojasortiment som är KRAV-märkt så förmodar jag att den grupp som köper ekologiska sojaprodukter står i proportion till denna. Många veganer jag känner sätter faktiskt sitt principiella motstånd till djurslakt över alla andra aspekter av tillvaron, till och med biologisk mångfald.

    Eftersom du tror att jag hittar på de svenska betesmarkernas betydelse för djurlivet (något jag trodde att de flesta var medvetna om) hänvisar jag till Naturskyddsföreningens tidning Sveriges natur:

    http://www.snf.se/sveriges-natur/artikel.cfm?CFID=8373472&id=673

    Joshua_Tree: Min erfarenhet är precis densamma: många är otroligt vettiga och sympatiska, men en hel del har hemfallit åt simpel slagordsretorik.

    Jag tror att många tycker att det är enklare att köpa färdiga paketlösningar och sedan följa dem som vore de givna av Gud, istället för att ständigt behöva omvärdera sina ståndpunkter.

  15. lalandakid: Du har så rätt, det där är en stor och svår problematik som måste tas på allvar. Fram för säsongsbundna och lokalt producerade grödor och ett mer diversifierat jordbruk, såväl lokalt, regionalt som nationellt.

  16. SKITBRA skrivet, du är rent ut sagt GRYM (hjälp vad ung jag lät där, min lillasyster säger ”grym”).
    Jag ska hänvisa alla med liknande argument till det här inlägget.

  17. ”Men att påstå att kött i sig inte skulle smaka något är en så monumental och otillständig lögn”

    Jag fick i tisdags i mig lite kött av misstag, och det var helt smaklöst. Det var den äckliga konsistensen som jag tog det på

  18. Jag är ingen renlevnadsmänniska. Men jag försöker!

    Jag äter kött, jag äter grönsaker, glass, godis etc. Det jag försöker leva efter, är att äta så bra som det går, med de förutsättningar som finns.

    Framförallt väljer jag i allra störst utsträckning lokalproducerat. Är det dessutom kravmärkt får det bli ett extra plus.

    Vad köper jag inte? Som du säger Lars Anders – kött från andra sidan jorden. Tomater på vintern, mycket för att de fraktats långa vägar, men att de heller aldrig kan bli värda sitt pris. Tala om smaklöst. Vanlig sallad, gurka, meningslöst. Det finns vatten i kranen.

    Samtidigt är jag väl medveten om att vi i min landsända inte helt kan lita på att få tag på råvaror som producerats på plats. I alla fall inte under vintersäsongen. Av den orsaken köper jag förstås sådant som fraktats. Bulgur, ris, quinoa, linser, bönor. Det går liksom inte att komma ifrån.

    Liksom att jag naturligtvis under sommaren äter de där tomaterna, den där broccolin, salladen etc., som då finns bakom knuten. [Tornedalen har stora grönsaksodlingar. Salladskålen därifrån (vem fasen äter förresten salladskål, nuförtiden?) ”exporteras” till största delen till Skåne. (!!!)]

    Vad rörigt det här inlägget blev. Det jag vill framhålla är i alla fall att det går att laga mat av produkter, som inte är miljöbovar. Året runt.

    Det gäller bara att ta med i beräkningen att det inte lyckas till 100 procent. Och det gäller bara att vilja.

  19. Kul att det är en sådan intressant diskussion om mat här! Själv tycker jag att mat- och energifrågorna borde diskuteras mer. Två av EU:s grundfördrag handlar om energi (Euroatom)och mat (Den gemensamma jordbrukspolitiken). EU borde fokuser på dessa frågor istället för tjänstedirektiv och annat trams.

    Mat är ju energi, därför är det väl iofs inte så konstigt att en femtedel av Sveriges energiprodution går åt till att få fram mat. Förr slet ju varenda bonde i sin anletes svett för att ta fram vår mat. Det var också energi.

