Har kulturpolitiken någon framtid?

Artikelserie om kulturpolitik i Hälsingetidningarna

Under sommaren har man kunnat läsa min artikelserie om kulturpolitik i Hälsingetidningarna (Söderhamns-Kuriren, Ljusdals-Posten, Ljusnan och Hudiksvalls Tidning). Tanken med serien har varit att sätta dagens svenska kulturpolitik i en historisk och internationell kontext, samt problematisera ett politikområde som av många, inte minst de som själva är verksamma inom detsamma, ofta tas för givet.

Som idéhistorikern My Klockar Linder påvisat i en aktuell avhandling från Uppsala universitet är kulturpolitik ett efterkrigsfenomen, och begreppet har växt fram parallellt med den politiska kategori som det åsyftar. Därför är det svårt att prata om kulturpolitik i någon annan form än den vi känner i dag. Detta är inte oproblematiskt, dels eftersom vi har omvärderat de ideologiska utgångspunkter som låg till grund för 70-talets radikala politik på de flesta andra samhällsområden, dels för att kulturlivets utmaningar i dag ser helt annorlunda ut än vad de gjorde för fyrtio år sedan.

Trots detta, eller kanske på grund av detta, har den kulturpolitiska debatten på senare år alltmer antagit karaktären av en angelägenhet för de närmast sörjande. En stor del av kulturlivet i dag påverkas marginellt av det politikområde som benämns som kulturpolitik. Däremot finns det en hel del politik som påverkar kulturlivet, utan att nödvändigtvis sortera under kulturpolitik.

Här kan man läsa artiklarna i serien:Kultur 5

 

Del 1. Vad är kulturpolitik?

 

Del 2. Kommersialismens negativa verkningar.

 

Del 3. Konstnärlig frihet och rätten att bli försörjd

 

Del 4. Principen om armslängds avstånd

 

Del 5. Har kulturpolitiken någon framtid?