Noterar med sorg och beklämdhet att hög luftfuktighet och ett ogynnsamt förhållande till gudarna börjat få det ståtliga pepparkakstempel jag skrev om tidigare att börja krackelera. Väggarna bågnar, de rikt utsmyckade drakhuvudena lossnar och faller till marken, taken störtar in.

Dessvärre har jag ännu inte kommit över någon digitalkamera att föreviga mästerverket med, men jag har dokumenterat bygget med en vanlig kamera. Tvivlar dock på att bilderna kommer att hinna framkallas innan jul så att ni hade fått se skapelsen i hela dess prakt.

Numera är det en rätt sorglig syn som möter en i mitt kök, där det hukande hednatemplet återupplever asakultens slutliga fördrivande från det halsstarriga Uppland på 1000-talet. Jag har gett upp hoppet om att något kommer att återstå till julafton.