    Mina grannar, som är bönder varenda en, tycker att det pratas väldigt mycket om att maten ska vara närproduceras – men att ingen gör något för att de ska kunna sälja mer svensk lokalproducerad mat. Utvecklingen nu går mot större och större enheter, och längre och längre transporter. Grisar här från Dalsland kan transporteras ända till Skåne ibland. Snart kan alla griasr vara tvugna att göra sin sista resa till Skåne. Slakterier här i närheter kan nämligen komma att läggas ned. Det går helt enkelt inte runt. Detsamma gäller säden, i framtiden kan säd härifrån tvingas lastas om flera gånger på lastbilar innan den når en lönsam silo. Utvecklingen är sjuk, ärligt talat.

    Den nya regeringen talar bara om ”jobben”, men för de som framställer vår mat är inte kostnaderna för arbetskarft det stora problemet. Det som händer med den nya regeringens politik är att fler jobb kommer att skapas i tjänstesektorern, men inom produktion kommer allt småskaligt att läggas ned.

    Energikostnaderna är ett problem. Diesel är snart dyrare än bensin, vilket är en stor utgift för bönderna. Höga energiskatter läggs på matpriset och svensk mat blir då dyrare än importerad mat. Om vi vill ha kvar den småskaliga lokala matproduktionen, eller ska vi säga få tillbaka, krävs bland annat billigare energi. Då är vindkraften intressant. Där jag bor är det nu många lantbrukare som nu investerar i vindkraft. Elen är så dyr att dessa investeringar betalar sig relativt snabbt. På sikt kan dessa investeringar bli räddningen för den småskaliga lokala matproduktionen. Men då krävs att miljörörelse och vanligt folk inte säger stopp till varje vindkraftverk. Istället ska vi vara glada att folk investerar på landbygden istället för att lägga ned. Då får grisarna kortare resor, säden blir mjöl på plats och mjölken hinner inte surna på vägen…

  20. Som några varit inne på men inte sagt rakt ut: Det går åt 10 ggr så mycket resurser att producera en köttmåltid som det tar att producera en vegansk baljväxbaserad måltid. Hur skadlig sojaproduktionen än är så kommer vi alltså enbart att behöva odla en tiondel så mycket som idag om alla köttätare blir veganer vilket kommer att avlasta den jord som idag går åt till överproduktionen av soja. Inget problem, m a o. Vilket hyckleri?

  21. Berit: Jaså?

    Vegogurra: Quod erat demonstrandun, som de säger inom matematiken. Det var precis den typen av argumentation som jag syftade på i inlägget.

    Bert: Vi verkar dela en liknande inställning till det här med mat och miljömedvetenhet!

    Dalslandsnloggaren: Du har onekligen en hel del poänger i ditt energiresonemang.

    Clausewitz: Det är den där typen av ensidiga resonemang som jag angriper i mitt inlägg: att en del vegetarianer tror att det är mer miljövänligt att äta sojaprodukter som producerats på skövlad regnskogsmark på andra sidan jordklotet än inhemska köttprodukter. Så länge djuren inte föds upp på pellets (vilket är miljövidrigt) så är det bra med djurhållning i Sverige. Problemet här hemma är att det tusenåriga jordbrukslandskapet växer igen och biotoper som utgör grundval för många arter hotar att försvinna.

    Ur ett internationellt perspektiv är naturligtvis en övergång till allt mer vegetarisk kost det mest miljövänliga (och människovänliga) alternativet, ur ett svenskt perspektiv så är en viss köttproduktion av godo för miljön, och definitivt bättre än långväga ifrån importerade sojaprodukter.

    Kul att så många har engagerat sig i denna viktiga diskussion!

  22. Hoppar in här utan att läsa alla kommentarer.

    Jag är vegetarian och jag har använt argumentet att kött är bara kött. Varför? Jo för när mina vänner påstår att det måste vara tråkigt att vara vegetarian för det blir en så ensidig kost – jag menar gurka och tomat – vad kan man göra på det? De å andra sidan kan göra hur mycket som helst med sina grisar – de kan göra köttbullar, korv – det ena med det andra – men vänta nu! Det är inte köttet som de varierar utan vilka vegetabilier de tillsätter köttet. Att det sedan finns olika sorters kött är en annan femma – det finns det, men jag tror ändå att det är vegetabilierna som står för störst mångfald – inte djuren.

