Hur står det egentligen till med barns och ungas läsförmåga i Sverige – och varför verkar viljan att läsa sjunka snabbare än förmågan att göra det? Författaren, debattören och Berättarministeriets grundare Dilsa Demirbag-Sten talar om läsning, bildning och om läskrisen i själva verket är en bildningskris.
Läs mer
Vad tycker resten av världen om Sverige egentligen och kan man verkligen tala om en nation som ett varumärke? Madeleine Sjöstedt är generaldirektör för Svenska Institutet.
Läs mer
Under 1800-talet gjorde moderniteten sitt intåg i Sverige, med industrialisering, tekniska landvinningar, välstånd och ett blomstrande kulturliv. Centrum för utvecklingen var Norrmalm i Stockholm.
Läs mer
I Upplands Väsby har kommunen antagit ett gestaltningsprogram som syftar till att göra kommunen vackrare. Initiativtagare var Oskar Weinmar (M) som tycker att städer ska byggas som medborgarna vill.
Läs mer
Hur väljer man ut endast tio verk som ska representera den svenska musikhistorien? Mattias Lundberg är professor i musikvetenskap och ansvarade för musikdelen i den statliga kanonutredningen.
Läs mer
Han är kulturjournalisten som tycker att en statlig kulturkanon är en bra idé. Eric Schüldt söker det förtrollade i världen, det sköna, det innersta, som gått förlorat i moderniteten.
Läs mer
I praktiken har Sverige redan infört hädelseförbud, menar Sakine Madon som är liberal skribent och en av Sveriges mest engagerade försvarare av yttrandefriheten.
Läs mer
Han är arkitekten som började som husockupant. Det var rivningarna av äldre bebyggelse i Göteborg som väckte Albert Svenssons engagemang för arkitektur.
Läs mer
Riksspelman, barockmusiker, dödsmetallgitarrist och docent i musikpedagogik. Thomas von Wachenfeldt är en mångsysslare på kulturområdet som nyligen utnämndes till Årets Hälsing.
Läs mer
Varför talar vi om integration när vi egentligen menar assimilation? Räcker det med att få ett jobb för att komma in i ett nytt samhälle? Jag träffar Fanny Forsberg Lundell som är professor i franska.
Läs mer