Kategoriarkiv: Lyrik

To whom it may concern

Brutus Så bra att du har slitit av dig masken,att jag fått se dig sådan som du är. Vår vänskap har du spolat ned i slasken tillsammans med vart uns av karaktär. Vår vänskap som jag vårdat föll pladask, den … Läs mer

Publicerat i Lars Anders Johansson, Lyrik | Lämna en kommentar

Vad du gör, vänd ej om

Publicerat i Lars Anders Johansson, Lyrik, Min musik | 2 kommentarer

Till dem som står till vänster i rulltrappan

Veklagan Omständliga människor är det värsta som jag vet, som alltid går i vägen och ställer till förtret, varför kan de inte bilda sig en egen kö? Eller ännu hellre bara lägga sig och dö? När de går på trottoaren … Läs mer

Publicerat i Lyrik | 1 kommentar

Sång till arkitekterna

Sång till ett skrå ”Vi formar våra byggnader, sen formar husen oss”, så sade Winston Churchill och det är sant förstås.Så vad slags mänskor blir vi bland hus i grå betong i öknarna av glas och stål vi pådyvlats med … Läs mer

Publicerat i Kulturarv, Lars Anders Johansson, Lyrik | 7 kommentarer

Mödans lön

Mödans lön Den som inte är beredd att blöda för det som den håller kärt har aldrig känt kärleken glöda och vet inte vad livet är värt. Den som aldrig har ställt sig i stormen med rivande vind i sitt … Läs mer

Publicerat i Lars Anders Johansson, Lyrik | Lämna en kommentar

Till en supporterpolis

Till en supporterpolis Jag har en fråga till dig, du som slog mig häromdan:- Var jag ett hot mot någon, var jag en huligan?Jag hade druckit några pilsner, kanske var jag lite full,men det finns inget skäl att slå nån … Läs mer

Publicerat i Fotboll, Lars Anders Johansson, Lyrik | 14 kommentarer

Vem bryr sig om Slussen

Vem bryr sig om Slussen (när Råsunda rivs) I Stockholm går ännu debattvågor höga, fastän man i stadshuset tagit beslut.Då såna processer är synnerligen tröga kan borgarrådet äntligen pusta ut. Men i innerstans subventionerade hyresrätter där dunkar man ilsket sina … Läs mer

Publicerat i Fotboll, Lars Anders Johansson, Lyrik | 2 kommentarer

I, som här inträden, låten hoppet fara!

Knarka, supa och slåss Full som ett svin med en ny tatuering. Här kommer samhällets andrasortering. Här kommer vi som var dömda från början, framvuxna ur den förnedrande sörjan, dömda och glömda och täckta av dammet från förortsbetongen, miljonprogrammet, där … Läs mer

Publicerat i Lars Anders Johansson, Lyrik | Lämna en kommentar

Punkare, skinnskalle, fotbollshuligan

Epitafium Balthasar är död, jag fick veta det igår. Han hade lagt sig ned att sova på ett järnvägsspår. Om han gjorde det med vilje för sitt brustna hjärtas skull det får vi aldrig veta. Kanske var han bara full. … Läs mer

Publicerat i Lars Anders Johansson, Lyrik | 3 kommentarer

På sandbanken

StrandsattSå hörde jag sanden frasa under kölenOch insåg att jag ohjälpligt satt fastJag hoppade i vattnet och vadadeMot den främmande ön i fjärranJag visste att båtenSom var min enda reträttvägÖvergiven skulle krossas av vågornaOm jag lämnade henne på sandbankenOm inteSkulle … Läs mer

Publicerat i Lyrik | Lämna en kommentar