    Vad gäller miljön är du väl lite fel ute – så vitt jag förstått är det inte bara svenska människor som äter soja utan även svenska djur. Då 90 % av energin generellt sett går förlorad för vart steg uppåt i näringskedjan vi tar innebär det att en vegetarian som förser sig med soja gör en tiondel så stort avtryck i regnskogen som en som äter kött från djur utfodrade med soja.

    Visst är krav-märkt kött bättre – då slipper man all den importerade skiten som om jag kommer ihåg rätt är mer än 70 % av all odlad soja, men man slipper inte resursslöseriet och en människa kan likväl den köpa alternativ till soja eller om den så vill – krav-märkt soja – men överkonsumtionen kött innebär är ändå det värsta. Vi lever i en värld som överkonsumerar även utan den massiva djurhållningen vi har idag. Om vi ska komma till bukt med den globala uppvärmningen och den allt mer sinande oljan behöver vi alla resurser vi kan få. Kör du helst din bil på etanol eller ser på ett får som tuggar gräs och fiser metangas? Istället för att producera kött i fabriker borde vi producera etanol etc. Ängsmark kan man säkert få med maskiners hjälp likväl som med djurs – mycket av ytorna skördas nog ändå redan idag med traktor.

  23. Pelle: Jag har aldrig påstått att vegetabilier inte är variationsrikt. Det enda jag vänder mig mot är det hycklande argumentet att allt kött smakar lika. Köttets variationsmöjligheter hänger inte på, som du påstår, vilka vegetabilier man äter till. Det är de facto skillnad på kött och kött.

    Att ängsmarkernas ekosystem är beroende av de betande kreaturen och inte av maskiner vet nog de flesta om.

    Jag förstår inte heller varför du liksom flera andra med din ståndpunkt uppmärksammat att jag tagit upp problemet med sojabaserat djurfoder.

  24. Du påstår att det är skillnad på grisen Gustavs smak och grisen Oskar? Viss variation kanske kan finnas – men i grunden smakar grisar gris och huruvida det är en angenäm smak eller ej är väl relativt obetydligt.

    Om jag maler ner en gris och stoppar mig en korv på dem och en köttbulle. Varför smakar de två olika? Är det för att det är olika kött i dem? Nej – det är för att man har tillsatt andra saker till dem. Har man tillsatt kalkonkött? Nä – man har nog oftast tillsatt diverse vegetabilier.

    Det finns olika delar i en gris som naturligtvis smakar olika – lever etc. Det finns även olika djur – yes – och de smakar olika. Nu är det snart jul och då blir det sill på många bord – skulle du hävda att det är sillen som smakar olika mellan senapssillen och löksillen eller vad det är för varianter eller att det är just senapen och löken som är skillnaden?

    Jag menar att du missuppfattat argumentet att kött bara är kött. Det innebär inte att alla djur smakar lika – det innebär att sill smakar sill och att det är de olika vegetariska tillsatserna som ändrar på sillens smak. Det motbevisar då vissas uppfattning att vegetarisk mat på något vis vore tråkigare och mindre variationsrik än kött. Kan jag variera sill med kryddor kan jag variera en vegetarisk produkt på samma sätt.

    Förstår du? Det finns skillnad på kött – men variationen inom kött från samma sorts djur består till största del av vegetariska tillsatser.

    Angående sojafoder så verkar du tro att bara brasilianska djur äter regnskogs-soja, men så är ju absolut inte fallet enligt vad jag förstått – det är djur över hela världen som äter soja då sojan är en väldigt bra växt.

