Kulturkriget är kampen om problemformuleringsprivilegiet

Statsvetaren och opinionsbildaren Carl-Johan Westholm, som lämnade oss förra året, myntade 1988 uttrycket ”borgerlighetens diskreta skam” (med en anspelning på Luis Buñuels berömda film Borgarklassens diskreta charm). Det var en förklaring till varför den svenska borgerligheten aldrig på allvar har förmått att utmana socialdemokraternas problemformuleringsprivilegium. Det värsta borgerligheten vet är att framstå som vulgär, och så länge som det är meningsmotståndarna som sätter ramarna för det offentliga samtalet förs debatten hela tiden på deras premisser.

Jag skriver i senaste numret av Axess Magasin om kulturkrigets långa förhistoria.

Begreppet ”problemformuleringsprivilegium” myntades av författaren Lars Gustafsson 1980 och fick ge namn åt en bok av honom 1989. Det beskrev hur Socialdemokraterna under sitt långvariga maktinnehav skaffat sig kontroll över de institutioner som utgör ramverk för offentligheten, såsom massmedier, kulturliv och utbildningsväsende. Därigenom kommer man också i åtnjutande av privilegiet att formulera vad som är ett problem, det vill säga utgångspunkten för de frågor som debatteras.

Läs artikeln här: https://www.axess.se/artiklar/lar-av-danmark/