Som en saga.

KRYDDMÅNGLAREN

Gulnad som svavel
av saffran var han
som en gång höjde ropet mot himlen,
där i kryddbodens mörker
– en fähund, en man
som förstått rätta värdet av silver.
Han bar sina bördor till koja och slott
men han stjälpte dem alla på slutet.
I gruvornas gångar
blev fähundens lott
att samla det utspillda krutet.

I djupast förtvivlan lakejerna såg
hur den sluge helt snabbt fick passera.
I sömn låg den fetmande drottningens måg
och den fähunden syns aldrig mera.

Över blå oceanerna seglar ett skepp
och tar kurs på en fallande stjärna.
Under segel av drömmar i järnhandskens grepp
lever luftslotten kvar i hans hjärna.

Gråblek och sjuk
steg han tärd från sin toft
och lät resa sitt tält uppå stranden.
Mellan snäckskal och krabbor
låg änglarnas stoft
som så vårdslöst fått falla från himlen.
Han samlade silvret i kannor och kar
men han glömde dem alla på stranden.
Så reste han hem,
och fast silvret blev kvar,
fick han med sig den skimrande sanden.

Lars Anders Johansson

11 kommentarer

  1. Njuter av att läsa Dina vackra ordslingor! Så det var detta Du knåpade på under nattens storm?

    Nej det förstås. Dikter skriver man inte uppkopplad på nätet. De skriver man på vacker papper, suddar, skriver o suddar igen tills man är nöjd. Sedan efter någon dag kommer den på nätet.

  2. Jag håller med om att man njuter av dina vackra dikter och ordslingor. Skriver en hel del själv. Det har blivit lite sångtexter som jag nu har inne hos ett produktionsbolag här uppe. Får väl se vad det blir.
    Hälsn.
    Rolle

  3. Utmaning; du har ju känsla för vackra ting, jag vill i min tur att utmana dej att berätta om någon pryl/möbel i hemmet. Välj en sak som du inte skulle vilja göra dej av med, det kan vara både stora och små saker, en möbel kanske eller en liten pryl?

Lämna ett svar till Nicoline på Fädernegården Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.