    Om vi säger att hälften av all soja går till djurutfodring, siffran är egentligen mycket större än så, i så fall skulle en 55 % så stor yta i regnskogen behövas för lika mycket energi soja om alla åt sojan direkt istället för att låta den passera genom ett djur.

    Men alltså – om vegetarianer är lika stora förbrukare av soja som köttätare är indirekt så utnyttjar vegetarianerna energin 10 gånger så effektivt och 10 gånger fler vegetarianer kan bli mätta som köttätarna. Vilka är det då som är den stora faran?

    Man blir inte immun mot sojaodlingar för att man äter svenskt – för även svenska kor äter även de soja. Titta exempelvis på denna länken: http://www.mjv.se/index.php?id=120

    6 600 av 358 100 ton soja som importerades till Sverige år 2000 är märkt som icke djurfoder, 1,8 % alltså. 70 % av all odlad soja i Brasilien exporteras till EU. Hade alla ätit sojan direkt hade den importen bara behövt vara ungefär 11 % av dagens alltså – 41 750 ton. Sojakorven som du säger vi hycklar om – det är 70 ton som går till Nutanas sådana, 20 till Friggs år 2000. 90 av 350 100 ton importerad soja – 0,025 % av all import.

    Visst kan du köpa krav-märkt kött, men det gör ändå ett 10 gånger så stort fotavtryck i naturen mot om du skulle äta grödorna i sig, men vill du äta för 10 så är det ju upp till dig.

  25. Pelle: Jag har aldrig påstått att jag känner skillnad från gris till gris: jag har bara dementerat vegetarianernas påstående att allt kött smakar lika – dvs alla delar från alla olika djur. Jag har heller aldrig ställt kött och vegetarisk mat mot varandra eller påstått att vegetarisk mat ärtråkigar per definition. Läs vad jag faktiskt skriver för guds skull.

    Jag har heller aldrig påstått att det bara är brasilianska kor som äter djurfoder baserat på soja. Hyckleriet bland sojadiggarna blir inte mindre bara för att vi importerar djurfoder som också är illa.

  26. Hehe – jag har läst vad du skriver och jag säger att du nog missuppfattat vad många vegetarianer menar när de säger att kött ändå bara är kött. Då menar åtminstone jag, kan ju inte prata för någon annan, att griskött alltid är griskött oavsett vilken måltid det ligger i, men jag uttrycker det förenklat att kött alltid är kött, då det bör förstås korrekt ändå i sitt sammanhang.

    Det är vad jag säger – att du har missuppfattat vegetarianen som sagt att kött alltid är kött, eller så har naturligtvis vegetarianen du pratat med fel.

    Jo – hyckleriet från sojadiggarna blir mindre för de nyttjar sin soja 10 gånger effektivare än den som äter kött och de skövlar alltså en tiondel så mycket regnskog för den energin de får från sojan än en köttätare. Det kan du väl inte säga emot?

  27. Jag har slutat med sån där sojaskit. Det är i och för sig gott men det är dyrt och långväga och dessutom är det lite läskigt med saker som smakar kött. Numera lever jag mest på svenskodlat – potatis (DET ÄR NYTTIGT!), gula ärter, morötter, äpplen och svartvinbärsdricka i stället för fånig apelsinjuice. Så jag känner mig rätt oskyldig.

    Naiv som jag är tycker jag att korna kan få hobbybeta ute på fälten, vi behöver väl inte ha ihjäl dom för det. Men vi lever ju i en kapitalistisk värld och vem vill då ha kor endast som dekoration och upprätthållare av ekosystem?

    Jag kan i alla fall inte äta kött längre. Däremot har jag på sista tiden känt mig frestad att gå ut och ha ihjäl lite fisk och ge till katten i stället för torrfoder som måste vara ohyggligt oetiskt. Att äta egenhändigt fångad fisk själv vore ju också bra ur miljösynpunkt… Att döda själv på ett bättre sätt borde vara bättre än att låta andra döda på ett sämre sätt. Men jag tror inte jag pallar.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.